Korsets tecken - friköpt

"Tag det heliga korsets tecken på din panna och på ditt bröst till ett vittnesbörd om att Jesus Kristus, den korsfäste, har friköpt dig och kallat dig att vara hans lärjunge."

Orden är från kyrkohandboken och används vid dopförrättning. Jag funderar över orden att vara friköpt och kallad att vara lärjunge.

Lever vi som friköpta här i tiden? Kommer vi ihåg att Jesus friköpt oss då vi gör våra dagliga sysslor här i syndens land, på en hård och kall jord.

Mycket här på jorden är märkligt. Aposteln skriver i Efesierbrevet: "Ty ljusets frukt består i allt vad godhet, rättfärdighet och sanning heter. 

Och pröva vad som är Herren kärt. 

Ha inget att göra med mörkrets ofruktbara gärningar utan avslöja dem i stället. 

Vad sådana människor gör i hemlighet är skamligt till och med att nämna. Men allt kommer i dagen, när det uppenbaras av ljuset, ty allt som uppenbaras är ljus. 

Därför heter det: "Vakna upp, du som sover, och stå upp från de döda, så skall Kristus lysa över dig."

Se alltså noga till hur ni lever, att ni inte lever som ovisa människor utan som visa. 

Ta väl vara på varje tillfälle, ty dagarna är onda. Var därför inte oförståndiga utan förstå vad som är Herrens vilja."

Jubla och sjunga

"Ja, nu vill jag jubla och sjunga, för Jesus köpte mig fri, hans barn jag av nåd nu får vara och lycklig i evighet bli."

En annan vers ljuder: "Nu är jag glad, nu vill jag jubla, sjunga! En gång blir mig förlänad himmelsk tunga: Då skall jag.."

Sången kom i mina tankar på morgonen. En fin sång om Jesus. Om hur han friköpte sitt folk och av nåd får vi vara hans barn. Redan nu och i evighet lång.

En gång måste David fly för Saul och gömma sig i en grotta. Då stämmer hans hjärta upp en sång. I psalm 57 sjunger vi:

"Mitt hjärta är frimodigt, Gud, mitt hjärta är frimodigt, jag vill sjunga och lovprisa.

Vakna upp, min ära, vakna upp psaltare och harpa! Jag vill väcka morgonrodnaden.

Jag vill tacka dig bland folken, Herre, jag vill lovsjunga dig bland folkslagen.

Ty din nåd räcker upp till himlen och din sanning ända upp till skyarna.

Visa din höghet över himlarna, Gud, och din härlighet över hela jorden."

I det kalla vädret igår betraktade jag det milda skenet på himlen. När jag gick mot butiken lyste det upp bönehuset. Jag kunde ändå inte stanna mitt på vägen för att fota. 

(Foto från Sales parkering )

Kaleb - en annan ande

"Men i min tjänare Kaleb är en annan ande, och han har i allt följt mig. Därför skall jag föra honom in i det land där han nu har varit, och hans avkomlingar skall ta det i besittning." (4. Mos 14:24)

Jag har läst en bok om Herrens tjänare Kaleb och i skriften betraktat vad Guds ord vittnar om Honom.

Kaleb var en man som förtröstade på Herren. Han var en av de 12 spejarna som Mose sände ut för att bespeja Kanaans land.

Han var trogen i sin uppgift, men fick vandra ytterligare 40 år i öknen innan han tillsammans med Josua fick gå in i Kanaans land.

Den rapport som Kaleb gav inför Israels barn var: "Låt oss genast dra dit upp och inta landet. Sannerligen, vi kan göra det!"

Han fick också senare inta landet -  Därför att han förtröstade på Herren.

På samma sätt får vi alltid och i allt förtrösta på Herren Jesus..

(Kanaans sköna landskap, Tiberias sjö)

Guds regnbåge - tecken i skyn

"1 Mos. 9:12–16" 

Och Gud sade: "Detta är tecknet på det förbund som jag för all framtid sluter med er och med alla levande varelser hos er: 

Min regnbåge sätter jag i skyn, och den skall vara tecknet på förbundet mellan mig och jorden. 

När jag låter moln stiga upp över jorden och regnbågen syns i skyn skall jag tänka på mitt förbund, det som har slutits mellan mig och er och alla levande varelser, allt liv, och vattnet skall inte mer bli en flod som utplånar allt liv. 

När regnbågen syns i skyn och jag ser på den, skall jag tänka på det eviga förbundet mellan Gud och alla levande varelser, allt liv på jorden." 

Och Gud sade till Noa: "Detta är tecknet på det förbund som jag har upprättat mellan mig och allt liv på jorden."

Vi har en Gud som sluter förbund. Honom möter vi också genom och i inkommande helgs gammaltestamentliga text.

Här märker vi hur det som Gud gör är evigt. Han kan inte ljuga. Han kan inte heller glömma sin älskade brud sjunger vi i en sång.

"Vad han har lovat är fast som döden. Han är densamme i lust och nöden. Han kan ej ljuga, ty han är Gud, han kan ej glömma sin köpta brud."

Hur ser månne regnbågen ut ovanifrån, från Guds värld?

Men även här nere får vi tillsammans med Honom betrakta allt som vittnar om hans löften.

Gud den Allsmäktige

"Då kallade Isak till sig Jakob och välsignade honom och sade till honom: "Du skall inte ta någon av Kanaans döttrar till hustru. 

Stå upp och bege dig till Paddan-Aram, till din morfar Betuels hus, och tag dig en hustru därifrån, någon av döttrarna till din morbror Laban. 

Gud den Allsmäktige skall välsigna dig och göra dig fruktsam och föröka dig, så att du blir många folk. 

Han skall ge Abrahams välsignelse åt dig och dina efterkommande, så att du får inta det land som Gud har gett åt Abraham, det land där du nu bor som främling." 

Så sände Isak i väg Jakob och han begav sig till Paddan-Aram, till arameen Laban, Betuels son, som var bror till Rebecka, Jakobs och Esaus mor."

Gud den Allsmäktige har blivit känd för Isak. Tron på Honom, en tro som också visar sig i gärning vill han ge vidare till sonen Jakob.

En Allsmäktig Gud

"När Abram var nittionio år uppenbarade sig Herren för honom och sade: "Jag är Gud den Allsmäktige. Vandra inför mig och var fullkomlig. 

Jag skall sluta förbund mellan mig och dig, och jag skall föröka dig mycket." Då föll Abram ner på sitt ansikte, och Gud sade till honom: "Se, detta är mitt förbund med dig: Du skall bli fader till många folk."

Mosebokens 17. kapitel är första gången vi möter uttrycket "Allsmäktig Gud" (enligt folkbibeln)

Gud presenterar sig för den åldrige Abram som Allsmäktig, Gud den Allsmäktige.

Vi tror alltså på en Allsmäktig Gud som visar sin nåd i Jesus Kristus och möter oss i sitt ord. 

Och också uppenbarar sig genom sin Ande..

Mötet med Honom fick Abram att falla ner på knä..

Mot ljusare och varmare tider

"Men nu vill jag inte längre vara som i gångna dagar mot kvarlevan av detta folk, säger Herren Sebaot.

Ty nu skall friden ge utsäde, vinstocken ge sin frukt, jorden sin gröda och himlen sin dagg.

Jag skall låta kvarlevan av detta folk få ärva allt detta.

Och liksom ni, både Juda hus och Israels hus, har varit en förbannelse bland hednafolken, så skall ni nu, då jag frälst er, bli en välsignelse.

Frukta inte, fatta mod" (Sakarja 8)

I mina tankar kom profetens ord om att fatta mod. När Herren Jesus vandrar med oss genom tron lever vi ett nytt liv. Inte längre för synden utan för rättfärdigheten..

Aposteln Petrus skriver: "Och våra synder bar han i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Och genom hans sår har ni blivit botade. Ni var som vilsegångna får, men nu har ni vänt om till era själars herde och vårdare."

Här i syndens och förgängelsens land har vår själ en herde och vårdare. Vi får följa den gode Herden. Vi hör hans milda röst. I Honom har vi mod. I hans seger..

Namnet Jesus är vår tröst även detta år..