Jultidningen från 2007

Under veckan hittade jag en jultidning från 2007 i byrålådan där hemma. Det var ett julnummer av den rikssvenska tidningen "Kyrka och folk".

Jultidningen väckte mitt intresse för den bibliskt konservativa tidskriften. Och där har jag hittat mycket läsvärt.

För övrigt har jag noterat att det ständigt dyker upp nya "besserwissers" som kommer ut med den stora nyheten: - det finns inget helvete. Det finns inget straff.

Stolt briljerar man med sin "nya" upptäckt. Man ställer sig över Guds ord. Över det budskap som Jesus och apostlarna predikade. Och det mest tragiska. Man tror sig förkunna ett bättre evangelium än det som vi finner i Guds ord. 

I en betraktelse i tidningen Kyrka och folk, av Henrik Andersson inför domsöndagen läser vi:

"När vi läser Bibelns beskrivningar av himlen kan längtan väckas i våra hjärtan, särskilt när vi ser det som sker omkring oss: sorg och gråt, våld och krig, lidande och död. Ändå säger aposteln Paulus att: ”den här tidens lidanden inte kan jämföras med den härlighet som ska uppenbaras och bli vår.” (Rom 8:18). Vem längtar inte dit?

Samtidigt talar Guds ord lika tydligt om alternativet till härligheten. Jesus säger att föraktet och den eviga skammen har sin plats i ”den eviga eld som är beredd åt djävulen och hans änglar” (Matt 25:41) – en brinnande ugn där man ska man gråta och gnissla tänder (Matt 13:50). Det som på svenska har fått namnet Helvetet.

Det kan vara tungt att tänka på. Många vill därför bortförklara eller förneka denna verklighet. En del föreslår att helvetet inte är en evig tillvaro, utan snarare ett utsläckande av existensen. Andra menar att alla till sist kommer att träda in i himmelens härlighet. Men ingen av dessa tolkningar tar Bibelns klara undervisning på allvar. Den dubbla utgången har ett syfte.

Om vi tar bort helvetet ur Bibeln och den kristna tron, tar vi samtidigt bort tron på att Gud är rättvis och att hans ord är sant och tillförlitligt. Att påstå att helvetet inte finns är att säga att Gud är likgiltig inför den ondska som har präglat, och fortfarande präglar, vår värld. Om det inte finns någon vrede mot ondskan, ingen rättvis dom, då är Gud inte kärleksfull. För sann kärlek hatar det onda.

Att förneka den dubbla utgången och straffet för synd är också i praktiken att kalla Gud för lögnare, eller att mena att Bibeln inte är hans sanna ord.

Men Gud är kärlek. Gud är sann. Och Guds ord är sant. Därför får vi, både som kyrka och som enskilda människor, erkänna verkligheten av domen och helvetet.

Men på samma grund, att Gud är kärlek, att Gud är sann, att hans ord är sant, får vi också lyfta våra huvuden och se att hela domen är överlämnad åt Sonen (Joh 5:22). Domaren över våra liv är Jesus Kristus, han som enligt Skriften ”älskar oss och har löst oss från våra synder med sitt blod” (Upp 1:5)

Citatet slut.

Det är allvarligt att kalla Gud för lögnare. Det är allvarligt att förminska Guds utgivande kärlek som vi finner i Jesus Kristus. 

Låt oss visa vördnad för Guds ord och aldrig ställa oss över det. Låt allt Guds ord få föra oss allt närmare Herren Jesus..

"