Löp uthålligt

"När vi nu har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp vi har framför oss. 

Och låt oss ha blicken fäst på Jesus, trons upphovsman och fullkomnare."

I Hebreerbrevet 12 möter vi klassisk kristendom. Guds folk lägger bort synden som snärjer.

Synden är som en snara som omsluter människan. Guds folk lägger också bort allt annat som tynger. 

En kristen människa är fri. Jesus har gjort henne fri från syndens band och från alla osunda band som binder.

Vi har ett lopp att löpa. Vi har ett mål i himlen. Målet är hos Jesus vår befriare. Hur håller vi då blicken fäst på Jesus?

Genom att umgås med Guds ord..

Fram till målet

"Gud har nämligen förberett något bättre för oss: först tillsammans med oss ska de nå fram till målet."

Den sista versen i Hebreerbrevet 11 beskriver hur Guds folk från olika tider och omständigheter en gång samtidigt skall nå fram till målet.

Gud har förberett något gott och det kommer att ske. Vi skall få vara med den dagen, den stunden.

Heliga saliga gäster från nord och syd, från öster och väster når fram till målet.

I himlarnas rike börjar något bättre som Gud berett. Genom tron tar vi det till oss. I tron gläder vi oss redan.

Målet är en verklighet som en gång öppnas för våra ögon. 

"Se, målet det vinkar i fjärran, nu stämmer vi upp en sång."

Genom tron / i tron

När jag läser kapitel 11 i Hebreerbrevet  fastnar mina ögon vid benämningarna genom tron / i tron.

Det är mäktigt att läsa vad som skett och sker i och genom tron.

Tron är Guds verk och Gud upprätthåller också tron genom sitt ord och sina nådemedel.

Tron är en Guds gåva. Gud ger tron som vi behöver. Tron är en övertygelse och en visshet om det som man inte ser.

"Genom tron förstår vi att universum har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt."

En mäktig och innehållsrik vers. Ett ord från en osynlig Gud skapar universum. I Kolosserbrevet skriver aposteln: " Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat, för i honom skapades allt i himlen och på jorden: synligt och osynligt, tronfurstar och herradömen, härskare och makter – allt är skapat genom honom och till honom."

Kristus är den Osynlige Gudens avbild. Guds förstfödde. Genom Jesus föds barn åt Gud. 

Under nattvardsmässan i bönehuset igår såg jag och kände något jag vill skriva ner. Vi sjunger sånger medan nattvarden delas ut. Men i ett skede blev det en liten paus.

Mittgången var då helt full av barnfamiljer. Jag noterade en liten pojke som satt på sin pappas axlar. Små barn blev burna och en del gick själva.

Men det var helt tyst. Jag tänkte att nu skulle man höra om en knappnål föll. En himmelsk frid rådde. Guds frid vilade över skaran som sakta rörde sig framåt.

Visst är det roligt att höra små barns lek och stoj. Men när man ser, hör och känner av den himmelska friden blir det en mäktig upplevelse.

Guds frid som världen inte känner. Guds frid som Gud låter vila över Sions högtidsskaror.

Genom tron, i tron vandrar vi ledda av Gud in i själva himlen.

Tack gode Gud för din omsorg och din ledning. Tack för friden som dina barn får bära. Tack för den himmelska glädjen som också förgyller en måndagsmorgon..

Kristi gärningar

Tänk att nådelönen, himmel och salighet står beredd för varje människa. Tron och förtröstan på Kristi gärningar, på Kristi verk är människans räddning.

Ännu en kort liten tid så kommer han läste vi i Hebreerbrevet. Jesus själv vittnar det samma i Uppenbarelseboken.

" Och han sade till mig: "Försegla inte profetians ord i denna bok, för tiden är nära. 

Den orättfärdige ska fortsätta göra orätt och den orene fortsätta orena sig, och den rättfärdige ska fortsätta göra det rätta och den helige fortsätta helga sig."

"Se, jag kommer snart, och jag har min lön med mig för att ge åt var och en efter hans gärningar. 

Jag är A och O, den förste och den siste, begynnelsen och änden. 

Saliga är de som tvättar sina kläder så att de får rätt till livets träd och får komma in genom portarna till staden. 

Men utanför är hundarna och ockultisterna, de sexuellt omoraliska och mördarna, avgudadyrkarna och alla som älskar lögnen och ägnar sig åt den."

I våra egna kläder kan vi aldrig träda fram inför Gud. Den enda klädnad som duger är Kristi klädnad.

Din klädnad gör vit i din Frälsares blod sjunger vi i psalmen. - det ger till den dagliga bättringen mod.

"Din klädnad gör vit i din Frälsares blod.

Det ger till den dagliga bättringen mod.

Låt ej dig besmittas av synd och av last,

bed Gud om att han gör din kallelse fast.

Tro stadigt, lid tåligt i Frälsarens spår,

och kraft till din vandring av honom du får.

Hans börda är ljuvlig, åt honom dig giv.

Han ger dig sin nåd och sitt eviga liv."

Idag ser jag fram emot måltidsgemenskapen med Herren Jesus i hans hus.  

Gårdagen är förbi

Gårkvällen tillbringade vi i Guds hus runt temat Guds ord. I diskussionen lyftes Jobs vänner fram. Jobs vänner talade inte Guds ord. De lyfte fram sina egna tankar.

Det är en tid sedan jag läst Jobs bok. Men vi minns att Job hade vänner som inte förmådde trösta honom.

Men vi märker att det fanns nåd för dem. I boken läser vi.

"När Herren hade talat dessa ord till Job, sade Herren till Elifas från Teman: ”Min vrede brinner mot dig och dina båda vänner, för ni har inte talat rätt om mig som min tjänare Job. 

Ta er nu därför sju tjurar och sju baggar och gå till min tjänare Job och offra dem som brännoffer för er, och min tjänare Job ska be för er. 

Jag ska ta emot hans bön och inte göra mot er som er dårskap har förtjänat, för ni har inte talat rätt om mig som min tjänare Job.”

Då gick Elifas från Teman, Bildad från Shura och Sofar från Naama och gjorde som Herren hade sagt till dem. Och Herren tog emot Jobs bön."

Jobs vänner som inte varit Herrens tjänare möttes med nåd. Gud använde Job för att rädda hans vänner.

Offret togs emot och i enlighet med Guds ord räddades vännerna som handlat i dårskap. 

Jag tänker på Guds nåd, på Nådens Ande, på Guds väsen. På hur han frälser från synden i Kristus Jesus.

Må ingen säga nej till Jesu blod, till den frälsning som står beredd.

Gårdagen är förbi. Idag hjälper Herren. Låt oss därför prisa hans heliga Namn.

Igår staplade jag ihop litet våt och sur ved som jag inte hann sätta in i ladan eller täcka förra veckan. Kanske höstens vindar ännu tar bort ytfukten.

Vårsolen och vårens ljumma vindar förmår göra under. 

Likadant är det med Guds nåd och hans utgivande kärlek. Jesu blod och hans ljuvliga namn.

Herre samla du ännu dem som blivit efter på vägen. Tillbaka till Nådens famn. Till din frälsning i Kristus Jesus.

Kränkning av nådens Ande

 "För om vi fortsätter att synda med vett och vilja efter att ha fått kunskap om sanningen, då finns det inte längre något offer för synderna, utan bara en fruktansvärd väntan på domen och en rasande eld som ska förtära motståndarna."

Bibelläsningen idag lyfter fram kränkning av nådens Ande. Ordet är allvarligt. Brevskrivaren talar om att trampa på Guds Son, förakta det förbundsblod som har helgat, och kränka nådens Ande.

Kapitel 10 i Hebreerbrevet som är ett ljuvligt kapitel kommer med en kraftig varning. Guds ord binder vid synden även då människan ställer sig över Guds ord och förnekar Guds ord.

Bo Giertz förklarar: "Det finns ett avfall som aldrig kan botas. Det är inte fråga om enstaka syndafall och inte om de många synder, som också en kristen har att bekänna och bekänner var gång han ber ett ”Fader vår”. 

Här är fråga om att synda medvetet och uppsåtligt, fast man fått pröva och ta emot allt vad Kristus kan ge. 

Det är fråga om ett avgörande val, där man slutgiltigt går över till Guds fiender. 

Det gäller en livsinställning där man ”trampar Guds Son under fötterna” och medvetet smädar allt det som kommer från Kristus, väl vetande vad det är fråga om.

 Evangelium är inte ett budskap som säger att alla till slut kommer till Gud. 

Alla kan göra det, genom att följa Kristus, den store översteprästen, ända in i det allra heligaste. 

Men man kan också säga nej och stanna utanför. Har man rentav förts dit in och fått se vad det gäller, och sen åter går ut, slutgiltigt klar över att detta vill man inte vara med om, då är saken avgjord."

Guds ord ett med dig

"Guds ord blir ett med dig. Det blir din egentliga verklighet och sanning."

Så skriver Nissen i andakten för den 5. oktober. När det har skett har Gud förhärligat sitt ord.

Nissen utgår från Psaltaren 138:2. "Jag vill tillbe inför ditt heliga tempel och prisa ditt namn för din nåd och din sanning, för du har gjort ditt ord och ditt namn större än allt"

I den danska översättningen: "Du har förhärligat ditt ord."