I en av morgondagens texter berättas det om Hanna, en Herrens tjänarinna och profetissa som hade sin boning i Jerusalems tempel. Enligt de flesta översättningar var hon 84 år gammal. Men t.ex. i den nyare finska översättningen står det att hon redan varit änka i 84 år. I så fall var hon redan över 100 år gammal.
Men hennes liv var full av mening och innehåll. Hon gjorde en gudstjänst där i templet. Endast sju år hade hon varit gift innan hennes man dog. Därefter hade hon levt helt för Gud. Herren hade gett henne en ny uppgift.
Hon lämnade aldrig templet. Hon tjänade Gud med fastor och bön, både dag och natt. Och så en dag möter hon nya testamentets morgon. Det lilla Jesusbarnet bärs fram i templet.
Just då kommer Hanna fram och Hanna både tror och vittnar. Prisande Gud berättar hon om Jesus för alla där i templet. Hon vittnar för alla om Jerusalems frälsning. Ja, hon vittnar för dem som väntade på Jerusalems frälsning.
Genom Jesus har du och jag del i det himmelska Jerusalem. Vi har redan genom tron trätt in i det himmelska Jerusalem. Från ovan, från Gud sänkte sig frälsningen ner över jorden. Övertäckta av nåden flyttades vi in i fridens stad och ljusa boning.
Staden med de fasta grundvalarna, vars byggmästare är Herren Gud. Där har vi kära vänner en evig boning. Vi har fått del av Herren Jesus, det nya templet. Ja, det tempel som revs ner men byggdes upp på den tredje dagen.
Likt Hanna vill vi aldrig lämna templet. Vi har vår boning där genom Herren Jesus. Där har även vi ett eget rum berett av Herren. Ja där finns det en plats för dig och mig.
Där finns en plats. Där är vårt namn inskrivet, ja för evigt. Inne i Guds hus, som en del av Guds husfolk väntar vi på den dag vi ser honom, med nya förklarade ögon.
Vi har honom så kär att fastän Han ännu skulle dröja något väntar vi i glädje och frid. Genom tron äger vi redan det eviga livet. Förblir vi hos honom är vi evigt saliga.
Välsignat Nytt År! Ett år i Jerusalem i Herrens tempel. Som nya förbundets folk behöver vi inte ens hälsa varandra med den judiska hälsningen "nästa år i Jerusalem". För vi är ju redan där i fridens boning. Hos Jesus är det frid. Även den dag då blixten ljungar från öster till väster.
Ett ögonblick sluts då ögonen. Med förundran och med en förhärligad kropp öppnar vi stilla ögonen. När vi öppnar dem ser vi då Honom, vår frälsare kär. I evighet, dag efter dag prisar vi honom och tackar Gud för frälsningens gåva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar