Paulus skriver i Korinterbrevet om det kristna hoppet. Aposteln hade fått möta Jesus på vägen till Damaskus. Han hade också en gång blivit uppryckt till den tredje himlen som han själv beskriver det.
Det kristna hoppet är något som inte världen kan förstå. Guds Ande verkar och påverkar hela livet. Hjärtat är i himlen fast handen är vid plogen.
När de fått lära känna Jesus och fått en visshet om frälsningen, då är de på väg till himmelen. När Kristi kärlek satt människans inre i brand längtar hon efter att få se Jesus, frälsaren.
Paulus levde i tron och hoppet om Kristi återkomst, redan under hans levnadstid. Han väntade på att få se sin Herre komma på himmelens skyar.
Jag väntar också på den dag jag får se honom komma. Kanske någon tycker att det är svårt att förstå. Skall vi inte leva här på jorden?
Jo det skall vi. Alla dagar som vi får av Herren är dyrbara. Livet är heligt. Gud är den som är Herre över liv och död. Då är det tryggt att veta att allt är i Guds hand.
Men åter till det kristna hoppet. Längtan efter att få möta frälsaren. Tanken på "en morgon glad hos frälsaren där hemma"
Du som har denna längtan, tacka Gud för den. Du har fått ett förskott, den Helige Ande som målar för dig bilden av sällheten hos Gud. Hoppet bevarar dig också för fall under vandringen genom världen.
Vad intet öga har sett, vad intet öra har hört det har Gud berett åt dem som älskar honom. För oss har Gud uppenbarat det genom sin Ande (1 kor: 2:10).
Låt ingen makt här i världen ta i från dig den vissheten. Gud kan inte ljuga. Guds ord kan inte ljuga. Guds Ande kan inte ljuga.
Vi får jubla under prövningar, tyngda av sorger, smärta, eller hårt arbete. Förlossningens dag närmar sig. Jubla i det hoppet.
En gång randas den dagen då vi som lever får se och uppleva det. Jag använder vi som lever för bibeln använder också de orden, när Paulus beskriver hur det skall se.
När Han kommer på skyarna uppväcks först de som somnat in i tro. Sen förvandlas vi som ännu lever. På ett ögonblick, vid den sista basunens ljud.
Vi vet inte till vilken grupp vi hör. Men jag tror det sker så gott som samtidigt. Tanken svindlar, men det kommer att ske. Profeten Hesekiel såg de döda benen få liv igen.Det rasslar. Gud skapar nytt liv.
Gud skapar nytt. Nya härliga uppståndelsekroppar. Av döda ben, av aska. Allt gör han nytt.
Jag kan inte förklara det, men jag ser det i Anden. Själarna som vilat hos Gud, i ett medvetet tillstånd, men utan kropp. De förenas med de av Gud återskapade jordiska kropparna.
De som ännu lever förvandlas och får se Abraham, Moses, apostlarna. I ett ögonblick får de en förvandlad uppståndelsekropp.
Men först får de se Jesus. Han som väcker dem till liv eller förvandlar dem till nytt liv.
Låt oss trösta oss med dessa ord. Löftena håller! Framtiden är i Guds händer. Himlens sällhet står snart inför oss.
Lev i hoppet. Tro på honom. Förbliv i hans kärlek. Amen, kom Herre Jesus. Dig väntar vi på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar