En dörr stod öppen

När Johannes långa serie med syner började får han först se den dörr som stod öppen i himmelen.

Den gamle aposteln vill riktigt få vår  uppmärksamhet då han säger: "och se, en dörr stod öppen i himmelen"

I den första synen, där på Patmos såg han människosonen. Han fick se Herren Jesus, han som är dörren till himmelen.

Idag är dörren till himmelen öppen. Jag vill förmedla samma budskap som jag själv fick höra via webbradion i bilen i morse.

Idag får du tro alla synder vara förlåtna i Jesu Namn och blod! Jag fick glädjas över den bekräftelsen.

Gläd dig även du käre vän. En gång hör vi de orden sista gången här på jorden.

En gång hör vi Herrens röst: Kom hit upp så skall jag visa dig.

Sedan får vi se vad Jesus där berett. Milt stänger han dörren, vi är framme vid målet. Vi ser Honom som vi här trodde på. Vi ser det som vi här trodde på.

Lycklig resa till målet! En gång ses vi där hemma hos Gud.

Du som inte gått in genom dörren, Herren Jesus.  Gå in nu, så att dörren inte är stängd, då du når fram till din yttersta dag.

I det tredje kapitlet säger Jesus så milt åt dig. Se jag står vid dörren och klappar på.

Tänk att Jesus kommer ända till ditt hjärtas dörr och bjuder in dig.

Han säger:

- Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in och hålla måltid med honom och han med mig.

Jesus bjuder än idag in dig till den stora festen i himmelen. Festen som börjar snart.

Vi är på vägen hem. ännu är vi inte där. Allting vilar i Jesu händer.

Guds ord är så levande när man får stilla sig inför det. Ibland känns det som om härlighetens himmel är så nära. Ändå tynger tröttheten ibland. 

Därför tar också bloggen vägen hem en liten ändring. Kanske jag inte skall skriva varje dag? 

Om Gud vill och Herren dröjer, fortsätter jag ändå med min öppna dagbok.

Guds ord upphör aldrig. Det förblir i Evighet.Tiden här nere är så kort, men evigheten med Herren Jesus är ljuvlig och lång.

Nåd utöver nåd

"Guds nåd är det att det inte är ute med oss. Ännu låter Han solen lysa över oss, över både onda och goda.

Vänta lite, ingen är väl god utom Gud allena. Kanske man kunde säga att solen lyser över både välsignade, benådade och...

Jag hittar nu inget ord för de som ännu vägrat ta emot Guds nåd. Jag kom att tänka på hur det uttrycks i uppenbarelseboken.

"Men de vägrade omvända sig och ge honom äran"

"Men de omvände sig inte från sina gärningar"

I slutet av nådens tid slutar "solen" att lysa över de som bär vilddjurets märke och tillber dess bild. De som valt världens furste och vilddjuren drabbas av Guds vredes skålar.

Människorna biter sig i tungan av smärta och hädar himlens Gud för sina plågor och bölder, men de omvänder sig inte från sina gärningar.

Ibland tycker jag att Bibeln visar att nådens dörr stängs. Människan har gått för långt i sin förhärdelse.

Efter att den sjätte vredesskålen utgjutits står det: "Se jag kommer som en tjuv. Salig är den som vakar och bevarar sina kläder."

Det är viktigt att sätta värde på Kristi rättfärdighetsdräkt. Den som vi blivit iklädda i. Redan som barn blev vi synligt iklädda i den vita dräkten. Vi fick del av dopets nåd.

Det är livsfarligt att inte värdesätta den dräkten, dopets förbund och barnatron. För den människa som föraktat och förskjutit nåden och tron kommer Jesus som en tjuv.

Den människa som inte är försonad med Gud genom frälsningen i Jesus Kristus står faktiskt naken och eländig.

Hon har inte velat omvända sig. Hon har förkastat kallelsen till omvändelse till Kristus.

Hon har förlitat sig på sina egna gärningar, vilka är onda och inte velat få del av Jesu fullkomliga verk och gärning.

Det är skrämmande att läsa om när den sjunde skålen utgjuts, när rösten från tronen ljuder: Det har skett. Folkbibeln har då världens slut som rubrik.

Men människorna hädar ännu Gud. Kontrasten är stor till de benådade. De sjunger då redan den nya sången.

Stäm även du in i sången. Prisa Gud och ge honom äran för den frälsning som finns beredd för dig.

Var rädd om din skatt, den vita dräkten.

Där står ett lamm och stilla bär..

I gudstjänsten i söndags satt jag och betraktade lammet ovanför altartavlan. Det lammet som har stått där i århundraden.

Jesus offerlammet bar stilla hela världens synd. Han bar dina och mina, vi som lever 2000 år senare.

Han bar hela världens synder. Tänk även deras, alla de som förnekar honom. Han bar synderna och försonade dem, till frälsning för många.

Jag läste igår om ärkebiskop Desmund Toto, som lär ha sagt att han hellre går till helvetet än till himlen, en homofobisk himmel.

Det är allvarligt då människor ställer sig över Guds ord. När man tillber en annan Jesus. Bibeln kallar honom Antikrist.

Det finns ingen annan himmel än Guds himmel. Den himmel som är beredd för rentvättade syndare. Syndare från gator och gränder, från stäppar och skogar.

Det känns så ledsamt att höra hur allt fler avviker från biblisk tro. Hur känns det då för Jesus? Han som sade Fader förlåt dem, ty de vet inte vad de gör. 

Jesus har försonat hela världens synd. 

Vem är du människa, som tror dig veta hurudan Guds himmel skall vara? Jesus bereder ändå där plats för dig just nu. Även för dig som hatar Guds ord och ser ner på Guds barn. Jesus bereder plats för såväl Desmund Toto som för dig och mig.

Låter vi honom bereda oss? Han som ännu ber för oss då han går runt i bröllopssalen och ser på namnen som är skrivna där vid borden. (lånar en bild av en jordisk bröllopsfest)

Hans kärlek är så stor att han kallar ändå tills bröllopsklockorna börjar ringa och han kommer ner för att hämta de färdiga, de som är värdiga.

Värdig är den som tog emot kallelsen och blev tvättad ren i Lammets blod. Först då är det tid för Lammets vrede utanför bröllopssalen.

Han som gav sitt blod intill sista droppen för att  du skulle få komma in. Han som svettades blod för dig där i Getsemane. Han som ännu så milt frågar: inte vill väl ni också gå bort.

Mina tankar går till de predikningar som jag fick lyssna till där mellan furorna i söndags. Vad kan vara mera ledsamt än en begravning där man bara minns vad den bortgångne gjort. Där ingen minns att denne tog emot sin frälsare. Att han behövde en frälsare.

Tomma är då världens minnen om platsen i bröllopssalen förkastades. Tänk om jag förkastar honom som älskar mig?

Vem är du Jesus?

Så är det dags att skriva det inlägg jag tänkt på i över en månad. Vem är du Jesus? Med glädje, med förundran, ja även med bävan vill jag svara likt lärjungen Thomas: "Min Herre och min Gud."

1. Jesus är min Herre!
Visst finns det en bävan med då jag bekänner att Jesus är min Herre. Varför? Jo, därför att jag är en fattig, syndig människa. Liksom mina fäder har jag brytit mot Jesu heliga vilja. Även idag har jag syndat i tankar, ord och gärningar.

Vi kan aldrig ta lätt på synden. Synd är uppror mot Gud:
-  Uppror mot Honom som gav sitt liv för mig.
-  Uppror mot Honom som lämnade sin tron och blev en människa för min skull för att försona synden.

Jag känner bävan då jag av naturen förstår att synd måste försonas. Syndens lön är döden. Därför är jag dödsdömd. Dömd till att dö och till helvetets eld, bortvisad från Guds ansikte. Likt sångaren vet jag också att här blir jag inte bättre, i detta syndens land.

Men sångaren visar ju på något. Det finns ett annat land, ett land som inte är syndens land. Ja nu har jag ju endast berättat vad jag vet, känner och inser.

Men Jesus är ju min Herre, då vill jag ju lyssna vad han säger. Före han gick i döden för min skull sade han till exempel när han instiftade nattvarden: "Detta är mitt blod, förbundsblodet, som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse."

Då Jesus är min Herre så tror jag ju honom. Han har försonat min synd! Med förundran inser jag att jag är en av de många. Därav kommer den stora glädjen. Min Herre har frikänt mig från dödsdomen. Jag skall även en gång få leva med honom i det land där det inte finns synd.

2. Jesus är min Gud.
Ödmjukt tar jag emot den frälsning som han ger mig. Frälsning från synden. Befrielse från synden och syndens lön. Bibeln är Guds ord. Hela bibeln är Guds ord. Jag hittar inte ett ställe i Bibeln där Jesus skulle uppmuntra till synd, att han skulle ta lätt på synden. Inte när jag har plockat ut hans egna ord ur Matteus evangelium. Det fanns mycket mera citat av Jesus än jag först tänkte. Jag har inte ens kunnat publicera alla.

Och tänk: Allt var precis som det blivit sagt. Nog är det gott då vi får tro. Nog är det gott då vi får tro, fastän vi ibland behöver lyfta på hatten. Nog är det gott då vi får tro att hela bibeln är Guds ord, även profeternas, apostlarnas, liksom evangelieskrivarnas ord.

Herren Jesus säger:
Den som inte är med mig är emot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar.
Därför säger jag er: All synd och hädelse skall människorna få förlåtelse för, men hädelse mot Anden skall inte förlåtas. Den som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse. Men den som talar mot den helige Ande skall inte få förlåtelse vare sig i den här tidsåldern eller i den kommande. 

Ve mig om jag talar mot den helige Ande och ifrågasätter Bibelns ord.. Nej Herre ditt ord är sanning. Led mig i din sanning du tre enige Gud.

 

Del 14. Matteus 12

Människosonen är sabbatens Herre

12 ¹ Vid den tiden gick Jesus genom ett sädesfält på sabbaten. Hans lärjungar var hungriga och började rycka av ax och äta. ² När fariseerna såg det, sade de till honom: "Se, dina lärjungar gör det som inte är tillåtet på sabbaten." ³ Han svarade dem: 

"Har ni inte läst vad David gjorde, när han och hans följeslagare var hungriga: ⁴ hur han gick in i Guds hus och åt skådebröden, som varken han eller de som var med honom fick äta, utan endast prästerna? ⁵ Eller har ni inte läst i lagen att prästerna i templet på sabbaten bryter mot sabbaten och ändå är utan skuld? ⁶ Jag säger er: Här ser ni det som är större än templet. ⁷ Om ni hade förstått vad detta betyder: Jag vill se barmhärtighet och inte offer , så skulle ni inte ha dömt de oskyldiga. ⁸ Ty Människosonen är sabbatens Herre."

⁹Sedan begav han sig därifrån och gick in i deras synagoga. ¹⁰ Där fanns en man som hade en förtvinad hand. De frågade Jesus: "Är det tillåtet att bota på sabbaten?" De ville nämligen ha något att anklaga honom för. ¹¹ Han svarade dem: "Vem av er skulle inte gripa tag i sitt får och dra upp det om det faller i en grop, och det också på sabbaten? ¹² Hur mycket mer är inte en människa värd än ett får! Alltså är det tillåtet att göra gott på sabbaten." ¹³ Sedan sade han till mannen: "Räck ut din hand." Han räckte ut den, och den var nu lika frisk som den andra. ¹⁴ Fariseerna gick då ut och överlade om att döda honom.

Jesu gärning eller Satans

²² Sedan förde man till Jesus en besatt som var blind och stum, och han botade honom, så att den stumme talade och såg. ²³ Och allt folket blev utom sig av häpnad och sade: "Kanske är han Davids son?" ²⁴ När fariseerna hörde det, sade de: "Det är bara med hjälp av Beelsebul, de onda andarnas furste, som han driver ut de onda andarna." ²⁵ Men Jesus visste vad de tänkte och sade till dem: 

"Ett rike som är splittrat blir ödelagt, och en stad eller en familj som är splittrad kommer inte att bestå. ²⁶ Om Satan driver ut Satan, har han kommit i strid med sig själv. Hur kan då hans rike bestå? ²⁷ Och om jag driver ut de onda andarna med hjälp av Beelsebul, med vems hjälp driver då era söner ut dem? De kommer därför att vara era domare. ²⁸ Men om det är med Guds Ande jag driver ut de onda andarna, då har Guds rike kommit till er. ²⁹ Eller hur kan någon gå in i den starkes hus och plundra honom på vad han äger utan att först ha bundit den starke? Sedan kan han plundra hans hus.  

³⁰ Den som inte är med mig är emot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar. ³¹
Därför säger jag er: All synd och hädelse skall människorna få förlåtelse för, men hädelse mot Anden skall inte förlåtas. ³² Den som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse. Men den som talar mot den helige Ande skall inte få förlåtelse vare sig i den här tidsåldern eller i den kommande.

Trädet och frukten

³³ Om ni förutsätter att trädet är bra, så är frukten bra, eller att trädet är dåligt, så är frukten dålig. Ty av frukten känner man trädet. ³⁴ Huggormsyngel, hur skulle ni som är onda kunna tala något gott? Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen. ³⁵ En god människa tar ur sitt goda förråd fram det som är gott, och en ond människa tar ur sitt onda förråd fram det som är ont. ³⁶ Men jag säger er att för varje onyttigt ord som människor talar, skall de stå till svars på domens dag. ³⁷ Efter dina ord skall du frias, och efter dina ord skall du fällas."

Ett ont släkte kräver tecken

³⁸ Sedan sade några skriftlärda och fariseer till honom: "Mästare, vi vill se dig göra ett tecken." ³⁹ Han svarade dem: "Ett ont och trolöst släkte kräver ett tecken, men det skall inte få något annat tecken än profeten Jonas tecken. ⁴⁰ Ty liksom Jona var i den stora fiskens buk i tre dagar och tre nätter, så skall Människosonen vara i jordens inre i tre dagar och tre nätter. ⁴¹ Män från Nineve skall vid domen träda upp mot detta släkte och bli det till dom, eftersom de omvände sig vid Jonas predikan. Och se, här är mer än Jona. ⁴² Drottningen av Söderlandet skall vid domen träda upp mot detta släkte och bli det till dom. Ty hon kom från jordens yttersta gränser för att lyssna till Salomos vishet. Och se, här är mer än Salomo.

En ond andes återkomst

⁴³ När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han genom ökentrakter och letar efter en viloplats men finner ingen. ⁴⁴ Då säger han: Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag lämnade. När han då kommer och finner det tomt och städat och pyntat, ⁴⁵ går han bort och tar med sig sju andra andar, värre än han själv, och de går in och bor där. Så blir för den människan det sista värre än det första. På samma sätt kommer det också att gå för detta onda släkte."

Jesu familj

⁴⁶ Medan Jesus ännu talade till folket, stod hans mor och hans bröder utanför och ville tala med honom. ⁴⁷ Någon sade då till honom: "Din mor och dina bröder står här utanför och vill tala med dig." ⁴⁸ Han svarade: "Vem är min mor och vilka är mina bröder?" ⁴⁹ Och han räckte ut handen mot sina lärjungar och sade: "Här är min mor och mina bröder. ⁵⁰ Var och en som gör min himmelske Faders vilja är min bror och min syster och min mor."

Jesus på enslig plats

Jag glömmer ofta att då min frälsare Jesus levde här på jorden levde han liksom du och jag. Han hade en människas kropp. Han blev trött och ledsen. Han var syndfri, men han mötte dagligen syndens konsekvenser, ända fram till den dagen han försonade all synd på korset.

När Jesus fick höra om Johannes döparens död for han till en enslig plats. Han ville vara ensam med lärjungarna. 

Folket fick höra var han var och kom gående efter. Fastän han hade sorg förbarmade sig han över dem. Han såg hur vilsna de var. Som får utan Herde.

Längs livets älv

Vi hade tänkt göra en vandring längs Utterleden i lördags. Då det var så regnigt på lördagen, beslöt vi oss att försöka på söndagen i stället. 23 km var planerat, men då det regnade igen på morgonen lämnade vi bort ett avsnitt, så det blev 19 km i stället.

Det var ett bröllop i bönehuset så sammankomsten var flyttad till kyrkan och klockan 18. Enligt planerna borde vi hinna dit i god tid. Regnet avtog och 9.30 kunde vi påbörja vandringen.

Strax före Hjulforsen kom en kraftig regnskur. Därefter blev det litet kallt, men solen värmde. Leden gick stundom längs älven med dess rinnande vatten. 

Där långt ute i skogen fick jag åter en påminnelse om i vilken tid vi lever i. Vi lever i en tid lik vad aposteln Johannes fick se I en av sina syner.

Han fick ju se en annan ängel flyga högst uppe på himmelen. Han hade ett evigt evangelium att förkunna för de som bor på jorden, för alla folk och stammar, språk och folkslag. "Frukta Gud och ge honom äran ty stunden för hans dom har kommit. Tillbe honom som har skapat himlen och jorden, havet och vattenkällorna."

Älvens vatten rinner sakta ut mot havet. Några minuter före 12 ljuder psalmsången från Luleå mellan furorna. 

"Väl osynlig är han, men han talar, talar stundom varning, stundom tröst". Vi får till först höra om farissen och publikanen. Vi får lyssna till sången om fågeln som sitter på gungande gren och sjunger så vackert sin visa.

Vi vandrar på bron över älven och Aposteln Jakob kommer med på färden. Vi får lyssna till det ordets skatt, som vi behöver så väl i de yttersta tiderna. På myren tonar brödernas röster ut och småningom även sången.

Det gick så lätt då Herrens ord var med på färden. När rösten tystnat kommer tröttheten och tomheten, ödemarkens tystnad. Guds ord fyller den öde jorden med liv.

Även annorstädes i ödemarken, vid Vitsjön, några km från vår vandringsled ordnades det med möten den här söndagen. Guds ord predikas över hela jorden, trötta, våta och smutsiga vandringsmän får bli iklädda den vita och rena dräkten.

Det blev en välsignad vandring. På hemvägen påmindes vi ännu om hur viktigt det är att likt Jesus varje söndag söka sig till sammankomst, alltid då vi har den möjligheten. 

Vi fick ännu höra om Guds vapenrustning, Jesu fullkomliga verk. Slutet av den predikan fick jag avnjuta i den varma bastun.

Med torra och rena kläder, med beredvillighetens skor på fötterna fick vi fara till kyrkan. Solen som lyste rakt in genom fönstret värmde skönt. 

I kyrkan fick vi samlas likt tidigare vandringsmän under århundradens lopp. Hela familjen var med. Då fick hjärtat sjunga Tack gode Gud, Tack Gode Gud!

Och jag såg troner.

Efter att Johannes sett Djävulen bli bunden ser han troner bli framsatta. De som satt på dem fick makt att döma. Det står inte vilka eller vem som satt på tronerna.

Men det var flera som han såg sitta där. Såg han de troner som du och jag får sätta oss på? Där vi får visa på Guds Lamm som borttar världens synder och döma med nåd och förlåtelse, att synderna är förlåtna i Jesu namn och blod.

Under den tid då Guds församling sprider evangelium är Satan bunden. Släpps Han därefter lös för en kort tid då Nådens tid tar slut?

Därefter lyfts blicken och Johannes ser martyrernas själar. Han ser de själar som inte böjt knä för vilddjuret. De levde och regerade med Kristus i 1000 år.

Då han talar om själar verkar det som om uppståndelsen inte inträffat. De i Herren döda har en uppgift där i himmelen. De andra döda levde inte förrän de 1000 åren gått till ända.

Tidigare ser Johannes martyrernas själar under Guds altare. De frågar hur länge det dröjer innan han dömmer världen och de får sin uppståndelsekropp.

Saliga är dessa ty inget kan mera hota dem.

När Satan släpps lös bedrar han folken. Skaror som är stora som sanden i havet omringar de heligas läger och den heliga staden.

Men eld faller ner från himlen och förgör dem. Sedan blir Djävulen kastad i sjön av eld och svavel var vilddjuret och den falske profeten är.

De blev ju kastade dit efter striden mot ryttaren på den vita hästen. Vilddjuren och jordens kungar hade gett sig i strid med Kristus och de himmelska härarna som följde honom.

Inför Guds ord blev de avslöjade och nedergjorda och kastade levande i helvetet. De övriga, de son följde vilddjurets här dödades.

"Jesus för världen givit sitt liv, öppnade ögon Herre mig giv."

Satan bunden

Jag märkte att jag skrev i föregående att den onde kan stinga och bita.

I sin syn ser Johannes att ängeln har nyckeln till avgrunden. Den onde har alltså varit lös men han binds för en bestämd tid.

Bland annat Judas skriver också om avgrunden. Han skriver om de fallna änglar som Herren håller i förvar i mörker med eviga bojor till den stora dagens dom.

Jesus berättar om den rike mannen som plågas svårt i något som Jesus kallar helvetet. Han ser Lasarus som är förd till platsen vid Abrahams sida. Men mellan dem finns en stor gapande klyfta. Efter döden kan själen inte mera byta sida. Själen kan bli frälst endast hör på jorden. Efter döden är det för sent.

Det nämns inte att Lasarus skulle kunna  eller behöva se den andra sidan. Men den rike mannens plåga var svår och han kunde där i sitt vänterum se över till den andra sidan. Ve den människa som hamnar i ett sådant tillstånd.

Via webbradion sjunger man från Luleå att glädjen i världen är flyktig och kort. Glädjen i Jesus är evig och sann. Den själ som funnit Jesus skiljs inte från honom om han inte själv går bort.

Johannes ser ängeln stänga avgrunden och försegla den över Djävulen.

Avgrunden är stängd för att han inte längre skall bedra folken förrän de tusen åren nått sitt slut. Därefter skall han släppas lös för en kort tid.

Nog är det gott att vi är trygga med Herren Jesus då den onde släpps lös. Då vi förlitar oss på Guds ord binds vi vid Jesus som besegrat den onde och även bundit honom.

Sedan ser Johannes troner och de som satt på den fick makt att döma.

Kristi seger över Satan

Uppenbarelseboken beskriver på många olika ställen Guds barns förlossning. Vedermödans tid som kommer innan beskrivs också gång på gång och sedan börjar det på nytt igen.

Gud vill ha det så här. Därför behöver vi vara försiktiga med att dra egna slutsatser. Gud kunde ha gett Johannes syner som i kronolgisk ordning steg för steg hade beskrivit tidens skeenden och Jesu återkomst.

Han lät också Johannes höra de sju åskornas röst, men han fick inte skriva ner det. Genom bokens budskap och de syner som Johannes såg har Guds barn fått tröst i snart 2000 års tid.

Visst är det fantastiskt. Vi som lever nu står inför samma budskap som de förstå kristna. Redan Jesu efterföljare på det första århundradet efter Kristi himmelsfärd fick läsa det samma glada budskapet som vi läser idag:

"Se jag kommer snart och har min lön med mig för att ge var och efter hans gärningar."

- Den kristne får glädja sig över att Jesus kommer snart.

- Den kristne får kraft av budskapet och håller fast vid Jesus och vill vara delaktig av hans frälsning, för att få sin lön efter Jesu fullkomliga gärning.

- I det som på svenska översatts till snart finns också i grundtexten betydelsen plötsligt, med hast. Så är Jesu efterföljare alltid beredd för uppbrott, men utan fruktan då det är deras käre frälsare som kommer.

Segern är alltså redan vunnen, men lönen, trons lön står kvar och vi jagar likt aposteln mot målet, våra själars frälsning. Det var just själens frälsning som jag tänkte gå in på nu.

Det tjugonde kapitlet har rubriken Kristi seger över Satan. Segern vanns på Golgata kulle. Allt därefter har vi fått vandra under blodets beskydd. Ja blodet beskyddade nog redan vid uttåget ur Egypten trots att det då var endast en förebild.

Tänk vilken kraft det finns i Jesu blod. Redan där i Gosens land blev de beskyddade, som höll sig inom de blodbestrykna dörrtrösklara. Även vi får vara under blodets beskydd dagligen. Konrad, en vän skrev igår att det finns inget ljuvligare budskap här på jorden än att dina synder förlåtas dig.

Vi har fått växa upp med det glada budskapet om att synderna är förlåtna i Jesu Namn och Blod. I den förkunnelsen finns kraft. Den leder till frid och glädje och även trygghet inför mötet med Gud. Det hänger på Jesus och genom tron har vi redan del i hans seger.

Den onde ryter än men han är bunden. Vår renade själ, den nya människan som uppstått med Kristus är redan salig. Då själen skiljs från kroppen dör endast kroppen. Själen går hem till Gud där inget mera hotar.

Johannes ser en ängel komma ner från himmelen. Ängeln tar och binder djävulen och han är då bunden för tusen år. När de tusen åren är slut släpps han lös för en liten tid.

Vi förstår att han är bunden då vi lever med Jesus. Han flyr vid blodets röst. Han viskar nog och till och med ryter kraftigt ibland men han är bunden med evangeliets kedjor. Så länge Evangeliet det glada budskapet om Herren Jesus ljuder på jorden är han bunden.

Därifrån sin håla gör han allt för att tysta det glada budskapet om Kristus. Han vill också få dig och mig att frukta för honom. Då får vi i ordets ljus se att han är bunden av kedjor.

Han vill locka oss till sig. I ordets ljus ser vi att allt det han säger är lögn. Alla lockelser är blott lögn. Han har ingen annan lön att ge än helvetets eld. Tänk om vi alltid skulle ha det för våra ögon. Då skulle vi inte bli bitna och stungna av honom då vi i otro dras till honom.

Ibland lurar han oss att göra något annat då vi tänkt läsa Guds ord.

Han ordnar andra tillställningar då vi har sommarmöten och gudstjänster.

Han lurar oss att vi helgar vilodagen då vi är i skogen eller på sjön.

Alltid då han håller oss borta från Guds ord vinner han en delseger. Han är fängslad med Evangeliets band och därför avskyr han det.

Fortsättning senare om Gud så vill..

Och se!

"Och jag såg en ny himmel och en ny jord." I en syn fick Johannes se det nya. Den gamla jorden var borta.

En gång så går den jord vi känner under. Då är det inget misstag utan endast ett steg i Guds plan.

Vi tänker ibland att det är människan som åstadkommer detta att jorden förgår. Ändå är det endast Gud som har den kraft som behövs då bibelns profetior slutligen uppfylls och jorden går under. Visst kan människan ödelägga mycket med krig och atomvapen, men det som Gud skapat har endast han makt att förgöra eller omforma.

Det är mycket möjligt och också troligt att människan är inblandad i en del av den sista tidens katastrofer som drabbar även jorden och haven.

Om Gud tillstäder kan människan utplåna livet på jorden. Ändå är det ytterst endast Gud som kan omstörta jorden.

Det är viktigt att vi kommer ihåg detta. Visst är det tryggt då du vet att det är Gud som utplånar jorden. Hur kan jag skriva så? Jo därför att om du är delaktig av Guds räddningsplan, Guds förbund med människorna i Jesus Kristus, så kan du lita på att du får del av det nya som en dag bryter fram.

Gud skapade en gång jord och himmel. Då var det gott. Gott skall det också bli då den nya himmelen och jorden skapas.

Ja den första himmelen och jorden förgår och havet finns inte mer. Aldrig mer skall någon drunkna. Aldrig skall människor skiljas från varandra av vida hav.

På den nya jorden och himmelen finns inget som hotar. Hur Gud skapar det nya vet vi inte riktigt, men månne inte ordet igen är verksamt. Gud säger och det blir.

På den nya jorden är Jesu vänner aldrig mera gäster och främlingar för där bor Gud. Jag tror att mycket påminner om den här jorden. Vi bör ju minnas att den jord som Gud skapade var och är god. Synden, det främmande förstörde människans liv här.

Just därför sjunger du ju: Jag är en gäst och främling, som mina fäder här, mitt hem är ej på jorden nej ovan skyn det är..

Synden är det främmande. På den nya jorden finns ingen synd. Djävulen är i helvetet.

Jag fick för en tid sedan en stark känsla. Jag skrev visst också om det: jag vill inte vara sån här i himmelen. Vi kristna känner av synden i vår jordiska kropp. Den kan aldrig bli helig och den kommer aldrig in i himmelen.

Arthur sammanfattar det så bra i sången: "vid den yttersta tull varder allting till mull". Döden är en fiende för vår kropp. Om Herren dröjer så blir det den som skiljer själen från kroppen.

Själen är odödlig. Det är vår tröst. En tid har jag med bävan sökt bibelns svar på hur det går för den otroende. Svaret som ordet ger och Anden bestyrker förskräcker mig.

Även den otroende väcks till liv och får en ny kropp, men visas sedan för evigt bort från Guds ansikte. Det är förskräckligt, men nödvändigt då synden skall utplånas.

Hjärtat gråter då jag tänker på vad ett liv utan Gud innebär. Här på jorden har Guds sol lyst över både onda och goda. Så blir det inte då.

När vi var i skogen igår gick jag före de andra till det berg där jag visste att det fanns blåbär. De andra dröjde. Då de inte kom gick jag för att söka. Jag ropade högt på dem men ingen svarade.

De var på andra sidan av berget och ropade på mig. En gång hörde jag ljudet men berget emellan gjorde att det var svårt att höra var ifrån ljudet kom.

Nå allt gick väl då det var bekanta trakter. Vi hittade varandra. Men känslan som jag fick då ingen svarade var obehaglig, stark. Varför väntade jag inte på dem?

I natt hade jag en dröm. Känslan var den samma. Ingen svarade. Hoppet var ute. Efter att jag sedan somnade om minns jag inte så mycket av det hemska.

Ändå har jag i dag haft en stark nöd för de vänner som är i otro. Tänk då Gud inte mera svarar. Allt hopp är ute.

Men vänner, låt oss ropa ut budskapet om Jesus. Att han är räddningen. Att genom honom får vi del i den nya himlen och jorden.

Och vilken del sedan. Allting är berett. En gång gör Gud den nya himlen och jorden. Men det bästa återstår.

Jag fick tacka högt idag i bilen då Guds Ande öppnade ordet och jag så klart förstod vad mera Johannes såg.

Låt mig berätta:
" och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem komma ner från himlen"

Guds församling förs en gång in i det nya och härliga. Där är du. Där är jag. Där är Jesus. Vi är honom lika. Inget syndigt finns mera i oss.

För våra ögon öppnas något som inte något jordiskt öga sett. Något så mycket härligare än en jordisk tanke tänkt.

Och tänk där går vi, hoppar och springer på den nya jorden. Vi ser Herren. Vi saknar inget eller ingen. Vi ser endast Jesu vänner, som vi också känner igen.

Evigheten börjar. Kroppen är ung och stark. Helvetet och den onde och de han fick med sig dit vet vi inget om. Det har Gud utplånat från vårt minne.

Ja allting finns framför oss. Vi är inte värdiga för det goda. Men Gud som är god har genom Jesus gjort oss värdiga.

I evighet får vi tacka honom. En gång syns vi inför tronen. När vet endast Gud och den Helige Ande vittnar om att det är nära. Tiden går så fort.

Gud är God. Jesus är min frälsare. Jag vill följa honom tills jag står där i skaran bland hans och mina vänner.

Den sista tidens förödande religion

Aposteln Paulus skriver att vi inte skall tappa fattningen eller bli skrämda varken av någon ande eller brev eller ord som påstås komma från oss.

Han talar om ett budskap som spridits och går ut på att Herrens dag har kommit.

Vilka personar menar han, då han talar om oss och är det här bibelordet ännu aktuellt?

Jag tror att det är synnerligen aktuellt, då den texten också varnar för antikrist. Han är ju den som vill komma i stället för Jesus.

Bibeln är tydlig, vi kan inte missa Jesu återkomst. Vi kan inte missa den förvandling som då sker. Då den troendes dödliga kropp förvandlas och blir till en himmelsk ny kropp, lik den Jesus har.

Guds barn som är skapade till Guds avbild blir då till det som Herren tänkt. Jorden lyses upp av ljungelden som går från öster till väster. Basunen, Herrens röst ljuder och gravarna öppnas.

Upp ur gravarna stiger alla de som dött i Kristus. Då är vi alla med i skaran som möter Jesus i "rymden".

I en ny tid, i en ny skapelse, i en ny kropp, men som av Gud skapade människor. Du och jag är skapade även för den tiden, ja speciellt för den tiden. Då börjar en ny tid i nytt land.

Annorlunda är det då med den laglöses ankomst. Han förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt. Han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud.

Den nya religionen som är en fruktansvärd styggelse inför Gud växer idag fram och går småningom mot sin fullbordan. Där finns mycket som påminner om Gud, falska kopior och också ett sken av kristendom.

Ändå tror jag att du som vill vara Herren trogen kan känna svavellukten som den religionen sprider med sig. Det är frågan om den ondes sista uppror mot Gud. Rösten är den samne som ljudit ända från Edens tid: " skulle då Gud ha sagt"

Nu ser vi att från påvestolen hörs den rösten. Från påvestolen och från ärkebiskopens stolar i våra nordiska kyrkor hörs också den rösten.

Biskopar som avfallit från biblisk tro ställer sig nu i kö för att få sola sig en stund i glansen. Detta är ett hårt tal, men så är också bibelns budskap. Ve den människa genom vilken förförelse kommer

Herren Jesus har vittnat om detta som sker innan tidens slut. Paulus och Johannes fick se mycket mer än de fick berätta. Petrus fick visdom från Gud.

Hela bibeln målar en så klar bild av vad som är sanning och sken, att inte ens den fåkunnigaste som har Herrens ande kan ta miste.

Endast hos Herren Jesus finns frälsning. Då vi älskar honom så håller vi hans bud.

Laglöshetens ande omtolkar allt.Falska tecken och under följer i dess spår.

Endast Herren Jesus och den lära som han bekräftat genom apostlarna håller. Håll fast vid den intill slutet.

Herren Jesus kommer snart!

De heligas uthållighet

Under dagen som gått har jag fått några glimtar av Guds godhet, Guds kärlek i Jesus Kristus. Det är gott att få sjunga: "jag ej fruktar inför domen då jag har min brudgum kär"

Under arbetsdagen som blev lång har jag rört mig både i Karleby och Larsmo. Under 150 km i bilen hinner man höra en del bibelutläggningar. Idag blev det ända att höra samma stycke gång på gång.

Nog är uppenbarelseboken fascinerande. Under två års tid har jag gång på gång letts till den boken. Ju mera jag läst och lyssnat, desto tryggare har jag blivit i tron på Jesus. Mitt liv är i hans händer. "I hans seger har vi mod, livet har vi i hans blod"

Han har ju precis allting i sin hand. Varje specifik händelse i de syner som Johannes fick se sker ju på av Gud bestämd tid. Ja allt har sin tid.

Frälsningen beskrivs alltid som Lammets. Jesus är alltid med de sina. Idag fastnade jag speciellt vid orden: "I detta visar sig de heligas uthållighet: De håller fast vid Guds bud och tron på Jesus.

Tänk att han använder ordet "helig". I Jesus är du helig. Jesu vänner är heliga. De får Jesu uthållighet. De får viljan att hålla fast vid Guds bud.

Jag har många gånger tänkt att vad är det egentligen Johannes ser när han ser vilddjuren. Det är ju en syn. Han beskriver de syner han ser. Endast Guds Ande kan förklara innebörden. En gång vet vi vad allt betydde. Då finns det inget mera som hotar, för då är vi framme.

Därför får vi redan stämma in i lovsången, för segern är säker, tack vare lammet, då vi håller fast vid Honom. Glädjebudskapet som förkunnats åt profeterna går mot sin fullbordan.

Gud har ju full kontroll över vilddjuren. De samlar ihop Jesu fiender och leder dem till helvetets eld. De har egentligen ingen verklig makt över Herrens folk. Inget som Gud inte tillstädjer.

Visst står det att de får makt över alla folk och stammar. Åt det första gavs makt att strida mot de heliga och besegra dem. Men de som har namnet skrivet i Livets bok som tillhör lammet varken förundras stort över Vilddjuret eller tillber det. Jesus har ju berättat allt på förhand och Jesus är med de sina varje dag.

De heligas uthållighet och tro visar sig. En del måste gå i fångenskap. En del måste dödas med svärd. Även det är i Guds hand. "som din dag så skall din kraft och vara, detta löfte gav han mig"

Johannes får även se dem som vunnit seger över vilddjuret och dess bild och dess namns tal. Vems var kraften? Var finns den kraft som besegrar världen? Den finns hos Jesus.

Hans är segern. Honom får vi prisa, idag och i evighet.

Vandringen med den uppståndne

"Med den osynlige städse för mitt öga, vill jag likt Mose i tron härda ut". Alla dagar är inte soliga och en kristen får också gå genom ökentider. Tider då tron prövas, men också stärks om du är Herren trogen.

Nog är det gott att du även i öknen får vandra med den uppståndne Frälsaren. Jesus har ju själv varit där och därför kan just han hjälpa dig.

Vi ser honom inte, men genom tron leder han ändå såsom fordom, både genom eldstod och molnstod.

Genom ordet talar Han till dig. Genom sången som du nynnar upplivar han din vardag. Minns att du möter honom i ordet.

Då du går in i ökentider finns det en frestelse att du fyller ditt liv med avgudar. Vi inser kanske inte alltid att det ibland kan gå så.

Israels barn byggde sin guldkalv. Vi kan göra våra hemmagjorda gudar istället för att närmare lära känna Bibelns Gud.

Gud, bibelns Gud går med dig.

Bortom Bergen

"Det blir något att få, det blir något för barnen att få. Nog är det gott att ha fått växa upp med dessa sånger.

Ett av de minnen som ibland dyker upp är när jag satt i Faffas famn. Den vita gungstolen rörde sig fram och tillbaka. Faffa sjöng: Det blir något att få. Den himmelska staden kändes så konkret.

Nog lämnar det också spår, då du får lyssna till Arthurs sång om Guds paradis. Paradiset som är så nära, men där bortom bergen.

Dalklockan som tickar. Skenet från himmelens konungastol. Det känns så spännande..

I den himmelska stad, där var tunga är glad, pendeln följer i takten precis. Det är så tryggt, så säkert..

Ja, det är bara en bit från vår stuga och dit, bortom bergen är Guds paradis. Ljuvliga minnen från en lycklig barndom. En barndom då paradiset fanns där bortom.

Och nu är det så mycket närmare..

Guds hälsosamma nåd

I söndags fick vi i bönehuset höra om Guds kallelse och om Guds nåd, som räcker till och med för en hänsynslös mördare. Guds klara evangelium ljöd och kallade, både genom predikan och sångerna: "kom hem, du som gått vilse kom hem"

I predikan nämdes också huruvida Nåden kan missförstås eller bli billig. I en annan undervisning hörde jag  varning om hur man kan "synda på nåden"

Nog borde det ju vara självklart, att nåden inte lovar en människa att leva i synd, dvs emot vad Guds ord lär. Ändå tror jag att många har erfarenhet av stunder då man varit nära att synda på nåden. Synden och dess makt att bedra har hållit dig så hårt fast. Du har glatt dig över evangelie predikan, men inte riktigt fått kraften att bli fri från syndens band.

Vågar du och jag då predika evangeliet fritt? Vågar jag lita på att nåden fostrar? Frestas vi med att komma med tillägg?

Jag tror att vi mera än någonsin behöver visa på Guds nåd i Jesus Kristus, som är till räddning för varje människa. Den onde använder hela sin arsenal, för att locka och binda, ljuga, slakta och stjäla.

Guds hälsosamma nåd lär och fostrar att ta avstånd till och säga nej till synden. Kraften kommer från Gud och inte från människan. Håll dig därför nära Gud!

Jag tror att vi kan likna den tid som vi nu lever i lik de sista åren, eller dagarna av Noas predikotid. Guds ande vittnar om att besökelsetiden för länder och folk håller på att ta slut. Klockan tickar och vi vet att efter Nådens tid kommer Domens tid.

Skynda därför till Jesus. Ta alltid emot den hälsosamma nåden, så länge den erbuds och då den ännu når dig. Rikta blicken stadigt på frälsaren. Se dig inte tillbaka! Skynda dig och lek inte med synden.

Fly!

Fly för livet till Jesus Kristus. I hans försoningsverk finns det ännu rum. Tro din synd vara förlåten! Umgås dagligen med Guds ord. Använd även biktens möjlighet, du som är bunden. Gör även upp med din motpart, medan han ännu är kvar i livet.

Har du "syndakamrater som lockar dig bort från Guds ord, så lämna du dem och sök dig till Guds hus och de kristnas gemenskap. Kalla sedan även dem.

Varför? Jo, därför att tiden är kort. Herren kommer och ve dig om du då inte känner Honom. Ve dig om Han inte känner dig som sitt benådade barn.

Jag eller du vet inte om han kommer idag, imorgon eller när Han kommer. Vi vet ändå att en dag i Herrens gårdar är bättre än eljest 1000. Det är endast den onde som vill få oss att leva i ovisshet om huruvida Jesu frälsningsverk gäller oss redan nu och sedan i evighet.

Du kan aldrig hänvisa till Guds Nåd och leva i:

- otro
- girighet
- avundsjuka
- baktalande
- hat och okärlek
- lögn och bedrägeri
- försnillning och stölder
- skattefusk
- vårdslöshet i trafiken
- homosexuella förhållanden
- otukt, föräktenskapliga sexuella förhållanden
- äktenskapsbrott

Nej, Guds ord tillåter aldrig dig eller mig att leva i sådant. Nåden är villkorslös. Jesus har försonat alla dessa synder som människor hamnar i.

Vi kan ändå aldrig försvara eller börja pruta på sanningen. Syndens lön är döden. Synden binder en människa. Synden kan binda så kraftigt att du inte kan ta emot evangeliet. Låt därför aldrig synden bedra dig.

Den onde som lockar till synd, binder sedan via synden så att tron kan dö ut.

Adam gick och gömde sig när han hörde Guds röst. Göm dig inte då han ännu kallar. Träd fram och fly till hans öppna famn.

Världen och Guds rike

Guds folk har alltid levt på ett annat sätt än de som inte tror på Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.

Redan trons fader Abraham levde som främling i det utlovade landet. Han bodde i tält tillsammans med Isak och Jakob.

Han levde i väntan på staden med de fasta grundvalarna, den som Gud har format och skapat.

Gudsmannen Mose valde att hellre bli illa behandlad med Guds folk än att en kort tid leva i syndig njutning.

Guds rike och världens rike har alltid verkat här på jorden, sida vid sida. Människor har rört sig mellan de två rikena.

Guds rike går mot en slutlig seger vid Kristi återkomst, medan världens rike går mot sin slutliga undergång vid världens sönderfall.

Konungen i Guds rike är således Herren Jesus, medan väldens rike leds av den onde. Därför har dessa riken inget gemensamt.

Skökan Rahab undgick att gå under tillsammans med de som inte trodde eftersom hon hade tagit emot "spejarna" som vänner. Demas fick kärlek till världen och han lämnade Guds rike.

Från Guds rike ljuder ännu kallelsen "skynda till Jesus, frälsaren kär"

Nåden och blodet

Jag lämnade att tänka på det jag nyss skrev om Jesus som portvakt vid gränskontrollen till himmelens land.

När man tänker därpå så kommer kanske en fruktan. Inte kommer jag in. Jag har syndiga tankar, ett hårt hjärta, lever ett bristfälligt liv...

Listan kan göras lång. Ändå är jag på väg till himmelen och jag har även en visshet om att en gång komma dit in.

Jag tror att jag skrivit ganska litet om människans två delar, visst är det så?

Bibeln målar ju en bild av människan som så underbart skapad, en avbild av Gud själv.

Men i varje människa, ja även i dig finns syndens mörker. Det onda som du inte vill, det gör du. Du har inte älskat din nästa som dig själv.

När du får nåden att tänka på Jesus och leva för honom glömmer du ändå ofta din syndfullhet. Ibland blir vi påminda om den andra delen, eller köttet som bibeln säger. Det är också Guds vilja.

Jag vet inte om du tänkt så, som jag nu på morgonen: Inte vill jag vara sådan här i himmelen. Inte passar de egenskaper som jag har där.

Då med ens blev det så skönt och befriande att inse. I himmelen är även jag syndfri. I himmelen har även jag en kropp lik min frälsare.

Det gamla av synd besmittade förmultnar, eller förvandlas och faller av då Guds basun ljuder. Synden och det av synd besmittade lämnar hit.

Men jag får vandra med Jesus i en ny kropp i en ny värld, i himmelens härlighet. Det får du min vän, som har ett sådant hopp.

Visst får vi ha visshet om att vi snart är i himmelen. Jesus har ju lovat att hämta oss. Varför skulle vi då tvivla? Han hämtar även oss på den rätta dagen. Vagnarna som för oss hem har han också förutbestämt.

Gud ger i sin nåd och godhet dig en ny möjlighet och ett förnyat och fullkomligt liv där. Ja visst är det nåd, för inte är vi i oss själva värdiga. Likt den rättfärdige Noa seglar du i Arken till en annan värld. Herren Jesus är nu Arken.

Därför behöver vi inte frukta att vi hamnar i Turkiet, på Ararats berg. Nej ditt kommande hemland är hos Gud, i himmelen, i det nya Jerusalem.

Där bland apostlar och profeter, med Noa och den rättfärdige Lot sjunger vi lovsånger åt Gud och Lammet.

Där bland den himmelska släkten ljuder sången mäktigt. Alla där är friköpta från jorden. Friköpta av Herren Jesus.

Inte minns Noa och Lot vad de ännu hamnade i efter att Gud räddat dem här på jorden. Inte minns jag heller att jag varit helt av synden besmittad.

Nej, vi ser Herren Jesus. Alla synder och sorger är då för evigt glömda. Visst blir det stort. Visst får vi glädja oss redan nu. Jesus har ju kallat oss.

En gång randas förlossningens dag. Redan nu är du frälst och salig i Herren Jesus. Blodet har tvättat dig ren.

Genom Jesu blod har du gemenskap med honom. Det livgivande blodet har gett dig gemenskap med honom, inympat dig i den Himmelska släkten.

Du är i Herren Jesus kallad och friköpt för himmelen. Vi är som syskon på en gemensam resa och resan slutar i himmelen.

Gud har i Jesus omvårdnad och beskydd  över oss alla. Ja det går hem på nåden under blodets beskydd, ända fram till den dag då vi alla står där i himmelen.

"Herren har vård om dig"

Man skall inte mer höra talas om våld

Profeten Jesaja fick se fram mot en dag då man inte mera skall höra talas om våld i ditt land.

Jag skall sätta friden till din överhet, rättfärdigheten till din härskare. Ja, där skall det inte talas om våld, inte om ödeläggelse och förstörelse inom dina gränser.

Herren skall vara ditt eviga ljus och dina sorgedagar skall upphöra.

Vi lever i en sargad och söndrig värld. En värld där synden bor och syndens lön, döden därför härjar.

Men Jesaja talar om ett skott som skall växa upp. Då skall alla i ditt folk vara rättfärdiga och för evigt besitta landet, som ett skott av min plantering.

Allt sedan Edens portar stängdes har synden härjat på jorden. Jesus har ändå besegrat synden och döden.

Han bereder även just nu rum i ett bättre land. Ett land dit synden aldrig kommer. Ett land dit inget våld kommer. Men ett land dit den benådade syndaren kommer.

Vid det landets portar är det en sådan gränskontroll, att de som inte är rentvättad från syndens smitta aldrig kommer in.

Vid porten står Herren Jesus. Han själv är porten till himmelens land.

Utvald i Kristus

Aposteln Paulus skriver till de kristna i Efesus. Genom Aposteln förmedlar Gud idag sitt budskap till dig och mig:

- Gud har utvalt er i Kristus, ja redan innan världens grund lades.

Gud har genom Jesus Kristus förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn. Detta av Guds stora kärlek.

När mitt hjärta fattar detta blir jag stum av förundran: O Store Gud!

Det känns för stort, världen bleknar och hjärtat sjunger: När får jag se dig, frälsare kär..

Aposteln sammanfattar:

"För att den härliga nåd som han skänkt oss i den älskade skall prisas."

Kan vi annat än ödmjukt tacka Gud. Nåden är så stor.

Vi som har vårt hopp i Kristus får prisa hans härlighet och ära.

Tack Gode Gud!

Att ta emot Guds nåd

Jag uppmanar dig att ta emot Guds Nåd! Hur låter en sådan uppmaning? Är du intresserad, eller bryr du dig inte?

Kanske du länge, eller ibland har funderat på Gud och på Jesus. Vad betyder kristen tro för mig? Sedan har du igen förträngt det. Det finns ju så mycket annat att tänka på. Därefter har du kanske rentav glömt Guds stora erbjudande, det härliga budskapet om nåden, Guds frälsning i och genom Jesus Kristus. När du glömt det, så har du tillika medvetet eller omedvetet vänt ryggen åt Gud. Herren Gud har ändå inte glömt dig. 

Han uppmanar dig än en gång, enträget genom apostelns ord att ta emot Guds Nåd. Vad är Guds nåd? Vad betyder det att ta emot Guds nåd? Guds nåd uppenbarades och uppenbaras genom Jesus Kristus. Genom att han dog för hela världens synder, för att varje människa för Kristi skulle kunna få förlåtelse för synd och otro. Guds nåd är att han dog för dina synder. Guds nåd uppenbaras för dig då du tror, inser och gläds över det.

Guds nåd innebär att Jesus Kristus uppstod för att varje människa på jorden som fått del av förlåtelsen och försoningen i Herren Jesus, för Kristi skull också har ett löfte om evigt liv. Då du tar emot Guds nåd får du del av det eviga livet. Du får frid med Gud och du får ett hopp och en längtan efter ett evigt liv i himmelen. 

Ett bättre budskap finns inte här på jorden. En bättre framtid för dig än en framtid med Gud och Herren Jesus kan du inte få. Endast Jesus Kristus kan ge ett saligt liv i himmelen.

Paulus skriver i det andra brevet till korinterna i det 6. kapitlet: "Som medarbetare uppmanar vi er också att ta emot Guds nåd, så att den blir till nytta" Det här apostoliska budskapet har förts ut under sommarmötet. Det här budskapet, som profeter och apostlar tidigare vittnat om vill Kristi kyrka ännu föra ut.

Blev budskapet till nytta för dig? Om inte, öppna ditt hjärta för Herren Jesus. Tro på Honom! Bekänn honom som din frälsare. Då blir budskapet till glädje och nytta för dig.

Vad säger aposteln ännu i Korinterbrevet? Vad är det som så många gånger förkunnats på sommarmötet, av präster och ordets förkunnare?

- Se nu är den rätta tiden, nu är frälsningens dag.

Det finns många som bett för dig:

-  Att du på nytt skall få möta Jesus, han som du kände som barn.
-  Att du som inte känner Jesus skall få lära känna honom.
-  Att du som känner och tror på Jesus, allt bättre skall få lära känna honom.

Guds nåd förklarar aposteln Paulus i kapitel 5 på detta sätt. "Gud har försonat oss med sig själv genom Kristus"

Åt sin kyrka som vilar på apostlarnas grund och där Jesus är hörnstenen har Gud gett försoningens tjänst. Den tjänsten som innehåller att det glada budskapet om Jesus predikas och förs ut ända till världens ände. Evangeliet som ännu idag ljuder: "Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv"

"Han tillräknade inte människorna deras överträdelser och han har anförtrott åt oss försoningens ord"

"Vi ber å Kristi vägnar: Låt försona er med Gud."

Dessa ord, budskapet om Nåden i Jesus Kristus basunerades under mötet ut av 16 olika tjänare, under 21 predikningar eller tillfällen. Ordet om nåden mötte oss under högmässan och i Herrens Heliga Nattvard. Ordet om nåden, dopets nåd mötte oss då ett barn döptes i samband med Gudstjänsten.

Nåden mötte oss genom psalmernas och sångernas ord. Nåden mötte oss genom kristna medmänniskors kärlek.

Nåden möter dig idag då du tror på Jesus. Att han, Guds son är väldens frälsare som försonat hela världens synd.

Nåden möter dig då du tror att Han försonat din synd.

Kristi Kyrka uppmanar dig ännu idag genom apostelns ord att ta emot Guds Nåd. Lycklig är du då du får vila i Guds nåd. Innesluten i den nåden är du en välsignad människa.

Sommarmötet är slut. Tälten är nertagna. Bönehuset finns kvar. Och sist men inte minst. Gläd dig, nåden finns kvar.

Den finns även för dig!

Välsignad höst!

Hatad för Jesu Namns skull

Vi går mot en tid då den kristna församlingen som vill hålla fast vid sin Herres budskap blir allt mera föraktad.

Då Jesus sände ut de 12 så informerade han dem om vad de skulle möta. Bland annat skulle de bli hatade för Jesu namns skull.

Vände någon tillbaka? Nej, alla begav de sig av. Även Judas förrädaren gick med i skaran som begav sig iväg.

De hade också med sig löftet att deras Faders Ande skulle tala genom dem när de kommer i trångmål och blir utlämnade.

Ett annat löfte gav Jesus också åt dem: Den som håller ut till slutet skall bli frälst.

En tjänare är inte förmer än sin Herre. Det är nog för tjänaren att det går för honom som för hans Herre.

De gick i Herrens tjänst. Deras hårstrån var räknade. Som Jesu sändbud tog de sina kors för att vara Jesus värdig.

Så gick de ut till Israels städer. Och Jesus själv gick därifrån för att predika och undervisa i deras städer.

Kristus och församlingen

Vi vet att Kristi Kyrka eller församlingen är världsvid. Paulus skriver i Efesierbrevet om förhållandet mellan Kristus och församlingen.

I morse då jag körde till arbetet fick jag ett samtal. Jag blev påmind om ett arbetsuppdrag som jag lovat utföra.

Jag fick också en annan påminnelse. Mannen sade till sist: Guds välsignelse över din dag. Var det bara en fras? Nej, det tror jag inte.

Guds välsignelse över din dag, käre vän! Den här dagen är välsignad av Gud, vad stort att bli påmind om det.

Du och jag har alltså en välsignad dag. Tänk om jag under dagen även kunde vara till välsignelse för någon.

Kristi församling är kallad att vara välsignad. Aposteln uppmanar oss att bli Guds efterföljare, vi som är hans älskade barn.

Lev i kärlek så som Kristus har älskat oss och gett sig själv som ett väldoftande offer, en offergåva åt Gud.

Aposteln förtydligar: otukt, orenhet och girighet skall inte ens nämnas bland oss. Det anstår inte (passar inte) en Guds efterföljare.

Ingen otuktig, oren eller girig skall ärva Guds och Kristi rike. Allt sådant nerkallar vreden över olydnadens barn.

Det är alltså också allvarligt att vara en Guds efterföljare. Som ljus i Herren bör vi vandra som ljusets barn.

Ha inget att göra med mörkrets ofruktbara gärningar, avslöja dem i stället.

Kristus är församlingens huvud. Han är Frälsare för sin kropp. Församlingen underordnar sig Kristus.

Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den, för att helga den. Först har han i kraft av ordet renat den genom vattnets bad.

Han ville ställa fram församlingen inför sig i härlighet. Kristus ser församlingen utan fläck eller skrynkla. Helig och fullkomlig skulle den vara.

Nu frågar jag, hur är det möjligt?

- jo genom Kristus!

Kristus ger församlingen näring och vårdar den. Det förstår vi bättre, då vi nyss fått vila på de gröna ängarna.

Vi är alltså lemmar i Kristi kropp, församlingen. Då får vi tillönska varandra en välsignad dag.

Kristus och församlingen - denna hemlighet är stor.

En annan ängel

Det finns ett bibelställe som fängslat mig en tid. Johannes ser först fyra änglar stå vid jordens fyra hörn. Dessa änglar hade makt att skada jorden, havet och träden.

De påminner om mordängeln som gick genom Egypten då Gud hämtade sitt folk från träldomslandet. De har en uppgift under vredens tid, liksom de fyra änglar som var bundna vid den stora floden Eufrat.

Sedan ser Johannes också en annan ängel med den levande Gudens sigill stiga upp i öster.

Ängeln ropar med hög röst till de fyra andra. Vi ser att Gud gör inga misstag. Han har en vattentät plan för hur och när han skall hämta hem sin församling.

Vi har ganska svårt att förstå de här skeendena som är förutbestämda i den yttersta tiden av ändens tid. Gud han vet och han uppenbarar vad vi bör veta. Jag tror inte att vi skulle klara av att veta allt. 

Ängeln ropar med hög röst: Skada inte jorden, havet eller träden förrän vi satt sigill på vår Guds tjänare, på deras pannor.

Och där fanns en skara ur Israels 12 stammar. En oräknelig skara. Redan på Johannes tid var tio av Israels stammar försvunna.

Men jag tror att Gud har kontroll var de finns. De finns utspridda över hela jorden. Ändå samlar han ihop dem tills antalet blir fullt. Den gode herden väntar in även de sista bortsprungna.

Du som läser hör kanske även biologiskt till någon av dessa stammar. Om inte, så är du genom Jesus inympad i Guds Israel.

Ängeln var inte ensam. Jag tror att det där fanns medhjälpare. Vill du vara ängelns medtjänare? Vill du teckna dina nära och kära med Guds sigill på deras pannor?

Vill du att de är med i skaran som en gång lyfter från den sargade jorden? Skaran som reser till Lammets bröllopsfest.

Det slaktade Lammets blodiga sigill lyser i den sista tidens mörker. Gud ser vilka som är tecknade. Han gör inga misstag.

Tillsammans med ängeln får vi ännu vittna om räddningen i Jesus Kristus. Många finns redan i tryggt förvar på den andra stranden. Gud beredde dem och de var redo när Jesus hämtade dem.

En gång hämtar han även oss. Tills dess får vi vandra under blodets beskydd. Vi får ropa till varandra: syskon var beredda nu. Herren Jesus kommer snart.

Visst är det gott att var dag är i Guds hand. Han som till och med känner varje ord förrän det lämnar vår tunga. En sådan Guds tjänare får du och jag vara. Under arbetet och tjänsten får du rikta blicken mot öster.

När han kommer känner vi honom. Vi är tecknade med hans sigill. Han ser och känner oss alla.

Fly till den fristaden sköna

Som jag skrev i föregående är klippan Kristus vår tros enda hållbara grund. Ja klippan Kristus är vår tro. Klippan blev slagen, ja sönderslagen för hela världens frälsning.

Tänk vilken klippa det var. Därifrån rann både vatten och blod. Dit in får vi fly. Den Gud som skapat himmel och jord öppnade här på jorden en fristad i och genom Kristusklippan.

Min vän; du som flytt till detta skydd. Du som av Guds mäktiga hand och nåd blivit indragen under Jesu beskydd, förstår du vad det betyder? Du har nu del av det eviga livet som Gud skall ge dig på förlossningens dag. 

Den som har del av Herren Jesus lever och vill leva i Guds ords beskydd. Inte kan väl den människa som lever under Guds nåd gå emot eller ifrågasätta hans Ord. Därför förstår vi att det nya budskapet som idag förs ut av den avfallna kyrkans tjänare ytterst kommer från Djävulen. Avfallet sker snabbt i så gott som alla kristna kyrkor. 

Vi påverkas alla, även du och jag. Ordet avklär ändå lögnen. Därför är det så viktigt att vi håller oss till Guds ord, allt Guds ord. Ordet visar sedan så tryggt på fristaden och dess gröna ängar.

Du är genom den Helige Andes sigill tecknad som Jesu egendom. Det är vår trygghet, då vi ser att vi nu närmar oss Vredens dag. Under Guds beskydd får vi vila även då Vreden går förbi. Vår nöd varar endast en kort tid och bereder också den härlighet som snart skall uppenbaras. Frukta därför inte.

Då du genom Anden sätter din tilltro till Guds ord dras du inte med i laglöshetens villfarelse. Men den gudsfrånvända världen går mot sin undergång. Norm efter norm ifrågasätts och den fallna människans dårskap avkläds allt tydligare genom Guds ord.

Dagen då den värld och de människor som föraktar och övergivit sin Gud ropar till bergen och klipporna, att de skall falla över dem och skyla dem för Lammets vrede närmar sig.

Då är det för sent. Vi lever därför i en allvarlig tid då vi påminns om att Nådens dörr en gång stängs. Därför skall vi förbli i klippan Kristus. Hans nåd är oss nog. Den är var morgon ny.

En förunderlig Gud

Efter tre dagar på gröna ängar får vi återgå till vardagen. Ibland stärker Gud det ord som förkunnats på speciella sätt. Han förde till exempel Jeremia till krukmakarens hus för han ville där visa profeten något.

Också för oss "vanliga" människor vill Gud bekräfta ordet, så det når ända in i hjärtat. Igår förbättrade vi en väg efter vinterns skador. När man bygger vägar på svag grund, i det här fallet torvmark kör man ett bättre lager av jord ovanpå och därefter kross från berget.

Ibland går det då så att när tjälen tidar på våren rinner materialet till sidorna. Vägen blir då oerhört smal och man hamnar att förbättra igen.

Mina tankar gick till trons och frälsningens grund, klippan Kristus. Vad händer då man lägger annat material på berget? Jo, det hålls inte heller där. När det är bra "väder" kan det se bra ut, men när regnet, snön och isen nöter ytmaterialet så rinner det bort.

Kvar finns endast en blöt vattensjuk värdelös smörja. Berget eller klippan finns därunder men vägen är oframkomlig.

Trons grund är Herren Jesus, klippan Kristus. Allt mänskligt som vi lägger däröver förstör endast och skymmer.

Bilden var mycket klarare för mig igår, men Kristus är faktiskt vår tro. Det som han gjort håller. Allt vad vi lappar på med är värdelöst och förstör och skymmer endast.

En ny sång inför tronen

Johannes hörde den himmelska sången. Ljudet han hörde var som när harpospelare spelade på sina harpor.

Visst måste det vara en mäktig kör som ljuder i himmelen, när folk ur alla språk och stammar sjunger till Lammets ära.

På slutmötet sjöng jag på svenska och frun sjöng på finska. Bakom sjöng en broder från Kokkola mäktigt på finska.

Det klingade mäktigt när de två olika tungomålen smälte samman till ett mäktigt brus. Tänk när tusen olika tungomål ljuder över himmelens gröna ängar och din blick möter Jesu blick.

På det sommarmötet vill jag vara med.

När tiden är inne

Paulus undervisar Timoteus om vår Herre Jesu Kristi ankomst som Han skall låta oss få se då tiden är inne.

Om Gud som är odödlig och bor i ett ljus dit ingen kan komma och som ingen människa har sett och kan se.

Kämpa trons goda kamp, sök att vinna det eviga livet, som du blev kallad till.

Välsignad möteshelg! Behåll oss Herre vid ditt Ord.

Bed för mig

Bed också för mig skriver aposteln Paulus. Bed att ordet ges åt mig när jag öppnar min mun, så att jag frimodigt gör evangeliets hemlighet känd.

För dess skull är jag ett sändebud i bojor. Bed att jag predikar det så öppet och fritt som jag bör.

Så skriver den hårt prövade kämpen, fängslad av både bojor och Kristus.

Andens svärd

"Bli starka i Herren och i hans väldiga kraft." Aposteln uppmanar oss att ta på hela Guds vapenrustning, så att vi kan stå emot Djävulens listiga angrepp.

Vi hamnar i en strid mot furstar och väldigheter, världshärskare här i mörkret, ondskans andemakter i himlarna.

Visst låter det dramatiskt, det som aposteln förkunnar. Någon gång skulle jag kanske ha sagt att han överdriver. Men aposteln vet nog vad han talar om, han som är fängslad för Kristi skull.

Människans svaga kropp skakar när pilarna träffar. Svetten slår kanske ut och den naturliga flyktreaktionen kommer. Den onde har förmågan att slå till som en blixt. En blixt, ibland från oväntat håll.

Sångfågeln tystnar. Aldrig mera skall jag förkunna om hans väldiga gärningar. Pilen tycks få avsedd effekt.

Men varifrån kommer den väldiga kraften. Aposteln talar om Andens svärd som är Guds ord. Trons sköld har hindrat att pilen blir dödlig. Den svaga tron styrks av Guds väldiga kraft och den brinnande pilen släcks. Den svaga tron söker styrka i ordet. Och ordet klingar "predika ordet, träd fram i tid och otid, utför en evangelists tjänst och fullgör din tjänst

Där uppe finns rättfärdighetens segerkrans beredd. Herren frälsar ifrån alla onda anslag och frälser en gång till sitt himmelska rike.

Guds eviga ord, nertecknat på Bibelns blad håller och består för evigt.

Han kommer Jesus, han framträder klädd i manteln doppad i blod. De himmelska härarna följer honom i hans segertåg. Åsnan är bytt till vita hästar.

Konungarnas konung, herrarnas Herre, min konung och min Gud.