Det nya Paradiset

"Ack, att jag redan fick stå där
inför din tron, o Herre kär,
och bära segerns palmer.
Jag ville då på änglars vis
instämma i ditt lov och pris
med tusen sköna psalmer."

Med den psalmen fick vi igår avsluta kvällen med kristna bröder och systrar. Att tro på Jesus, att få vara hans efterföljare är ett jordiskt paradis.

(Örnen har fin utsikt från sitt bo. Han bor ändå inte där den här sommaren.)

Edens lustgård

Jag har någon gång skrivit om brisen från Paradiset, från Edens lustgård. I dag fick jag faktiskt vandra i paradisliknande skogar. Både tanken och känslan gick till Edens lustgård.

Nog har vi haft en oerhört fin vår och försommar. Tack gode Gud för allt det sköna!

(Ack är det redan här så skönt.)

Inför Evigheten

I den lovsång som konung David gav till Asaf och hans bröder ingår orden "Tacka Herren, ty han är god, ty hans nåd varar i evighet."

Människor förblindade av högmod gör sig lustiga över Guds ord. Man kan skrävla och väsnas och försöka förlöjliga Guds ord och bibelns värdegrund och sanningar. Ändå kan det bli så komiskt att Bibelns sanningar och Guds härlighet framgår allt tydligare, medan den stolta och förblindade människan avkläs och endast hans elakhet, missunsamhet och högmod framträder.

En människa kan inte strida mot Gud och hans ord och segra. Han som skapat människan vet vilket verk hon är. Därför läser vi också i Guds ord:

"Hör någon säger: "Predika!"
Och en annan
svarar:
"Vad skall jag predika?"
"Allt kött är gräs
och all dess härlighet
är som blomster på marken.

Gräs torkar, blomster vissnar,
när Herrens Ande blåser på det.
Ja, folket är gräs!

Gräs torkar bort, blomster vissnar,
men vår Guds ord
förblir i evighet."

Därför är människans tröst, trygghet och styrka endast Guds ord. Förlitande oss på Guds ord går vi också in i Evigheten.

Egentligen kan vi inte som människor veta mera om evigheten än vad vi vet om Gud. Men det som Guds ord uppenbarar om Gud ger nog en stor evighetslängtan.

Gud är god. I evighet vill han vara god mot mig. Tänk vad allt vi skall få se och uppleva när Evighetens morgon gryr och uppståndelsens morgon randas då Jesus träder fram ur härlighetens moln.

Gud är min trygghet, glädje och förtröstan inför Evigheten. Idag gläds jag över att få lyssna till Guds ord.

Ödmjukhet

"Ty Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nåd"

Aposteln Petrus skriver om en ödmjukhet enligt Guds sinne i sitt första brev. Gud står emot de högmodiga är ett budskap som är ganska centralt i Bibeln.

En högmodig människa tror sig kunna bestå utan Gud. En människa förblindad av högmod behöver inte nåd och kan inte ta emot nåd. Högmod låg bakom djävulens fall.

Högmod verkar också vara bakgrunden till Babylons fall. Högmod verkar ofta vara orsaken till människans fall. " I Moseboken varnas Israels barn: "må ditt hjärta inte bli högmodigt, så att du glömmer Herren, din Gud, som förde dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.

Ödmjukhet är ända inte samma sak som modlöshet. I en ödmjukhet enligt Guds sinne gläds människan över sin Gud. Guds godhet och frälsning både bär och leder.

Nog blir det en förunderlig dag då vi får se Gud sådan han är. Nog blir det ljuvligt där inför hans tron. Där firas mäktiga sammankomster i evighet.

Fienden och förledaren förgår - segern är vunnen

Babylon är dömd till undergång på grund av staden vilseleder alla folk genom sin svartkonst och avgudadyrkan. Guds folk lämnar domen åt Gud som inte dömer några orätta domar. Visst talas det mycket om handel och det verkar vara köpmännen som klagar och gråter mest.

Men det dagliga arbetet, vad det än är, hör till människans liv här på jorden och Guds ord fördömer inte det. Babylon går under för att Gud sätter en gräns för ondskan och över den gränsen kan, ingen människa, ingen stad, inget land, ingen jord gå.

Därför kan vi som Guds folk tryggt mitt under den ljuvliga försommaren utan fruktan betänka Babylons undergång. Förebilderna finner vi i GT i Tyrus och Babels undergång. Det nya testamentet bygger på det gamla. Gud är oförändelig. Allt har sin tid. Utanför Kristus finns ingen frälsning. Syndens lön är döden.

Så återstår då frågan - Vad är Covid - 19? Gud tillät det! Visst ser vi där Guds varning och kallelse till omvändelse. En omvändelse medan tid är. Visst ser vi hur antikristliga krafter träder fram i virusets kölvatten. Visst talar det för Guds folk om att världen förändras och att tiden är kort. Folken väsnas och larmar. Världens mäktiga nationer och regenter är i gungning. Saker som ingen väntade sker.

Men vi minns att efter allt detta stundar en gång Lammets bröllop. Gud tar hand om de sina.

Nu skall jag en stund vila min penna, begrunda och läsa. Om Herren dröjer och Gud så vill återkommer jag vid tillfälle..

" Saliga är de som bor i ditt hus,

de lovar dig ständigt. Sela.

Saliga är de människor

som har sin styrka i dig,

de som har dina vägar i sitt hjärta.

När de vandrar genom tåredalen

gör de den rik på källor,

och höstregnet höljer den

med välsignelser.

 De går från kraft till kraft,

de träder fram inför Gud

på Sion."

Ännu något om Babylon

Mellan varven har jag under den sista tiden läst och funderat över Babylon och dess fall. Jag har inte tidigare riktigt kunnat ta till mig den glädje som också finns i dessa profetior. Så är det då vi som människor bor mitt i Babylon. Men även i Babylon har Gud en skara återlösta som han kallar hem till Sion.

Petrus framför i sitt första brev hälsningar från församlingen i Babylon. I brevet till de kringspridda i mindre Asien skriver han att församlingen där är utvald liksom andra Guds barn. Antagligen syftade Petrus på församlingen i Rom och namnet Babylon antas också vara ett symboliskt namn för Rom.

Antagligen har det Babylon, den sköka som Johannes får se också ett symboliskt namn. Vi missar nog kanske något om vi utgår från att det med Babylon endast avses Rom och den katolska kyrkan. Visst är den katolska läran i mycket i strid med Guds ord och det rena klara evangeliet.

Men ändå vill jag utgå ifrån att även jag bor och lever mitt i Babylon och i mitt kött lever och frodas Babylons ande. Men Guds ord är ju så klart. Denna gamla del skall ju aldrig bli frälst. Det går inte att förädla denna del, den av syndafallet förstörda människan som vi lever i här på jorden. Köttet strider mot Anden och Anden mot Köttet.

På samma sätt är Lammets brud och Babylons brud fiender. När bröllopsklockorna tystnar i Babylon firas det bröllop i Sion och Lammet och hans utvalda brud förenas. Nog är Guds ord skarpt och tveeggat. Det tränger igenom. Det skiljer också Ande och Kött liksom märg och ben.

Men i Sion och i Himmelen är det glädje, en ofattbar glädje då Babylon går under. Kan jag då glädjas? Har jag rätt att glädjas? Kan jag undvika att glädjas? När jag talar om jag menar jag Guds Ande som bor och verkar i ett Guds barn..

Att få vila ut

Paulus längtade efter att få vila ut. Vi får vila i tron. I tron finns inga krav. Tron visar på Guds Lamm som sonat världens synd.

I tron, i vilan i nåden blir vi styrkta. I tron läks såren efter den ondes glödande pilar. Tron påminner om den Sabbatsvila som väntar Guds barn.

I nåden får vi vila. Nåden fostrar och bär de dagar som står framför. Nåden bereder källor i öknen. Nåden tar bort fruktan för det onda och tunga.

Och styrkt av den goda Himmelska maten går färden vidare, hemåt, mot de uppgifter och tillfällen Gud i sin nåd bereder på vägen hem.