Syndabekännelse och förlåtelse

Jag vet inte under vilken tid i livet som David skrev den 32 psalmen. Men den är lärorik..

"En vishetspsalm av David.

Salig är den som fått

sitt brott förlåtet,

sin synd övertäckt!

Salig är den som Herren inte

tillräknar synd

och som i sin ande är utan svek.

Så länge jag teg

förtvinade mina ben

och jag stönade dagen lång.

Dag och natt var din hand

tung över mig,

min kraft rann bort

som i sommarens torka. Sela

Då erkände jag min synd för dig

och dolde inte min skuld.

Jag sade: "Jag vill bekänna

mina brott för Herren" –

då förlät du mig min syndaskuld.

Sela

Därför ska alla trogna be till dig

medan du går att finna.

Om väldiga vattenfloder kommer

ska de inte nå dem.

Du är mitt beskydd,

du bevarar mig från nöd,

du omger mig

med frälsningens jubel. Sela

Jag vill lära dig och undervisa dig

om den väg du ska vandra,

jag vill ge dig råd

och låta mitt öga vaka över dig.

Var inte som en häst eller mula

som saknar förstånd,

som måste tämjas

med töm och betsel

om de ska komma till dig.

Den gudlöse har många plågor,

men den som litar på Herren

omger han med nåd.

Gläd er i Herren och fröjda er,

ni rättfärdiga,

jubla, alla ni som har ärliga hjärtan!"

Luther uppmanar oss att alltid bekänna vår synd och våra misslyckanden inför Gud. Och vi får minnas Davids ord, den som litar på Herren omger han med nåd.

Korrigering om Davids fall

Idag märkte jag  att 2. Samuelsbokens 12. kapitel hörde till förra söndagens bibelläsning. Jag läste nog det kapitlet om Natans besök hos David för en tid sedan, men noterade då inte att den exakta tidpunkten för Natans besök var efter att barnet som blev till genom äktenskapsbrottet hade fötts.

Med andra ord hade det antagligen gått över ett år sedan Davids fall då han fick besök av Natan. Vi vet inte hur David hade det under den tid som han levde utan evangeliets försäkran om syndernas förlåtelse.

Men efter Natans besök skriver han den 51 psalmen. Men oberoende om vi inser våra verksynder eller inte så är vi alltid från vår egen sida syndare inför en helig Gud.

Utan nåden, utan att Jesus försonat vår syndaskuld skulle vi vara fördömda av Gud.

Vi har nog alla en sådan dos av egenrättfärdighet att vi inte riktigt fattar hur helt beroende vi är av Jesus. 

Ibland talar man om att växa i tron. Jag tror att det sker endast genom att vi allt mera inser vår stora syndaskuld och hur vi ständigt är helt beroende av Jesu verk.

Det största vi kan få uppleva här på jorden är att vi inser att vi är benådade syndare. Tack gode Gud för att du leder oss till livets källa, till Jesu kors och den tomma graven.

"Korset blott, korset blott må förbli min ära."

Himmelsk arvsrätt eller under syndens makt

 "Och det blev strid i himlen: Mikael och hans änglar stred mot draken. Och draken och hans änglar stred, men han var inte stark nog, och det fanns inte längre någon plats för dem i himlen. 

Och den store draken, den gamle ormen som kallas Djävul och Satan och som förleder hela världen, kastades ner på jorden och hans änglar kastades ner med honom. Och jag hörde en stark röst i himlen säga:

"Nu tillhör frälsningen

och makten och riket vår Gud

och väldet hans Smorde,

för våra bröders åklagare

är nerkastad,

han som dag och natt

anklagade dem inför vår Gud.

De övervann honom

genom Lammets blod

och genom sitt vittnesbörds ord,

de älskade inte sitt liv så högt

att de drog sig undan döden.

Jubla därför, ni himlar

och ni som bor i dem!

Men ve dig, du jord och du hav,

för djävulen har kommit ner

till er i stor vrede,

eftersom han vet

att hans tid är kort."

En människa drabbas också av djävulens vrede då hon blir förledd av honom. Det som den onde kan erbjuda är otro. Genom otron blir människan skild ifrån Gud.

Hon är inte ännu övergiven av Gud, för Gud kallar så länge nådens tid varar. Men en otroendes sinne är förmörkat. Paulus som så tydligt håller fast vid att evangeliet handlar om Jesus skriver:

"Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. 

Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, eftersom Gud har uppenbarat det för dem. Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt.

Trots att de kände till Gud prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan de förblindades av sina falska föreställningar så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. 

De påstod att de var visa, men de blev dårar och bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. 

Därför utlämnade Gud dem åt deras hjärtans begär så att de orenade och förnedrade sina kroppar med varandra. De bytte ut Guds sanning mot lögnen och dyrkade och tjänade det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evighet. Amen.

Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det som är onaturligt. På samma sätt lämnade männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män gjorde skamliga saker med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse.

Och eftersom de inte satte värde på kunskapen om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag så att de gjorde sådant som inte får göras.  

De har blivit fyllda av all slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja. 

De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter, de är påhittiga i det onda och olydiga mot sina föräldrar, vettlösa, trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa.  

De känner mycket väl till Guds rättvisa dom, att de som handlar så förtjänar döden. Ändå gör de sådant, och de samtycker dessutom till att andra gör det."

Paulus hävdar att en människa som avfallit, eller inte har en levande tro på Jesus ändå innerst inser att hon gör orätt. Gud har uppenbarat det för dem. 

Därför är en otroendes liv endast en lång och förtärande väntan på domen. Genom att fly allt längre bort från Guds kallande röst, från hans godhet bedövar människan sitt samvete och det blir förmörkat.

Gud är helig

Tyvärr så har många mist kunskapen om att Gud är helig. Jag tror inte att vi skall väga Guds olika egenskaper mot varandra men Guds ord vittnar om att Gud är helig.

Det möter vi t.ex. i Josuas bok:

" Josua sade till folket: ”Ni kan inte tjäna Herren, för han är en helig Gud. Han är en nitisk Gud, och han kommer inte att tolerera era överträdelser och era synder. 

Om ni överger Herren och tjänar främmande gudar, kommer han att vända sig bort och låta det gå er illa och förgöra er, efter att förut ha gjort er gott.” 

Men folket sade till Josua: ”Nej, vi vill tjäna Herren!” Då sade Josua till folket: ”Ni är nu själva vittnen mot er, att ni har valt Herren för att tjäna honom.” De svarade: ”Ja.” 

Han sade: ”Gör er då av med de främmande gudar som ni har bland er, och vänd era hjärtan till Herren, Israels Gud!” Folket svarade Josua: ”Herren vår Gud vill vi tjäna, och hans röst vill vi lyda.”

Guds helighet möter vi också vid Sinais berg. "Men Mose förde ut folket ur lägret för att möta Gud, och de ställde sig nedanför berget. Hela Sinai berg täcktes av rök, för Herren hade stigit ner på berget i eld. Rök steg upp därifrån som röken från en smältugn, och hela berget skakade våldsamt. Basunljudet blev starkare och starkare. Mose talade och Gud svarade honom med hög röst."

Men även på Sions berg är Gud helig. "Nej, ni har kommit till Sions berg och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, till änglar i mångtusental, till en festgemenskap och församling av förstfödda som har sina namn skrivna i himlen, till Gud som är allas domare och till andarna av rättfärdiga som nått fullkomningen. Ni har kommit till det nya förbundets medlare, Jesus, och det renande blodet som talar starkare än Abels blod."

Den som fått sin synd förlåten. Den som i sitt eget liv fått känna Guds godhet, hans barmhärtighet och trofasthet. Den som fått möta Jesus vill inte lämna honom. Han behöver inte heller lämna honom för han har fått en mening och tillfredsställelse i sitt liv.

Genom tron på Jesus, på Guds beredda försoning får människan del av Guds helighet. Vi förstår att till gemenskap med Gud kommer ingen som inte sonen har fått rena. 

Därför vill vi vittna om Jesus.

Guds kärlek är ofattbart stor

Att ifrågasätta Guds godhet, hans kärlek och barmhärtighet är en av grundpelarna i antikristliga strömningar som blommar upp där man förlorat tron på Bibelns vittnesbörd om Jesus:

I Lukas 1. kapitel prisar en präst som fått sina ögon öppnade och sin tunga löst sin Gud:

"Han har visat barmhärtighet

mot våra fäder

och tänkt på sitt heliga förbund,

den ed han gav

vår fader Abraham:

att vi, frälsta från våra fienders hand,

skulle få tjäna honom

utan fruktan,

i helighet och rättfärdighet

inför honom alla våra dagar."

Den gamle Sakarias profeterar uppfylld av den Helige Ande. Herren, Israels Gud har besökt och återlöst sitt folk. Frälsningens horn står rest i Davids hus.

Vad är en människa att ifrågasätta Guds frälsningsplan. Kan en människa som fått smaka hur ljuvlig Herren är kalla Gud för kärlekslös.

Hur kan en människa som sett Guds helighet tro att en muslim en hindu, eller en namnkristen som avfallit från den apostoliska tron förmår stå inför Gud i sina egna orena kläder.

Profeten Jesaja som fick se Guds helighet skriver:

"Ve mig, jag förgås!

För jag är en man med orena läppar

och jag bor bland ett folk

med orena läppar,

och mina ögon har sett Kungen,

Herren Sebaot."

Då flög en av seraferna fram till mig. I hans hand var ett glödande kol som han hade tagit från altaret med en tång. Med det rörde han vid min mun och sade:

"När detta har rört vid dina läppar

är din skuld borttagen

och din synd försonad."

Och jag hörde Herrens röst. Han sade: "Vem ska jag sända? Och vem vill vara vår budbärare?" Då sade jag: "Här är jag, sänd mig!"

När människan börjar kräva en annan nåd än den som Gud berett har hon avfallit från Gud. Då det ljuvliga budskapet om Jesus känns kärlekslöst eller bristfälligt har människan drabbats av högmod. Hennes egna tankar har lett henne vilse.

"Ingen kärleksfull gud"

Är Gud som försonat hela världens syndaskuld inte kärleksfull? I en diskussionstråd på en väns fb- sida skriver en kommentator att en gud som inte frälser hinduer, buddhister, muslimer och icke kristna judar, han är inte speciellt kärleksfull.

Idag kan man kalla sig kristen och anse Jesus vara en lögnare. Johannes återger samtalet mellan lärjungen Tomas och Jesus och det budskapet som Jesus ger:

"Tomas sade: "Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?" Jesus sade till honom: "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig."

Bibelns tydliga budskap om frälsningen är att den som tror på och bekänner Jesus skall bli frälst. Aposteln skriver:

" Ordet är nära dig, i din mun och i ditt hjärta, alltså trons ord som vi predikar.  För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst. 

Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. Skriften säger: Ingen som tror på honom ska stå där med skam.

Här är ingen skillnad mellan jude och grek. Alla har samme Herre, och han ger av sin rikedom till alla som åkallar honom. Var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst.

Men hur ska de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? Och hur ska de kunna tro på den som de inte har hört? Och hur ska de kunna höra om ingen predikar?

 Och hur ska några kunna predika om de inte blir utsända? Som det står skrivet: Hur ljuvliga är inte stegen av dem som förkunnar det goda budskapet!

Men alla ville inte rätta sig efter evangeliet. Jesaja säger: Herre, vem trodde vår predikan? Alltså kommer tron av predikan och predikan genom Kristi ord.

Men nu frågar jag: Har de kanske inte hört? Jodå: Deras röst har gått ut över hela jorden, deras ord till världens ändar."

Gud är i sanning kärleksfull. Himmelens dörr står vidöppen. Till himmelen kommer den som tar emot den rening och frälsning som Gud erbjuder genom Jesus Kristus.

Friden i Jesus

I en Sions sång sjunger vi om att i Jesus upphör själens strid och ängslan. Där finner en människa frid.

Må Gud leda alla till den friden. Hos Jesus faller alla bördor av. Själv säger han:

"Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni finna ro för era själar, för mitt ok är milt och min börda är lätt."