I hans fotspår

Jag försöker sammanfatta vad läsningen av Apostlagärningarna har uppenbarat. Herren Jesus ledde grundandet av sin kyrka via sin Ande och sina apostlar som var honom och hans ord trogna.

Petrus sammanfattar det väl i sitt första brev när han uppmanar de kringspridda kristna att de skall följa Jesu fotspår. "Han bar våra synder i sin kropp för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten."

Det har varit gott att vara i ödemarken. Visst finns det utmaningar även här, men det har känts bra att få vila från de vardagliga bekymren. Igår träffade vi kristna vänner i Levi. Små korta möten där man får känna en Andens gemenskap fyller hjärtat med tacksamhet.

Gud är god. Visst lever vi i en annorlunda värld jämfört med tiden i nya testamentets morgon. Men samma Evangelium får vi bära med oss. Guds folk vill vandra i Jesu fotspår. Då är Han själv med genom sin Ande, i sitt ord och de löften han gav.

Petrus och Herodes möter en Herrens ängel

I det tolfte kapitlet av apostlagärningarna märker vi hur Gud sätter gränser som en människa inte kan gå över. Gud ser i bland det för gott att stoppa ondskans hantlangare och ta bort dem från jorden i "förtid"

Herodes sonson Herodes Agrippa 1 regerade över Judeen från 41-44 f. Kr. Han hade avrättat aposteln Jakob med svärd och gripit och misshandlat några i församlingen. Då han såg att judarna gillade detta fortsatte han och fängslade även Petrus.

När påsken var över skulle han ställa honom inför folket och Petrus skulle så dödas. Medan församlingen enträget ber för Petrus griper en Herrens ängel in och befriar Petrus.

Herodes tilläts inte öka sin gunst bland folket genom att döda flera av Herrens apostlar. Herodes lämnar Judeen och beger sig till Caesarea. På en utsatt dag sätter sig Herodes på tronen i konungslig skrud. Enligt en judisk historieskrivare var skruden helt i silver och glittrade i solen.

Detta noteras naturligtvis vid den himmelska tronen där det finns änglar i tusental. Herodes håller sitt tal och folket ropar. "Detta är en guds röst, inte en människas"

Genast slog en Herrens ängel honom, därför att han inte gav Gud äran och han blev uppäten av maskar. Även den judiska historieskrivaren Josefus bekräftar att Herodes plågades av maskar fyra dagar innan han dog (44 f.Kr.)

Ingen människa kan stå emot himmelens Gud. Det är farligt för en människa att försöka ta äran ifrån Gud.

Honom tillhör all ära både i himmelen och på jorden, både nu och i all evighet..

Profeten Agabus

Antiokia som var Romarrikets tredje största stad blev ett centrum för den växande kristna tron. Staden befann sig i det som idag är sydöstra Turkiet. I staden fanns också en stor judisk befolkning.

Ryktet om väckelsen nådde också Jerusalem. De troende i Jerusalem sänder därefter Barnabas till Antiokia. Barnabas blir glad då han ser vad Guds nåd har gjort.
I sin glädje uppmanar han dem att hålla sig till Herren av hela sitt hjärta.

En kristens hjärta kan ju inte vara delat.  Glädjen i Herren blir större ju mindre synden, djävulen, världen och människans fördärvade jordiska del, d.v.s. köttet får rum i den kristnes liv.

Även Paulus från Tarsus kallas till Antiokia och tjänar ett år där. Men så börjar mörka moln synas på himlen. Gud som är god och vet vad som kommer att ske sänder profeter från Jerusalem till de kristna i Antiokia.

En av dem är profeten Agabus som nu stiger fram och i Anden profeterar om en svår svält som skall drabba hela världen. På så vis blir de kristna i förtid varnade för de perioder av svält som i mitten av 40-talet drabbar hela världen.

Guds Ande har alltid varnat Herrens folk. Visst finns det också många falska profeter som sprider lögner och egna sanningar.

Den ljuvligaste förmaningen som Anden ger är att ett Guds barn får hålla sig till Herren av hela sitt hjärta. Då kan hjärtat börja sjunga "Hela vägen går han med mig, är på branterna mitt stöd"

Det är nåd att få söka Guds rike och hans rättfärdighet. Det övriga som människan behöver har Gud också lovat att ge.

Men den värld som vänt Gud ryggen kan inte ta Agabus budskap till sig. Som kristna däremot borde vi kunna det. Allstans där människan börjat bygga sina gudsfrånvända system har det blivit nöd, svält och elände.

Vi har sett det i Sovjet, Östeuropa, Maos Kina, Venezuela. Bibeln vittnar också om att svält och elände kommer att råda i Antikrists rike. Må Gud bevara oss från en klimatdiktatur. Den kan aldrig föda en hungrig jord.

Jesus lärde ju oss däremot att be" Vårt dagliga bröd giv oss idag'

En from man blir frälst

Apostlagärningarna beskriver på ett uppmuntrande sätt hur människor kommer till tro. Nu möter vi Cornelius, officeren som var from och fruktade Gud. Cornelius var inte etnisk jude.

Han var en hedning som bekände sig till Israels Gud. Dessa som inte lät omskära sig och bli judar helt ut behövde endast hålla de mest centrala buden i lagen, buden om sabbaten och oren mat.

Alla i hans familj var fromma på samma sätt och Cornelius gav gåvor till folket och bad alltid till Gud. Och Gud hör bön.

Mitt på dagen då han vid 3-tiden är i bön ser han tydligt hur en Herrens ängel kommer in till honom och tilltalar honom.

Cornelius böner och gåvor har stigit upp till himlen och blivit ihågkomna inför Gud. Ängeln befaller Cornelius att skicka några män för att hämta Petrus som är i huset vid havet. Än en gång beger sig Herrens sändebud av för att hämta aposteln.

Medan följet ännu är på väg till Petrus går Petrus nästa dag upp på taket för att be. Nu har det gått 21 timmar sedan Cornelius änglamöte.

Under bönen blir Petrus hungrig och medan tjänarna tillreder maten kommer Petrus i hänryckning. Han ser himlen öppen och en linneduk bli nersänd till jorden.

På duken fanns alla himlens djur och fåglar och Petrus uppmanas att slakta och äta. Nu protesterar den fromma juden Petrus som aldrig ätit något orent eller oheligt.

"Vad Gud har förklarat rent ska inte du kalla orent.Från himlen blir Petrus nu tilltalad en andra gång. Tre gånger ser Petrus samma syn och så lyfts duken upp till himlen.

Nu står Petrus där och funderar över vad synen kunde betyda. Under tiden hade männen från Cornelius frågat sig fram till porten där Petrus bodde.

Det är märkliga saker som nu sker. Huset där Petrus bor ägs av en garvare. Att vara garvare var för judarna ett orent hantverk eftersom en garvare kom i beröring med döda djur. Sändebuden från Cornelius som fått lära sig att inte äta något orent står vid porten till ett orent hus där Petrus nyss fått höra att ingen mat är oren.

Nu griper den Helige Ande in. Han berättar för Petrus att tre män söker honom. Följ du dem, för jag har sänt dem.

Så får de tre männen bli gäster i samma hus. Maten är ju redan tillredd och den hungrige Petrus får äntligen äta. Nästa dag beger sig skaran åter iväg för att hälsa på Cornelius i Caesarea. Nu är Petrus och några män från Joppe också med.

Följande dag kommer skaran fram till Cornelius hus. Nu har det gått fyra dagar sedan Cornelius fick se mannen i de skinande kläderna. Och nu börjar Petrus tala. Medan Petrus ännu talar faller den Helige Ande över alla i huset, även över hedningarna.

Efter Petri tal där det framgick att var och en som tror får syndernas förlåtelse i Jesu namn och den Helige Andes bekräftelse blir nu Cornelius och hans hus döpta.

Sedan stannade Petrus ännu några dagar hos den kristne Cornelius. Gud är god!

Tabita får liv

I apg9 läser vi ännu om Tabita. I Joppe nutidens Jaffa fanns en lärjunge som hette Tabita. Hon var rik på goda gärningar och generös mot de fattiga. Men hon blev sjuk och dog.

Lärjungarna i Joppe sänder två män med bud till Lydda, där aposteln Petrus befann sig. "Skynda dig och kom hit till oss!"

Petrus beger sig med dem till staden Joppe vid havet. Så är Petrus där på övre våningen ensam med den döde Tabita. Petrus faller ner på knä och ber. Och Gud hör en rättfärdig mans bön.

Herrens tjänare Petrus höjer upp sin röst. "Tabita stå upp". Då öppnade kvinnan sina ögon och då hon fick se Petrus satte hon sig upp. Petrus räcker henne handen och hjälper henne upp. De fattigas tjänarinna fortsätter sin uppgift i församlingen.

En gång på uppståndelsens underbara morgon reser hon sig ännu en gång, vid Guds sons röst och får börja den himmelska tjänsten. Vad den tjänsten innebär vet vi inte. Men där har hon det gott att vara.

Eneas den sängliggande

I Lydda fanns det en man som hette Eneas. Han var förlamad och hade varit sängliggande i 8 år. Under en lång lång tid hade han varit bunden till sin säng. Men Gud hade inte glömt denne stackars man. Vi vet inte ens om han hade en levande tro på Himmelens Gud som tröstade honom i den dystra tillvaron.

Men Gud han brydde sig om Eneas. Aposteln Petrus reser runt i området och kommer för att besöka de heliga i Lydda. På den resan träffar Petrus Eneas.

Så står Herrens sändebud Petrus där vid den förlamades bädd. En röst ljuder: Eneas, Jesus Kristus botar dig. Stig upp och bädda din säng!

Genast stiger Eneas upp. Och alla som bodde i Lydda och Saron såg honom. Och de omvände sig till Herren.

Vi ser att en människa kan vara i två helt olika tillstånd. Antingen lever man i tro på Jesus eller i otro. Jesus närmar sig via sitt ord till alla av synden förlamade.

Och så kallas människan via omvändelse till ett liv i gemenskap och tro på Jesus.

Tänk hur god Herren Gud är!

Saulus i mörker

Fylld av hot och mordlust mot Herrens lärjungar närmar sig Saulus Damaskus. Då strålar plötsligt ett ljus från himlen omkring honom.

Saulus föll till marken och hörde en röst säga till honom: "Saul, Saul, varför förföljer du mig?"

Den som nu tilltalar Saulus är samme Jesus som visade sig för Stefanus i dennes dödsstund. Men Saulus är ej redo att möta döden, den skulle föra honom till helvetet.

Jesus har stoppat och tilltalat en man på väg mot fördärvet. Saul är slagen med blindhet av den uppståndne och förhärligade Jesus. Under tre dagar kan han varken äta eller dricka. Han är i fullständigt mörker och kan inget se.

Många människor hamnar i ett delvis motsvarande tillstånd på uppståndelsens morgon. De ser världens frälsare men förs ut i ett evigt mörker, bortvisade från Guds ansikte. Ingen finns då mera som kan väta den tunga som förgås av törst.

Men Saulus han ber där i mörkret. I ett jordiskt mörker hör Gud bön. Saulus har också fått se en syn då en man vid namn Ananias kommer och lägger händerna på honom så att han återfår sin syn.

Kallad och sänd av Herren Jesus lägger Kristi sändebud Ananias sin händer på den självande mannen i mörkret. Saulus hör ljuvliga ord:

Saul, min broder! Herren Jesus, som visade sig för dig på vägen hit, har sänt mig för att du ska kunna se igen och bli uppfylld av den helige Ande." Genast var det som om fjäll föll från hans ögon. Han fick tillbaka sin syn, och han reste sig och blev döpt. 

Sedan åt han och fick nya krafter. Saulus stannade några dagar hos lärjungarna i Damaskus och började predika ett enkelt, men livgivande evangelium: "Jesus är Guds son!"