Den nya jordens tröst

Nu vet jag att morgondagens bibelläsning vittnar om den nya jorden. Allting är inte fördolt för oss. Det som Gud uppenbarar i sitt ord får vi glädja oss över varje dag.

Det som Guds ord vittnar om den nya jorden är skrivet för att trösta och vägleda oss som lever här på jorden. 

Jag blev nyfiken och går in för att se vad komma skall.

Uppenbarelseboken 21: "Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden hade försvunnit, och havet fanns inte mer. 

Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud, som är smyckad för sin brudgum. 

Och jag hörde en stark röst från tronen säga: "Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem. 

Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta."

Igår hörde jag berättas om en man som fick en uppenbarelse att gå in till sin mor som vilade i sin kammare.

Den 16. april 1958 fick han sitta där några timmar. Och hans mor gick in i Evigheten.

Idag är de båda hemma hos Herren. Här på jorden skiljs människor från varandra. Vi lever här en kort tid och en dag hämtar himmelens änglar den återlösta själen hem till Gud.

Sorg och saknad är en del av det jordiska livet. Men nu lät Gud Johannes se det som komma skall. En dag finns ingen, död, ingen sorg, ingen gråt, ingen plåga.

Gud skapar en ny jord där alla tårar är torkade. Från himlen, från Gud kommer en ny stad, ett nytt Jerusalem. Gud skall bo bland sitt folk. Gud själv skall vara hos sina barn.

Som Guds barn kommer vi att möta något nytt. Vi skall få bo hos Gud. Vi bor inte där som döda, utan som levande, som uppståndelsens barn.

När namnet står skrivet i Livets bok, hos Jesus är detta en verklighet. Något som är lika verkligt, ja mera verkligt än att vi på måndagen återvänder till arbetet.

I våra livsböcker står mycket skrivet. En del böcker är vackrare än andra. Rövarens bok var knappast någon vacker bok.

Men då hans namn blev inskrivet i Livets bok öppnades en ny sida. Det som förr var är borta.

För den unga mannen som i april 1958 tog avsked av sin mor beredde Gud också något nytt. Han fick sedan vandra med Herren de dagar som var utmätta. 

Det som Gud gör i Kristus Jesus består i Evighet. 

Alla Guds barn samlas en gång i ett nytt Jerusalem. Där börjar ett härligt släktmöte där Herren Jesus, det slaktade Lammet är den största orsaken till fröjden och glädjen.

Må Jesus därför också vara vårt jordiska livs stora fröjd och lycka. Det nya livet som Gud ger är värt att leva. Det börjar här och upphör aldrig..

Sorgen och rövaren

"Sedan gick Jesus med dem till en plats som kallas Getsemane, och han sade till lärjungarna: "Sätt er här medan jag går dit bort och ber." 

Han tog med sig Petrus och Sebedeus båda söner, och han greps av sorg och ångest och sade till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna här och vaka med mig." 

Han gick lite längre fram, föll ner på sitt ansikte och bad: "Min Far! Om det är möjligt, så låt den här bägaren gå förbi mig. Men inte som jag vill, utan som du vill." (Matteus 26)

I Getsemane greps Jesus av sorg och ångest. Jesus var syndfri, men i sitt liv här i syndens land upplevde han sådan sorg som ingen annan människa upplevt.

Han skulle öppna paradisets stängda port, men visste att många aldrig skulle gå in genom den öppnade porten.

I går hade jag möjlighet att prata med en vän om rövaren. Vi vet inte så mycket om rövarens liv. Säkert hade han förorsakat mycket sorg genom sitt orättfärdiga liv.

Men rövaren såg porten som öppnades då Jesus fullbordade sitt verk. Han klappade på porten och Guds ofattbara kärlek omfamnade honom. Och på Jesu ord gick han in i Paradiset..

I himlen gladdes Guds änglar över att en rövare rentvättad i Jesu blod gick in i paradiset..

Livets bok

"Och jag såg en stor vit tron och honom som satt på den. För hans ansikte flydde jord och himmel, och det fanns ingen plats för dem.

Och jag såg de döda, både stora och små, stå inför tronen. Och böcker öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok. 

Och de döda blev dömda efter sina gärningar, efter vad som stod skrivet i böckerna. 

Och havet gav igen de döda som fanns i det, och döden och helvetet gav igen de döda som fanns i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar. 

Döden och helvetet kastades i eldsjön. Detta, det vill säga eldsjön, är den andra döden. Om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön." (Uppenbarelseboken 20)

Texten ovan är en av de bibelställen som talar starkast till mig. Det är omöjligt att inte bli berörd av bilden med skaran inför den vita tronen.

Herren Gud sitter på tronen. För hans ansikte flyr jord och himmel.

Ändå kan Guds barn läsa texten med förtröstan. En förtröstan som grundar sig på namnet i livets bok.

Nu står dörren till nya himlar och en ny jord öppen. Vilddjuret, den falske profeten, djävulen, döden och dödsriket lämnas nu åt eldsjön, som är den andra döden.

Livets bok, när namnet är skrivet där får vi fröjdas. Aposteln skriver: "Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. Låt alla människor se hur vänliga ni är. Herren är nära. 

Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse. Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.

Det stod skrivet!

"Och jag såg vilddjuret och jordens kungar och deras härar samlade till strid mot ryttaren på hästen och mot hans här. 

Och vilddjuret greps tillsammans med den falske profeten, som hade gjort tecken inför vilddjuret och genom dessa tecken vilselett dem som hade tagit emot vilddjurets märke och tillbett dess bild. 

Levande kastades de båda i eldsjön som brinner av svavel. De andra dödades med ryttarens svärd, som går ut ur hans mun, och alla fåglarna åt sig mätta av deras kött."

Huvudnyheten på ÖT:s nätsida nu på morgonen är att den nya abortlagen träder i kraft. I Helsingfors hovrätt står Guds ord anklagat. Domen kommer inom en månad..

Men i Uppenbarelseboken ser vi en annan syn. Himlen är öppen. En vit häst och dess ryytare syns. Han som sitter på den heter Trofast och Sann.

Han dömer och strider i rättfärdighet. Hans ögon är som eldslågor, och på sitt huvud bär han många kronor. 

Han har ett namn skrivet som ingen känner utom han själv. Han är klädd i en mantel som hade doppats i blod.

Det namn han har fått är "Guds Ord". 

De himmelska härarna följer honom på vita hästar. De är klädda i vitt, rent linnetyg. 

Ur ryttarens mun kommer ett skarpt svärd, som han skall slå folken med. Han skall styra dem med järnspira.

Han trampar Guds, den Allsmäktiges, stränga vredes vinpress..

Vi ser alltså två olika rörelser. En som slutar i eldsjön och den andra, de himmelska härarnas eviga segertåg.

Vilddjuren eller Lammet. Mänskliga tyckanden eller Guds ord.

Klockan tickar. Orättfärdigheten florerar. Guds ord står fast. 

På jorden råder ännu nådens tid..

Guds ord är förunderligt. Det omfamnar människor i nådens tid. Det klär i bröllopskläder. Det leder in i bröllopssalen.

På himlafesten står det orubbat som ett bevis på Guds godhet, kallelsens kraft och det är öppet och uppenbart.

Jag vet inte om Guds ord syns i helvetet. Men om det syns där tänker jag att det kunde framträda som: "Det stod skrivet!"

Gåvorättfärdigheten

"Och jag hörde liksom rösten från en stor skara, lik bruset av stora vatten och dånet av kraftig åska, och de sade:

"Halleluja! Herren vår Gud, den Allsmäktige, har blivit konung. Låt oss vara glada och jubla och ge honom äran. Ty Lammets bröllop har kommit, och hans brud har gjort sig redo.

Åt henne har givits att klä sig i skinande, rent linnetyg." Linnetyget är de heligas rättfärdighet.

Och ängeln sade till mig: "Skriv! Saliga är de som är bjudna till Lammets bröllopsmåltid." Och han tillade: "Dessa Guds ord är sanna."

(Uppenbarelseboken 19)

Så är det slutligen bröllop. Lammet får sin brud. Gud får äran.

Lammets brud har gjort sig redo. Hon har tagit emot gåvan, linnetyget, de heligas rättfärdighet.

Saliga är de som är bjudna. Evigt saliga och lyckliga är de som tog emot kallelsen och iklädda Kristi rättfärdighet gick in i himmelen..

Vid Babylons fall

"Gläd dig över den, du himmel och ni heliga och ni apostlar och profeter. Ty Gud har dömt staden och skaffat er rätt." (Uppenbarelseboken 18: 20)

Vid Babylons fall, när Guds dom har kommit över den stora staden uppmanas Guds folk till glädje. Vilken slags glädje kan det handla om?

Guds domar är rättfärdiga. Äran tillhör alltid Gud om än människor vill ta den åt sig själv. I Romarbrevet 11 finner vi en lovsång till Gud: "O vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud!

Hur outgrundliga är inte hans domar och hur outrannsakliga hans vägar. Vem har lärt känna Herrens sinne eller vem har varit hans rådgivare?

Eller vem har först givit honom något som han måste betala igen?

Av honom, genom honom och till honom är allting. Honom tillhör äran i evigheter, amen."

I kapitel 19 i Uppenbarelseboken hör sedan Johannes liksom en mäktig röst från en stor skara i himlen säga: "Halleluja! Frälsningen och äran och makten tillhör vår Gud, ty sanna och rättfärdiga är hans domar.

Han har dömt den stora skökan som fördärvade jorden med sin otukt, och han har utkrävt hämnd på henne för sina tjänares blod."

Likt profeter och apostlar får Guds folk ännu idag sätta sin förtröstan på Gud. 

Människofruktan

Jag läste litet i Ordsbråksboken. Mäktigt Guds ord. Viken vishet!

Några plock ur kapitel 29:

"Den som efter mycken tillrättavisning förblir hårdnackad kommer plötsligt att krossas och kan inte räddas."

"Den som smickrar sin nästa breder ut ett nät för hans fötter."

"Bespottare uppviglar staden, de visa stillar vreden."

"Dåren släpper lös alla sina känslor, men den vise håller dem tillbaka."

"En argsint man ger upphov till kiv, den hetlevrade förgår sig ofta."

"Människofruktan har med sig snaror, men den som förtröstar på Herren blir beskyddad."

Vad lär vi?