Skapelsen

Aposteln skriver i Romarbrevet: "Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder. 

Ändå finns det hopp om att även skapelsen ska befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet.

Vi vet att hela skapelsen gemensamt fortfarande suckar och våndas."

Som Guds barn kan vi också se skaparens händer i skapelsen. Landskapen här på höga kusten påminner förunderligt mycket om trakterna runt sjön Gennesaret.

Det är kuperat och sjön är lika blå. 

Men människorna vänder sin skapare ryggen: 

" De påstod att de var visa, men de blev dårar och bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. Därför utlämnade Gud dem åt deras hjärtans begär så att de orenade och förnedrade sina kroppar med varandra"

Paulus lyfter fram vilken härlig frihet Guds barn nått fram till genom Jesus. Samtidigt överger länder och folk sin skapare.

Här på hotellet bär man regnbågsnckeln runt halsen i receptionen. Den unga flickan är annars trevlig. 

Men känner hon sin skapare? Vet hon att Skaparen kallat sina barn till en härlig frihet från synden genom Jesu, Guds sons renande blod?

Guds skapelse är vacker. Men Guds barn känner hur den suckar och våndas..