Den heliga Staden

I Folkbibelns bibelläsningsplan har vi kommit till slutet. Vi har fått ta del av vad Jesus vill säga ännu i vår tid: "Jag, Jesus, har sänt min ängel för att vittna för er om allt detta i församlingarna."

Jesus sänder alltså ut sitt ord via sina budbärare. Vi får ännu ta del av budskapet att för människan är det berett en del både i Livets träd och i den Heliga staden.

"Om någon lägger något till dessa ord skall Gud på honom lägga de plågor som det är skrivet om i denna bok. Och om någon tar bort något från de ord som står i denna profetias bok, skall Gud ta ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden, som det står skrivet om i denna bok."

Jesus vårdar sitt folk. Han är ännu den gode herden. Han rengör och tvättar sin dyrköpta brud. Och bruden har det så gott. Ja hon är salig mitt i den tiden då vilddjuren regerar på jorden. 

"Saliga är de som tvättar sina kläder. De skall få rätt till livets träd och få komma in i staden genom dess portar."

Men Jesus hade också ett annat budskap. "Men utanför är hundarna och trollkarlarna, de otuktiga och mördarna, avgudadyrkarna och alla som älskar lögn och far med osanning."

Älskar jag lögnen? Hör jag till de som tycker att det är opassande att berätta för människorna om synden? Stämningen förstörs när någon börjar tala om synd har vi nyligen läst i en artikel i tidningen Kyrkpressen. Jag citerar: "en trivsam, folklig allsångskväll med psalmer som slutade med en förkunnelse om synd som ”förstörde allt”.

- -

Förstör Jesus stämningen för bibelläsaren då han i slutet av Bibelns bok berättar att hundar och trollkarlar, otuktiga och mördare, avgudadyrkare och de som älskar lögn inte har någon del i den heliga himmelska staden?

Nej, det gör han inte! Han har ju berättat om hur lycklig och salig den blir som tvättar sina kläder. Och människans kläder tvättas i Jesu blod. I en Sions sång sjunger vi om denna reningskälla. 

"En blodröd källa vällde fram ur Jesu öppna sår, där rentvått varje vilset lamm ett nyfött hjärta får."

"Och rövaren på korset där fick nåd, fast döende. En sådan syndare jag är och samma nåd får se."

I tron får vi med vördnad betrakta denna reningskälla. Ja vi får bada i den och rentvättade stiga upp..

Sången fortsätter:

"Sen jag i tron fick källan se, dess ljuva, röda våg, jag sjunga vill i väl och ve om Jesu kärlekshåg."

Jesus avslutar Bibeln bok med orden: "Ja, jag kommer snart." Amen, kom, Herre Jesus! Herren Jesu nåd vare med alla."

Visst är det ett gott budskap. Jesus kommer och framtill den dagen får vi leva av hans nåd.

När du sitter i ditt hus

"Dessa ord som jag i dag ger dig befallning om, skall du lägga på hjärtat. Du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp." (Femte mosebok, 6:6-7)

Där i den lilla dunkla stugan hittar jag också en liten skrift. Min dagliga kamrat hette den lilla skriften som var tryckt i Helsingfors 1915.

Jesus har under århundraden fått vara en daglig kamrat i de nordiska stugorna. Genom sitt ord har han vakat över de som bott i ofta både små och trånga stugor. 

Idag är det andra tider. Jesus skall gömmas under. Han skall inte vara den som blicken får vila på där i hemmet. Han är inte mera det naturliga samtalsämnet där på vägen.

Idag hade jag inte tid och möjlighet att närmare läsa i den lilla skriften där under fönstret. Men jag förstod vilken kamrat denne Jesus vill vara också med den generation som nu växer upp.

Må han få vara en daglig kamrat i våra hem och samtalsämnet där på vägen..

I stugans dunkel en ljus gestalt

Den här hösten har det varit ovanligt mycket helgarbete. Så blev det också idag en lång arbetsdag fram till kvällen.

Under dagens arbetspass hade jag möjligheten att sitta i en gammal fäbodstuga. När vädret stundom var gråmulet blev det litet dunkelt i stugan.

När jag såg mot den sotfärgade väggen syntes en kär gestalt. Där på tavlan var ju Herren Jesus. En stund av frid fyllde stugan.

Hängde han månne där på väggen redan för hundra år sedan då fäbodstugorna mitt i skogen var hemmet för många familjer. Fick de små barnen, de fattiga familjerna känna samma frid som jag idag fick erfara?

Evangelisten Johannes skriver: "Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade: "Frid vare med er." När han hade sagt detta visade han dem sina händer och sin sida. Och lärjungarna blev glada när de såg Herren. Jesus sade än en gång till dem: "Frid vare med er. Som Fadern har sänt mig sänder jag er."

Mötet med Jesus där i stugan gav krafter och mod för morgondagens tjänst. Tjänsten i ett annat rike, det rike som är evigt och för alltid skall bestå..

På tavlan med Frälsaren finns också ett budskap: "Fader, jag vill att där jag är, där skall också de som du har gett mig vara med mig, så att de får se min härlighet som du har gett mig, eftersom du har älskat mig innan världens grund var lagd."

Delaktig av en annan verklighet

Johannes har fått se den nya himlen och den nya jorden. Nog är det annorlunda då synden inte finns och Gud bor synligt bland sitt folk:

"Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta."

Han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting nytt." Och han sade: "Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna." Han sade också till mig: "Det har skett. Jag är A och O, begynnelsen och änden. Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan med livets vatten. Den som segrar skall få detta i arv, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son."

Han som satt på tronen sade till Johannes: "Det har skett". I tron kan vi redan ta till oss denna himmelska härlighet. 

Tänk vad allt Jesus vill ge oss. Vi kan inte tro annat än gott om Honom. Och då vi så gör blir vi inte besvikna..

När boken öppnas

"Och böcker öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok." Johannes syner har nu nått fram till den slutliga domen.

De döda får då sin dom. När Jesus skriver till församlingen i Sardes så avslöjar han att den är död fastän den tror att den lever. Jesus har koll på de sina. De i vars hjärta han genom tron får bo i. Jesus vet vem som förkastat honom. Han ser de döda.

Nog är det med både förundran och djup tacksamhet som vi läser om domen. Det är de döda som döms. Men för de vars namn är skrivna i livets bok finns ingen fällande dom. Vi förstår att de lever med Jesus. De är hos honom. De är friköpta från synden, döden och helvetet.

"Och de döda blev dömda efter sina gärningar, efter vad som stod skrivet i böckerna." För de döda finns ingen tillflyktsort. De möter den Herre och konung som de förkastat. Allting är öppet och uppenbart. De döms enligt Guds stränga och heliga lag.

Nog är skillnaden mellan att vara dömd och frikänd enorm. Och skillnaden är just Jesus. Och skillnaden är namnet i boken, livets bok som han uppehåller.

Vi får förundras över nådelönen. Hur Jesus och hans blod stryker ut alla anklagelser. I Jesus är hans brud färdig och ren.

Jag tänker på himmelen. Där plågar ingen hetta eller kyla, ingen sorg eller smärta Jesu brud och vän. Här nere känner vi ännu av dem.

I mina tankar kommer orden i en sång. De orden som blir så klara när vi står inför Kristi domstol och betraktar nådelönen.

"Nu är jag frälst från synd och sorg och döden, nu är jag renad uti Jesu blod. Nu är jag salig redan här på jorden och detta har min broder Jesus gjort.

Nu vill jag leva till min Jesu ära, nu vill jag följa honom vart han går. Nu vill jag offra liv och blod och ära till honom som bort mina synder tog."

Viljan att leva till Jesu ära är det blott Jesus själv som kan ge. Vår egen av synden fördärvade vilja får sin dom vid Kristi domstol. Köttet strätar emot och det kan aldrig heller ärva himmel och salighet. Köttet eller den gamla människan lämnar här nere.

Men den nya människan som genom Jesus är given åt Gud går in i himmelen. Den här veckan har jag "kämpat" med temat Jesus vår helare. Guds ord kan öppna vad detta helande innebär. 

Det omfattar hela människan. En ny människa föds. Där finns ingen sjukdom. Ingen oro. Ingen trötthet. Ingen smärta. Ingen känsla av synd för Kristi brud är fri från synden. 

Visst kan Jesus bota och läka kroppsliga smärtor. Han gör det ännu idag. Han är mitt i smärtan och nöden. Han viskar ömt vårt namn. Han låter oss se in i boken. Han visar hur han med sitt blod tecknat namnet där.

Vi får tacka Honom för hans godhet och trofasthet. Han är trofast då vi sviker och faller. 

Ja som i en dröm får vi betrakta vad vi äger i Jesus Kristus. Där fattas oss inget. Själens längtan får sin uppfyllelse..

 

Att förkunna Jesus

I det senaste numret av Missionstidningen definieras den kristna kyrkans uppgift: "Den är mycket enkel och klar: att förkunna Jesus vår Herre, så att så många som möjligt kan tro på Honom."

Orden är professor Jouko Talonens och tillfället som beskrivs i artikeln är prästvigningen i Albanien. 

Jag tror att det finns en stor risk idag att vi missar det här enkla och klara kärnbudskapet.

Varför vill vi anpassa oss till en värld och kultur som skyr Jesus och inte vill ha något med honom att göra?

Hur skall människor kunna tro på Jesus och få mening och innehåll i sitt liv om man inte vill eller vågar tala om Honom?

Jesus vår helare är inkommande helgs tema. Nog helar han människan ännu idag. I sången sjunger vi; "Från döden han frälst mig och livet mig gav. Min synd har han sänkt i förlåtelsens hav. 

"När Jesus i hjärtat jag äger då ljusnar den mörkaste natt. Tack, Jesus, nu hjärtat blott säger och kvittrar likt lärkan så glatt. Från döden han frälst mig och livet mig gav, min synd har han sänkt i förlåtelsens hav. Han Jesus, min Jesus, han Jesus, min Jesus, än vårdar sin älskade hjord."

Jesus vår helare

"Människan är skapad för att prisa Guds namn. Synden hindrar henne att göra det, men Jesus kan ge oss seende ögon, hörande öron och en tunga som prisar Guds gärningar. Jesu gärningar vittnar om hans kärlek och om hans makt att hjälpa människor i nöd."

Med de orden beskriver Kyrkoårskalendern inkommande helgs tema. När jag tänker på Guds helande i Jesus Kristus går mina tankar till Uppenbarelsebokens sista kapitel:

"Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall. Den går ut från Guds och Lammets tron. Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd som bär frukt tolv gånger, varje månad bär det frukt, och trädets blad ger läkedom åt folken."