Jesu vänner

En liten skara av Jesu vänner har varit samlade under Guds ord i tre dagar. På något vis slår det mig hur stor Gud är. Hur god han är. Han öppnade himlens fönster och lät sitt ord ljuda.

Det var mycket varierande undervisning, åtminstone jag upplevde det så. Den helige Ande fick förklara Kristus.

Vi påmindes om att det kan komma en hunger efter att få höra Guds ord, då tekniken gav upp vid inledningen.

Vi fick höra om pingstens Ande. Blodsbrudgummen förklarades. Vi såg honom komma ifrån Bosra. Ensam trampade han Guds vredes vinpress.

Det ljuvliga evangeliet, Kristus allena lyftades fram.

Vi påmindes om att tiden tar slut. Att motståndaren Antikrist stiger fram. Även den onde, gryningens son Lucifer, den fallna keruben avkläddes. Han är en tusenkonstnär som försöker kopiera det äkta.

Vi fick en även en bild av ett sätt hur han arbetar. Han bedövar med sin musik. Med sina trummor och sina instrument, sitt discoljus, droger och alkohol. Han försöker skapa en god stämning, en bedövande falsk frid och målar upp människor som gudar.

Han har på kort tid fått kristna att acceptera en gudsfrånvänd livsstil som är avgudadyrkan. Kanske, det här låter gammaldags. Det är också hans avsikt. Han vill måla Jesustroende som intoleranta, kärlekslösa, hårda o.s.v.

Han är redan dömd och han vet att den eviga elden är beredd för honom. Han vill få kristna med sig dit.

Vi som i redan ungdomen fått en avsmak för ovan nämnda har han en annan taktik för. Han kommer med egenrättfärdighet och split. Han vill göra oss rädda. Han vill göra oss trötta och försöker få oss att tro att spelet är förlorat. Kristendomen kan inte överleva.

Men Gud har kontroll. Han har besegrat den onda. Han är redan bränd till aska. När Jesus lyfts fram. När den Helige Ande skapar kärlek till Frälsaren och trossyskon, samt de som förlorat sin tro. Då får den onde ge vika.

När blicken lyfts mot målet i himmelen. När medmänniskorna förklaras som Guds avbilder. Då styrks själen.

När ett trött huvud får vila. När en sargad kropp får sova. När besvikelse och trötthet får vika undan. Då fortsätter kampen. Jesus leder. Målet är klart. Segern är redan vunnen.

En kort liten tid och den tiden tillsammans med Jesus, omsluten av Guds nåd.

En välsignad vecka, en välsignad sommar!

Jesus lever, lev med honom.

Bordsgäst i Guds rike

En av gästerna sade till Jesus: salig är den som får bli bordsgäst i Guds rike. Jesus berättar då om en man som ville ordna en festmåltid och bjöd många gäster.

Han skickade ut tjänare för att säga till de inbjudna: Kom nu är allt färdigt!

Ja, allting är färdigt. Påskalammet är slaktat. Jesus har berett plats. Borden är dukade. Namnen är skrivna och bordsplaceringen är klar. Alla är bjudna.

Nog är Gud god!

Smyckad som en brud

"Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem komma ner från himlen, smyckad som en brud"

Ja i folkbibeln står det: från Gud, redo som en brud, som är smyckad för sin brudgum.

Bruden är redo. Hon är smyckad för sin Brudgum. Lammets brud, Kristi församling är en gång redo. Egentligen är hon nog redan redo, men antalet är inte fullt.

Tills antalet är fullt, fortsätter förlovningstiden för Krist församling. Kristi brud har beretts hos Gud. Att beredas hos Gud är gott. Hos Gud finns ju inget mörker.

Kristi brud bereds hos Gud, där inget mörker finns. Kristi brud bereds hos Gud, genom den Helige Ande.

På bröllopsdagen lyfts slöjan upp och brud och brudgum ser varandra. Bruden är då för evigt friköpt från jorden.

In i den staden (det nya Jerusalem) kommer de som är skrivna i livets bok som tillhör Lammet. Den som segrar, hans namn skall Jesus aldrig stryka ut.

Nog är det gott att gå i beredda gärningar. Att ur Guds hand få ta allt det han ger, tills boken öppnas på bröllopsdagen.

Lammet har alltså livets bok. Han vet vilka namn som är skrivna i den boken. Där är också mitt nya namn.

Ett evigt förbunds blod

I denna värld finns det något som är evigt. Vi vet att Guds ord är evigt. Herren Jesus liknas ofta vid ordet. Ja Han är Guds ord till oss människor. Genom honom har vi ett evigt förbund.

Känner du Herren Jesus? Ja, känner jag honom? 

När jag en stund betraktat frågan får jag utbrista. Något har jag hört om dig, du min Gud. Dag efter dag får jag höra om dig och du talar till mig. Du har tagit en boning i mitt hjärta.

Där vill du bo för att helga mig och visa mig din vilja.

 

I bokrullen är det skrivet om dig. Lär mig o Gud vad där är skrivet. Låt mig likt Johannes äta den lilla bokrullen. Du, o Gud vet vad jag tål äta. Dit ord är så ljuvligt. Det är som honung i min mun.

Var du med mig o Gud när de egna krafterna sviker, vilket väl också är din vilja. När jag får känna hur det ljuvliga honungssmakande ordet blir en svidande smärta i min mage.

 

Du, o Gud som också burit den smärtan. När du ser mig stå inför ditt ansikte med skälvande ben och med tomma händer. Öppna du då Gud himmelens fönster.

Låt din nåd regna ner över även mig när du öppnar fönstret för att vattna jorden. Lyft min blick mot den öppningen i skyn och låt mig se ända fram till tronen. 

Visa för mitt hjärta det ljuvliga ansiktet av honom som sitter invid dig, där på din högra sida. Ja låt mig i Anden se honom resa sig och öppna mitt skälvande hjärta, så att din sons kraft får flöda in.

Låt kraften flöda att jag kan tjäna dig så länge det är din vilja. Gud låt mig med frid få se Jesus den dagen då han lämnar tronen. Låt mig även då sträcka ut mina händer och förnimma ditt heliga amen.

Låt mig få stämma in, ja redan i den första tonen, då när harpornas ljud klingar genom rymden. Styrk du mig med den tanken. En liten tid, blott en liten tid och sedan en evighet i ditt eviga rike.

Vad sorgligt

Vad är det sorgligaste en människa kan uppleva. Jag tänker så, att det är att få se den himmelska porten, men bli avvisad. Att se allt det goda, men aldrig komma dit in.

Paulus nämner om ökenvandrarnas avfall, som ett varnande exempel. Jag skrev för några dagar sedan om två män, Nadab och Abihu. De var med i skaran som fick se Gud. Som skådade Gud och åt och drack med honom. Jag har nu förstått det så, att det var Herren Jesus de fick se den gången.

Vi vet ju att Jesus visade sig på flera ställen under gamla testamentets tid. Jesus var ju med redan då världen skapades. Bibeln vittnar om att Gud kan ingen se och leva. Jesus är vägen till Gud och han ger människan det eviga livet hos Gud.

Jag fäste mig på något vis vid de två männen. Varför nämndes deras namn?

Sedan i tisdags då jag lyssnade på bibelundervisning, så förstod jag att de två var präster. De var Arons söner, men de avföll. De gjorde vad ont var i Guds ögon och Gud tog deras liv.

Många stora Guds män har fallit. Demas fick kärlek till världen. Salomo avföll från Gud, fastän han fick så mycket välsignelse.

Nedanför förklaringsberget finns vardagen där tron prövas. Jag tror ändå så gott om Gud att den som i glädje och sorg, i medgång och motgång håller sig till Jesus. Han bevarar Gud.

Mose gav befallning att man skulle göra heliga  kläder åt Aron och han söner. De skulle vara präster åt Gud.

I tredje Mosebokens tionde kapitel står det att Nadab och Abihu bar fram främmande eld åt Gud. Då gick eld ut från Gud så att elden förtärde dem och de dog.

Aron teg stilla. Israels hus grät över den brand som Herren tände. De två männen bars bort utanför lägret i sina egna livklädnader.

Tänk om de hade nöjt sig med den klädnad som Gud berett för dem, Jesu Kristi härliga rättfärdighetsdräkt. Nu dog de i sina egna kläder. De fick se Gud, men de avföll.

"Må intet för mitt öga här, bli kärare än Jesus är" Gud har berett oss frälsning i Jesus Kristus. Vi har blivit iklädda heliga kläder, för att vara präster åt Gud, vår Fader.

" Skynda o själar, ty hastigt förrinner, år efter år som en brusande flod. Syndare nåd hos sin frälsare finner. Han är mot alla rättfärdig och god"

Med stor frimodighet om Herren Jesus

"Han predikade Guds rike och undervisade med stor frimodighet om Herren Jesus."

Med de orden avslutas Apostlagärningarna. Paulus var trogen intill slutet. Trogen mot sin Herre och Gud som tog honom i sin tjänst.

"utan att bli hindrad" Så beredde Gud rum för evangeliet och det gick ut över hela jorden.

"Ta väl vara på varje tillfälle ty dagarna är onda" Så hade han undervisat Efesierna. Så verkade han tills solen gick ner.

" on ainut turva heikolle.
Ja ainut meillä puolustus
Jeesuksen esirukous"

Den bästa nådegåvan

Vi vet att den Helige Ande utrustar kristna och församlingar med olika nådegåvor.

Kanske man också kan kalla frälsningen och frälsningsvisshet för en nådegåva. Då är det nog den största och mest underbara nådegåvan.

Kanske är det den som behövs bäst idag i den yttersta tiden. Allt annat är ju förgängligt. För visst är allt i frälsningen en gåva. Ja det är en himlagåva. Kärleken kom ju ner till jorden i Jesu gestalt. Paulus säger också att kärleken är störst av nådegåvorna.

Förvissningen om att det Jesus gjort det räcker. Förvissning om att inget annat räcker. Gång på gång, dagligen får vi fly till Jesus. Honom kan inga makter i världen rubba.

Ja din frälsning är klippan Kristus. En gång har den rämnat och dit in får du och jag fly.

Frälsningen kan inte den onde kopiera. Tungotal och helbrägdagörelser och andra tecken och under kan han kopiera och imitera. Antikrist kan aldrig erbjuda frälsning, inte åt Jesu egna som håller fast vid Bibelns ord.

Han kan lura en hel värld med falska avtal och agendor. Han förstör och drar det kristna namnet i smutsen genom ultrakarismatiska evenemang där Gud och Jesus aldrig får äran. 

Men en vindpust av Herren Jesus förgör Honom.