"Och när de tusen åren har nått sitt slut ska Satan släppas ut ur sitt fängelse. Och han ska gå ut för att förleda folken vid jordens fyra hörn, Gog och Magog, och samla dem till striden. Deras antal är som havets sand.
De drog upp över hela jordens vidd och omringade de heligas läger och den älskade staden.
Men eld kom ner från himlen och förtärde dem. Och djävulen som hade förlett dem kastades i sjön av eld och svavel där också vilddjuret och den falske profeten är. Och de ska plågas dag och natt i evigheters evighet." (Uppenbarelseboken 20:7-10)
En gång upphör alla rykten om krig här på jorden. En gång är det den sista striden som utkämpas.
Den striden vinner de himmelska härskarorna. Eld från himmelen förtär den mäktiga hären som djävulen samlat för den sista striden.
Då upphör all jordisk strid.
Jesus har redan segrat. Ormens huvud är krossat och en dag kastas han i sjön av eld och svavel. Från den sjön finns det ingen utväg. Den elden är evig.
Vi lever i en tid då det rustas för krig som aldrig förr. Mellanöstern är igen som en kruttunna som kan explodera när som helst.
Guds egendomsfolk har återvänt till sitt land. Evangeliet om riket når världens yttersta hörn. Vi ser ett avfall från biblisk kristendom som ingen riktigt kunnat ana tidigare. Och det sker mitt ibland oss.
Vi lever i fastetider. Än en gång går vi upp till Jerusalem. I psalmen sjunger vi: "Se, vi går upp till Jerusalem, till staden den evigt klara. Oss Frälsaren sagt att där han är, där skall vi med honom vara."
Guds folk är nära målet. Hur nära vet Gud allena. Tiden är kort. Evigheten är evig.
Hut kan vi bereda oss att möta vår Gud? - Genom att i tro ta emot den frälsning Gud berett och ger i Kristus Jesus.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar