Tiden är så kort..

"När kungen kom in för att se sina gäster, lade han märke till en man som inte var klädd i bröllopskläder. Han sade till honom: Min vän, hur har du kommit in utan bröllopskläder? Mannen teg."

Även de orden för mina tankar tillbaka till barndomen. I bönehuset får den lilla pojken höra om bröllopskläderna. Och att sakna dem då kungen kom in var så tragiskt. Ja det var skrämmande.

Till kungens bjudning till kungasonens bröllop hade det samlats en stor skara. De hade kommit från där vägarna möttes. Och både onda och goda hade kommit in.

Ingen av dem ägde en sådan klädnad som passade för ett kungligt bröllop. Och det visste kungen. Vid ingången till bröllopssalen stod tjänare i kungens tjänst.

Och bröllopsgästerna blev iklädda kungens kläder. Det fanns bröllopskläder för alla.

Men nu saknade en sina bröllopskläder. Han var inte en värdig bröllopsgäst. Hur var det möjligt?

Min vän hur har du kommit in utan bröllopskläder? 

Jesus framställer den viktiga frågan i liknelsen om himmelriket. Jesus själv bereder den klädnad som är ämnad för bröllopsfesten. Den klädnad som ger värdighet åt bröllopsgästerna.

Det är viktigt att påminna om bröllopskläderna. Det hör till befattningbeskrivningen för kungens tjänare.

Påminn om bröllopskläderna. Tiden är så kort.. 

Jesu sändebud

Temat för söndagen efter Allhelgona är Jesu sändebud. 

I evangelitexten möter vi olika sändebud, som är kungens tjänare. De som får vara i kungens tjänst och föra ut kungens budskap är Jesu sändebud:

"Jesus talade än en gång till dem i liknelser: "Himmelriket är likt en kung som höll bröllop för sin son. 

Han sände ut sina tjänare för att kalla de inbjudna till bröllopet, men de ville inte komma. 

Då sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till de inbjudna: Jag har gjort i ordning min måltid. Mina oxar och min gödboskap är slaktade och allt är färdigt. Kom till bröllopet!"

Jag tänker på gårdagens andaktstund. En stor skara människor var samlade. Flera hade lämnat gemenskapen under det senaste året och ett ljus brann till minne av dem.

Mänskligt sett var man också nära trons mål. Mötet med Jesus på den andra stranden. En av de som samlats önskade att man sjunger: "I tro under himmelens skyar."

"I tro under himmelens skyar har fäderna skördat och sått, och än genom städer och byar.."

Gudsordet vittnade om hur Abraham och Sara leddes av tron. Ja tron är en gåva och den vandrar vidare och för till trons hemland:

"I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de såg det i fjärran och hälsade det och bekände sig vara gäster och främlingar på jorden. De som talar så visar därmed att de söker ett hemland."

Det blev en del människomöten. Korta möten på den gemensamma vandringen mot hemlandet..

(Trons vittnen från olika generationer, men som gått in i hemlandet)

I minnet vandrar två småpojkar mot byskolan. Han berättar om Bertel som flyttat hem. Med Bertel och faffa fick jag vara på vedbacken. Faffa behövde ibland vila. Stanna och torka svetten ur pannan.

Bertel gick över tiden före. Han blev den första som lämnade grannskapet. (15.09.1975) Faffa fick verka något år till. Så lämnade de en efter en hembyn. Levi, Erik, Anders och Anders.. Och pappa.

Och man fick flytta i tro. Här på jorden lever vi en kort tid som gäster och främlingar. Men med kungens kallelse till kungasonens bröllopsfest.

Den börjar snart. Tiden den går så fort..

Tempelkällan - den dubbla strömmen

"Vattnet gick så högt att man måste simma. Det var en ström som man inte kunde komma över. 

Han sade till mig: "Har du sett det, du människobarn?" Sedan förde han mig tillbaka upp på flodens strand. 

När jag kom tillbaka, såg jag många träd längs stränderna på båda sidor om floden.  Då sade han till mig: "Detta vatten rinner fram mot den östra delen av landet och flyter ner över Hedmarken och sedan ut i havet. Vattnet som bröt fram rinner till havet, och vattnet blir då sunt.

Överallt dit den dubbla strömmen kommer upplivas alla levande varelser som rör sig i stim, och fiskarna blir där mycket talrika, ty när detta vatten kommer dit blir vattnet sunt, och allt får liv där strömmen rinner ut."

I Hesekiel 47 får vi läsa om tempelkällan och den dubbla strömmen. Vattnet blir sunt.

Den ström som rinner ut från Guds och Lammets tron är rent och klart. På samma sätt är Kristi evangelium rent och klart.

Kristi evangelium är aldrig dunkelt. Den dubbla strömmen föder liv där den rinner fram.

Nog är det en oerhörd skatt att Kristi lära förkunnas på vår jord. Att vi idag får följa Jesus. 

Att vi dagligen får bekänna och lägga bort synd och leva i förlåtelsens ström. 

Den blodröda fanan

I en Sions sång sjunger vi: "Vägen dit upp till det himmelska Kanaan går genom öknar och fiendeland, men om jag följer den blodröda fanan skall jag en gång nå den gyllene strand."

Ända sedan barndomen minns jag sången om den blodröda fanan. I ungdomens dagar var det mäktigt att få sjunga om att följa den blodröda fanan.

Tänk om det ännu i vår kyrka skulle få finnas trygga platser, trygga rum där man gemensamt skulle få bekänna sin tro på Jesus och på bibelns grund ta avstånd från villolära. Där synd predikas som synd och nåd som nåd.

Som kristna måste vi ta avstånd från villolära, från osund lära. Ifall det inte är möjligt blir det omöjligt att vara kvar.

Den 13.12, på Luciadagen ordnas kyrkfolkets adventsfest i Pedersöre kyrka om Gud så vill. Dagen avslutas med en sångkväll med andakt.

Det är glädjande att få bo på en plats där kyrkans dörrar står öppen för det livgivande evangeliet där synden byts mot nåd.

Att få följa den blodröda fanan. Att Jesu blod renar från all synd. Där finns de trygga rummen i kyrkan. 

Han är en av dem

"Tjänsteflickan såg honom, och hon sade också till dem som stod i närheten: "Han är en av dem." Men Petrus nekade igen." (Markus14: 69-70)

I dagens bibelläsning möter vi både Judas och Petrus. Båda tar de avstånd från Jesus. Men vi minns att endast Petrus fick nåden att komma tillbaka till Jesus.

Det är allvarligt att förråda Jesus. Det är allvarligt att förneka Honom. Jesus och hans försoning av synden inför Gud är ju grunden för vår tro.

I media har vi kunnat läsa om professor Jouko N Martikainens brev till ärkebiskopen Jag citerar inledningen: "Ilmoitan, etten voi enää pitää Sinua pappis- ja piispanvalaasi sitoutuvana Suomen evankelis-luterilaisen kirkon arkkipiispana."

På svenska blir det ungefär: Jag meddelar att jag inte mera kan hålla dig för en ärkebiskop för Finlands evangelisk- lutherska kyrka. - En ärkebiskop som håller sig till sitt präst- och biskopslöfte.

Med andra ord har han övergett kyrkans lära. Han har förnekat den lära som är grunden för vår tro. 

Professorns brev är långt och nyttig läsning för det är allvarligt när de som skall vara ledare tar avstånd från den sunda bibliska läran.

Likt professorn får vi be för att ärkebiskopen får nåden att komma tillbaka. 

Petrus fick nåden att komma tillbaka. Han är en av dem! - Där på översteprästens gård tog Petrus avstånd från att vara en av dem, en av de lärjungar som följde Jesus.

Petrus värmde sig vid främmande eldar. Han sökte gemenskap med de som hatade Jesus och ville döda Honom. De som ville röja Jesus ur vägen.

Att förråda och förneka Jesus är förödande. Att tro sig kunna stå inför Gud utan Jesus är andligt högmod och dårskap.

Det är inte hållbart att förneka eller förkasta Kristi lära. Och ändå vara en av dem.

Tänk att vi av nåd får vara en av dem som tror och förtröstar på Jesus. Som erkänner Honom som Guds Son, en personlig Frälsare.

Han som försonat hela världens synder och också mina. Han som frälser.

Ärkebiskopen godkände att man bytte ut Lammets blodröna fana mot en regnbågsflagga. 

Regnbågsfanan upphöjer människans stolthet. Där finns ingen frälsning. Men under den blodröda fanan finns det frälsning och förlåtelse för synden.

Vaka! Håller du ut blir du frälst

Dagens bibelläsning uppmanar till att vaka. Markus skriver i slutet av kapitel 13:

"Var på er vakt och håll er vakna, ty ni vet inte när tiden är inne. 

Det är som när en man reste bort. Han lämnade sitt hus och gav sina tjänare i uppdrag att sköta var och en sin uppgift.

 Portvakten befallde han att vara vaksam.

Vaka därför! Ni vet inte när husets herre kommer, om det sker på kvällen eller vid midnatt eller på efternatten eller på morgonen. 

Vaka, så att han inte plötsligt kommer och finner att ni sover. 

Vad jag säger till er, det säger jag till alla: Vaka!"

Orden är Jesu ord. Jesus uppmanar alla kristna att vaka. Att vaka är en del av det kristna livet. 

Det borde vara en del av det kristna livet. 

Vi får vila i nåden och samtidigt vaka. Men det känns krävande att vaka. Det är så skönt att vila. 

Att vaka och vila är ändå inte motsatser. I vers 13 vittnar Jesus: "Ni kommer att bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst."

Hat för Jesu namns skull är en del av det kristna livet. Att hålla ut är en annan del. Och den som håller ut till slutet blir frälst.

Löftet ger oss kraft och mod att vaka. Löftet förnyar också viljan..

Ett gammalt foto från forna tider. På bilden syns också mormors mor Johanna från Pörtom. 

Vilket vittnesbörd lämnade Johanna efter sig? - Hon fick bära Guds insegel, att hon var rättfärdig på grund av Jesu verk.

Hon trodde på Jesus som sin frälsare. I den tron blev hon salig.

Att vaka är att tro på Jesus som sin Frälsare. Att vaka är att vara nära Ordet. När Ordet får bära oss hemåt - Då är det inte tungt att vaka. Då blir vakan ljuv..

Han stillar strider

Gårdagens andakt enligt Nissen är en mäktig andakt. 

Läkaren Lukas beskriver i Apostlagärningarna hur Paulus och Barnabas tillfälligt går skilda vägar. 

Men till sist förenas i tjänsten.

Även Paulus behövde slutligen Johannes Markus, han som var delorsak till tvisten mellan Paulus och Barnabas. Och Gud hade användning för Markus. Det är hans evangelium vi nu får läsa enligt Folkbibelns bibelläsningsplan.

Jesus stillar strider. Fridsfursten för sitt rike framåt. Ingen mänsklig svaghet är ett hinder för Gud. Jesus förenar bröder..

Guds kraft - Nådens sol

(Första Korinterbrevet 1:18)

"Ty detta budskap om korset är en dårskap för dem som blir förtappade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft."

Det är gott att tänka på Guds kraft. Budskapet om korset är en Guds kraft. 

Inte ens korset förmådde ta Jesu liv. Korset blev den plats där han gav sitt liv. På korset vittnade Jesus: "Det är fullbordat!"

Striden var över. Därom läser vi. "När Jesus hade fått det sura vinet, sade han: "Det är fullbordat." Och han böjde ner huvudet och gav upp andan."

I sången sjunger vi: "Han gav sin ande, vår Skapare god, segern på korset han vann med sitt blod. Hör ifrån Sion basunljudet klart, se ifrån Salem ett sken underbart!"

Mörkrets makter krossades: "Med sitt blod på långfredagen Jesus allas lösen bragt, gav sitt liv, uppfyllde lagen, krossade all mörkrets makt."

"På Golgata kulle segerns sol så mäktigt lysa kan. Den tändes där den stora dag när Jesus seger vann."

Klippan Kristus

"Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken. 

Rättfärdighet från Gud uppenbaras i evangelium, av tro till tro, som det står skrivet: 

Den rättfärdige skall leva av tro."

Så skriver aposteln Paulus i Romarbrevet. Vi får leva av tro. Petrus åter skriver att den onde går omkring som ett rytande lejon.

Han vill sluka oss och ta bort tron. Han må då ta allt vårt eget. Men tron kan han inte ta. För den är i Kristus.

Den ondes angrepp kan vara kraftiga. Vi kan få känna att han tar allt. Men Kristus rår han inte på. 

I klippan Kristus har vi ett skydd som håller. När anfallet är över lyser nådens sol lika klar. I anfäktelsens stund. I prövningens stund kan det bli så kallt.

När striden är över får vi tacka Gud. Nåden finns kvar. Jesus tog emot pilarna. Gud bevarar i stridens hetta.

Förunderlig är hans nåd. Den visar och uppenbarar att kraften är Guds.

"Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken."

Vi skäms inte för evangelium. Det vilar på Guds ord och är Guds ord även om det förs fram genom bristfälliga munnar.

Gud är god! 

Jesus kallar syndare

"När Jesus sedan var gäst i hans hem, kom många tullindrivare och syndare och låg till bords tillsammans med Jesus och hans lärjungar. 

Fariseerna fick se det och frågade hans lärjungar: "Varför äter er mästare med tullindrivare och syndare?" 

Jesus hörde det och sade: "Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka.

Gå och lär er vad detta betyder: Jag vill se barmhärtighet och inte offer.

Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare."

Jesus kallar syndare. Jesus har läkemedel mot synden. I Honom bryts syndens smitta.

Matteus var en tullindrivare som blev kallad av Jesus. Matteus fick ett nytt liv när han fick börja följa Jesus.

Matteus blev en benådad syndare. Han fick möta nåd. Den största nåd en människa kan få möta här i tiden är att bli gripen av Jesus.

Att få medicin mot synden. Att få komma till Guds rike, som egentligen är ett specialshukhus för syndare.

Jesu blod renar från all synd.

Sönderfall och det som håller

Det finns något som håller i tider av sönderfall och det är Guds ord. "Här visar sig de heligas uthållighet: de håller fast vid Guds bud och tron på Jesus." (Uppenbarelseboken 14:12)

Biskopen säger ifrån läser vi i tidningen. Guds folk däremot håller fast.

Det lönar sig att hålla fast vid tron på Jesus. Vad vilsna biskopar tycker är inte relevant, då de förnekar Guds ord och därigenom Jesus.

Vi vet vad Jesus säger och det håller: "Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna och sade: Därför ska en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två ska bli ett kött? Så är de inte längre två utan ett kött. (Ur Matteus 19)

"Det enda som står igenom alla tider. Det är Hans kors och blodets säkra grund. Ty allt vad jag byggt av hö och strå det faller. Det varar blott en kort och flyktig stund"

Hebreernas tro

"Och jag hörde en stark röst från tronen säga: "Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem. 

Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta."

I den första generationen kristna fanns det många uppståndelsens vittnen. Man hade sett Jesus dö och sättas i graven och sedan hade man mött Honom livs levande.

Man trodde på livets Herre som övervann döden som fick sin makt genom synden. När Jesus tar bort synden berövas också döden sin makt.

I Uppenbarelseboken 21 hörde Johannes en stark röst från tronen. Han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting nytt." Och han sade: "Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna." Han sade också till mig: "Det har skett. Jag är A och O, begynnelsen och änden."

 I Uppenbarelseboken läser vi också om hur Jesus skall låta den som segrar äta av livets träd. "Åt den som segrar skall jag ge att äta av livets träd, som står i Guds paradis."

Trädet med evigt liv står ännu där i Guds paradis. Det står ännu på den platsen där Gud satte det. - mitt i lustgården.

Jesus är alltså den öppnade vägen till livets träd.

I lördags läste jag också om Alex. Artikeln väckte en hel del tankar. De får jag återkomma till..

Ur Linneas bok

Igår fick jag låna en bok av mor. Boken är skriven av Urho Muroma och heter "Tröstens Gud"

I boken står det på första sidan: "Till Linnea av Valborg julen 1977." I lördags läste jag litet ur en skrivelse som heter "Herren har tagit bort döden"

Väckelsepredikanten vittnar om hur man i urförsamlingen inte alls räknade med döden. Man väntade på Herrens andra tillkommelse då han skulle rycka bort de sina till Lammets bröllop.

Man räknade inte med döden utan fäste sin blick på Herren Jesus Kristus. Muroma lyfter fram hur det är viktigt att ditt förhållande till Gud blir så rent, klart och förtroligt att du kan invänta Herrens ankomst då människorna omkring dig väntar på döden.

Linnea och Valborg är hemma hos Herren men Linneas lilla gröna bok finns kvar.

Jag citerar åter Muroma:

"Och därför är det bra att nu rena sitt samvete och två sina kläder i Lammets blod, så att man alltid är färdig för avfärd när Herrens kallelse ljuder."

(Linneas far och mor)

Jesus vandrar vidare

" När han gick längs Galileiska sjön, fick han se Simon och hans bror Andreas kasta ut nät i sjön, för de var fiskare. 

Jesus sade till dem: "Följ mig, så skall jag göra er till människofiskare." Genast lämnade de näten och följde honom." (Markus 1:16-18)

Två bröder fick börja följa Jesus. Ett nytt liv började. Bröderna blev människofiskare. De gamla näten behövdes inte.

Nu hade de nya hållbara nät. De nya näten bär namnet Guds Ord.

Det är fantastiska nät. Jesus beskriver dem i en liknelse. "Himmelriket är vidare likt en not som kastas i sjön och fångar fisk av alla slag. 

När den blir full, drar man upp den på stranden och sätter sig ner och samlar de goda fiskarna i kärl, men de dåliga kastar man bort.  

Så skall det vara vid tidsålderns slut. Änglarna skall gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga och kasta dem i den brinnande ugnen. 

Där skall man gråta och skära tänder.

Har ni förstått allt detta?" De svarade honom: "Ja". 

Då sade han till dem: "Därför är varje skriftlärd, som har blivit en himmelrikets lärjunge, lik en man som ur sitt förråd hämtar fram både nytt och gammalt."

En annan väg

Igår kväll fick vi vara med Jesus i Kronoby. Jesus var faktiskt där och välsignade kvällen. Han var där i Ordet precis såsom det står skrivet.

Det finns mycket jag kunde återge för Jesus har så mycket att berätta. Men jag memorerar en stund hans predikan. "Omvänd er och tro evangelium"

När Jesus kommer till oss är tiden fullbordad. Guds rike kommer med Honom. Han har hela riket med sig när han rider in genom sitt Ord.

Men vad gör då människan då hon vänder om? Det handlar inte om människans prestationer! Att omvända sig är ingen mänsklig prestation. Det är något som sker då Jesus rider in. Människan får lämna alla andra ofullkomliga vägar och gör såsom Jesus säger. Hon tror evangelium!

Den nya vägen är trons väg. Tron på evangelium. Tron på Jesus. "trons ord som vi predikar."

"Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst."

"Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst." 

Att omvända sig är att ta emot Jesus när han kommer. När Han kommer i sitt Ord. När Han bereder sig rum i ditt och mitt hjärta.

Vi hörde om hjärtat som slår. Tron som pulserar och ger kroppen liv..

Även jag blev glad

Det som sker i världen och i kyrka och samhälle kan göra oss ledsna. Även som kristna bär vi också benägenhet till all synd. 

Men ändå får vi glädjas. Vi får glädjas över att gå till Herrens hus. Vi får glädjas över Jesus seger över all ondska.

David skriver i sin vallfartsång:

"Jag blev glad när man sade till mig: "Vi skall gå till Herrens hus." Våra fötter fick träda in i dina portar, Jerusalem,

Jerusalem, du välbyggda stad där hus sluter sig till hus, dit stammarna drar upp, Herrens stammar, som ett vittnesbörd för Israel att Herrens namn skall prisas.

Ty där står domarsäten, troner för Davids hus.

Önska Jerusalem frid! Må det gå dem väl som älskar dig. Må frid råda inom dina murar, välgång i dina palats.

För mina bröders och vänners skull, vill jag önska dig frid. För Herrens, vår Guds, hus skull vill jag söka ditt goda."

Idag får jag glädjas över kvällssamlingen i Kronoby församlingshem. Gud är god!

Jesus helgar (3)

"Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! 

Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike. 

Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande."

I första Korinterbrevet kapitel 6 lyfter aposteln fram hur Jesus helgar. 

Otukt, avgudadyrkan, äktenskapsbrott, utövande av homosexualitet, stöld, dryckenskap, förtal, eller utsugning kan aldrig lyftas fram som normer i Guds rike.

Synden kan inte bli en norm eller det nya normala i Guds rike.

Nej! Människan måste tvättas ren och helgas. Och förklaras rättfärdig.

Och det sker i Herren Jesu Kristi namn och i Guds Ande.

Jesus helgar. En kristen kyrka leder människor till Jesus. 

Motsatsen är det antikristliga. Det som kommer istället för Jesus och är emot Hans frälsning.

Det finns ting som hindrar Guds frälsningsverk i Kristus Jesus. Otro och olydnad är sådana..

Pärlor för svinen (2)

"Ge inte det heliga åt hundarna och kasta inte era pärlor för svinen. De trampar ner dem och vänder sig om och sliter sönder er."

Orden är Jesu egna. Och vi får pröva oss inför dem. Det heliga skall inte ges åt hundarna, de orena.

Hundar vet inte vad som är heligt och svinen förstår inte en pärlas världe.

Vi lever i en tid då människor titulerar sig för präster och biskopar utan att förstå vad det borda innebära. - Att man då inte kan trampa Guds ord under sina fötter.

 

En helig handling?! (1)

I en artikel skriven av svenska yle noterade jag att man talade om en helig handling. Och då var en samkönad vigsel en helig handling.

"Inget separat beslut om användande av kyrkliga lokaler behövs då det är en helig handling."

Vad är heligt?

I Moseböckerna läser vi om helig plats, helig mark och helig sammankomst.

Vidare läser vi om helig sabbat, en helig boning och ni skall vara heliga.

Bibelns författare och understått den Helige Ande skulle aldrig kalla ett samkönat äktenskap för en helig handling. 

Det är Gud som helgar. Han är helig. "Helig, helig, helig" ljuder orden i den himmelska Gudstjänsten. "Helig, helig, helig är Herren Sebaot, hela jorden är full av hans härlighet."

"Helig, helig, helig är Herren Gud, den Allsmäktige, han som var och som är och som kommer."

När präster, eller en kyrka börjar kalla något som står i strid med Guds ord för heligt ringer varningsklockor. Eller åtminstone borde de ringa.

Omvändelse och syndernas förlåtelse

"Och han sade till dem: "Detta är vad jag sade till er, medan jag ännu var hos er: Allt måste uppfyllas som är skrivet om mig i Mose lag, hos profeterna och i psalmerna."

 Sedan öppnade han deras sinnen, så att de förstod Skrifterna. Och han sade till dem: "Det står skrivet att Messias skall lida och på tredje dagen uppstå från de döda, och att omvändelse och syndernas förlåtelse skall predikas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. 

Ni är själva vittnen om detta. Och se, jag skall sända er vad min Fader har lovat."

Så skriver evangelisten Lukas. Jesus uppfyllde allt som det var skrivet om Honom i Mose lag. Han uppfyllde det som var skrivet om Honom hos profeterna. Och i psalmerna.

Idag får vi predika omvändelse och syndernas förlåtelse i Jesu namn. Då predikar vi hela skriften. 

Omvändelse och syndernas förlåtelse hör i hop. Vi kan inte skilja dem från varandra. Vi kan inte ta endast en del av Jesus. En del av hans budskap.

Nej! Han utger sig själv. Han utger sin kropp. Sitt blod till sista droppen.

Omvändelsens dop

"Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse. Och hela Judeen och alla Jerusalems invånare kom ut till honom och bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan."

Paulus vittnar: "Johannes döpte med omvändelsens dop och uppmanade folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga på Jesus."

Vi får tro på Jesus. Johannes visade alltid på Honom. Matteus skriver: "Jag döper er i vatten till omvändelse, men den som kommer efter mig är starkare än jag. Jag är inte ens värd att ta av honom hans sandaler. 

Han skall döpa er i den helige Ande och i eld. Han har sin kastskovel i handen och skall rensa sin tröskplats och samla sitt vete i logen, men agnarna skall han bränna upp i en eld som aldrig släcks."

Pappas målning av sådden. Jorden bereds och den goda säden sås. Gud ger växten

Guds evangelium

"Sedan Johannes hade blivit fängslad, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium. Han sade: "Tiden är fullbordad och Guds rike är nu här. Omvänd er och tro evangelium!"

I Markus evangeliums första kapitel läser vi hur Jesus kom till Galileen för att predika Guds evangelium. Johannes hade fått förhinder. Han hade blivit fängslad.

Men Guds evangelium bär inte bojor. Guds Son predikar evangeliet. Tiden var fullbordad. Nu var det tid till omvändelse. Till att göra bättring ifrån synden och tro evangelium.

(Dammen vid Haravatten i Larsmo utskogar) Guds ord vittnar om hur det fanns en damm i Siloam med vatten som svallade och blev  friskt. Den förste som kom ner till dammen efter att vattnet kommit i rörelse blev frisk.

Jesus är det levande vattnet. Vi får omvända oss från synden, från allt som hindrar oss att följa Jesus och tro evangelium - Att synden är förlåten.

Den sunda läran

 2 Timoteusbrevet 4:1-5:

"Jag uppmanar dig allvarligt vid Gud och Kristus Jesus, som skall döma levande och döda, och inför hans uppenbarelse och hans rike: predika ordet, träd fram i tid och otid, bestraffa, tillrättavisa och förmana, med allt tålamod och all undervisning. 

Ty det skall komma en tid då människor inte längre skall stå ut med den sunda läran, utan efter sina egna begär skall de samla åt sig mängder av lärare, allteftersom det kliar dem i öronen. 

De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter. Men var du sund och förnuftig i allt, bär ditt lidande, utför en evangelists gärning och fullgör din tjänst."

Aposteln vittnar om att det kommer en tid då människor inte längre står ut med den sunda läran. Även på två andra ställen lyfter han fram den sunda läran:

I sitt första brev till Timoteus skriver han: "Men vi vet att lagen är god, om man brukar den rätt och inser att den inte är till för rättfärdiga utan för laglösa och upproriska, gudlösa och syndare, oheliga och oandliga, för dem som misshandlar sin far och mor, för dråpare, för dem som utövar otukt och homosexualitet, för slavhandlare, lögnare, menedare och för alla som står emot den sunda läran - detta enligt det evangelium om den välsignade Gudens härlighet, som har anförtrotts åt mig."

Och sedan ännu i brevet till Titus: "Men du skall tala i överensstämmelse med den sunda läran: äldre män skall uppträda nyktert, värdigt och behärskat och vara sunda i tro, kärlek och tålamod."

Ett gäng fariseer

Vad är egentligen fariseism. Vad är fariseismens verkliga väsen?

Är det ändå så att vi lätt blir fariseer? Att det bor en liten farise i oss alla.

Fariseerna behövde inte Jesus. De tyckte de klarade sig bra utan Honom. Fariseerna ansåg sig vara duktiga kristna.

De gjorde upp med sin synd utan Jesus. 

Bibeln vittnar ändå om att fariseer kan finna Jesus. Eller att Jesus finner fariseen, för en farise förföljer Jesus.

" Saul, Saul varför förföljer du mig?"

Jesus lyfter av bördan

 Dagens andakt av Luther tangerar det som Hebreerbrevets författare lyfter fram. Så här skriver Luther i orden för den här dagen:

"Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor (Matt. 11:28)."

Orden ”arbetar och tyngda av bördor” syftar – även om man skulle kunna förstå dem som alla slags svårigheter – egentligen på vårt samvete, som är sorgset och oroligt utan Jesus. 

Tänk därför inte på hur värdig du måste vara för att få komma till honom! Han säger ju: Ni som är tyngda av bördor. 

Med det menar han synd, ångest och bekymmer eller vad det nu är som tynger ett samvete. 

Han ger inte bördorna något särskilt namn. Han säger inte: ”den eller den bördan” utan helt enkelt: Ni som är tyngda av bördor. 

De visa och kloka går sin väg fram hur säkra som helst. De lever lugnt sitt liv utan bekymmer. 

De kristna däremot måste alla stunder kämpa med sina synder och sitt samvete, sätta sig upp mot djävulen och stå ut med allt ont som världen gör mot dem.

Men tänk ändå, vilken märklig inbjudan detta är! Varför kallar inte Jesus till sig de starka, friska, rika och lärda? 

Varför vill han ha att göra med de fattiga, arbetande och dem som bör på tunga bördor? 

Det vill han göra därför att det gläder honom. 

Hans rike är egentligen ett sjukhus, där Jesus själv är den ende läkaren. Därför kallar han till sig dem som arbetar och bär på tunga bördor. Han har ingenting att göra med de friska." (Citatet slut)

Mäktiga ord. Det gläder Jesus att ha att göra med dig. Han bär med glädje dina bördor. Han lyfter bort bördan som blir för tung för dig.

Luther lyfter här fram syndens verkliga väsen. 

Vårt samvete är ängsligt och oroligt utan Jesus. Otro är modersynden. 

Jag skrev i föregående om att ha blicken fäst vid Jesus är att umgås med hans ord. Guds ord innehåller både lag och evangelium.

Vi behöver båda. 

Vårt lutherska arv vittnar om att i en kristen människa pågår en kamp mellan den gamla och nya människan.

Tanken att en kristen människa skulle vara syndfri är osund och obiblisk. Det håller helt enkelt inte.

Vi håller blicken fäst vid Jesus därför att vi behöver Honom. Jesus bär vår synd och syndfullhet varje dag.

När vi får följa Jesus som syndare. Som av synden slagna, som sargade, men återupprättade av Jesus och rena i Honom.

Då orkar vi löpa vårt lopp. Då blir stegen lätta då Jesus bär våra bördor.

Då fästs blicken vid Jesus. Vi tackar Gud för hans godhet att vi får följa hans älskade Son.

Tack Jesus för att du stannade och delade ditt ord den här morgonen. 

Tack för att du förklarar när vi inte förstår och riskerar att fästa våra ögon på annat än dig.

Löp uthålligt

"När vi nu har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp vi har framför oss. 

Och låt oss ha blicken fäst på Jesus, trons upphovsman och fullkomnare."

I Hebreerbrevet 12 möter vi klassisk kristendom. Guds folk lägger bort synden som snärjer.

Synden är som en snara som omsluter människan. Guds folk lägger också bort allt annat som tynger. 

En kristen människa är fri. Jesus har gjort henne fri från syndens band och från alla osunda band som binder.

Vi har ett lopp att löpa. Vi har ett mål i himlen. Målet är hos Jesus vår befriare. Hur håller vi då blicken fäst på Jesus?

Genom att umgås med Guds ord..

Fram till målet

"Gud har nämligen förberett något bättre för oss: först tillsammans med oss ska de nå fram till målet."

Den sista versen i Hebreerbrevet 11 beskriver hur Guds folk från olika tider och omständigheter en gång samtidigt skall nå fram till målet.

Gud har förberett något gott och det kommer att ske. Vi skall få vara med den dagen, den stunden.

Heliga saliga gäster från nord och syd, från öster och väster når fram till målet.

I himlarnas rike börjar något bättre som Gud berett. Genom tron tar vi det till oss. I tron gläder vi oss redan.

Målet är en verklighet som en gång öppnas för våra ögon. 

"Se, målet det vinkar i fjärran, nu stämmer vi upp en sång."

Genom tron / i tron

När jag läser kapitel 11 i Hebreerbrevet  fastnar mina ögon vid benämningarna genom tron / i tron.

Det är mäktigt att läsa vad som skett och sker i och genom tron.

Tron är Guds verk och Gud upprätthåller också tron genom sitt ord och sina nådemedel.

Tron är en Guds gåva. Gud ger tron som vi behöver. Tron är en övertygelse och en visshet om det som man inte ser.

"Genom tron förstår vi att universum har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt."

En mäktig och innehållsrik vers. Ett ord från en osynlig Gud skapar universum. I Kolosserbrevet skriver aposteln: " Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat, för i honom skapades allt i himlen och på jorden: synligt och osynligt, tronfurstar och herradömen, härskare och makter – allt är skapat genom honom och till honom."

Kristus är den Osynlige Gudens avbild. Guds förstfödde. Genom Jesus föds barn åt Gud. 

Under nattvardsmässan i bönehuset igår såg jag och kände något jag vill skriva ner. Vi sjunger sånger medan nattvarden delas ut. Men i ett skede blev det en liten paus.

Mittgången var då helt full av barnfamiljer. Jag noterade en liten pojke som satt på sin pappas axlar. Små barn blev burna och en del gick själva.

Men det var helt tyst. Jag tänkte att nu skulle man höra om en knappnål föll. En himmelsk frid rådde. Guds frid vilade över skaran som sakta rörde sig framåt.

Visst är det roligt att höra små barns lek och stoj. Men när man ser, hör och känner av den himmelska friden blir det en mäktig upplevelse.

Guds frid som världen inte känner. Guds frid som Gud låter vila över Sions högtidsskaror.

Genom tron, i tron vandrar vi ledda av Gud in i själva himlen.

Tack gode Gud för din omsorg och din ledning. Tack för friden som dina barn får bära. Tack för den himmelska glädjen som också förgyller en måndagsmorgon..

Kristi gärningar

Tänk att nådelönen, himmel och salighet står beredd för varje människa. Tron och förtröstan på Kristi gärningar, på Kristi verk är människans räddning.

Ännu en kort liten tid så kommer han läste vi i Hebreerbrevet. Jesus själv vittnar det samma i Uppenbarelseboken.

" Och han sade till mig: "Försegla inte profetians ord i denna bok, för tiden är nära. 

Den orättfärdige ska fortsätta göra orätt och den orene fortsätta orena sig, och den rättfärdige ska fortsätta göra det rätta och den helige fortsätta helga sig."

"Se, jag kommer snart, och jag har min lön med mig för att ge åt var och en efter hans gärningar. 

Jag är A och O, den förste och den siste, begynnelsen och änden. 

Saliga är de som tvättar sina kläder så att de får rätt till livets träd och får komma in genom portarna till staden. 

Men utanför är hundarna och ockultisterna, de sexuellt omoraliska och mördarna, avgudadyrkarna och alla som älskar lögnen och ägnar sig åt den."

I våra egna kläder kan vi aldrig träda fram inför Gud. Den enda klädnad som duger är Kristi klädnad.

Din klädnad gör vit i din Frälsares blod sjunger vi i psalmen. - det ger till den dagliga bättringen mod.

"Din klädnad gör vit i din Frälsares blod.

Det ger till den dagliga bättringen mod.

Låt ej dig besmittas av synd och av last,

bed Gud om att han gör din kallelse fast.

Tro stadigt, lid tåligt i Frälsarens spår,

och kraft till din vandring av honom du får.

Hans börda är ljuvlig, åt honom dig giv.

Han ger dig sin nåd och sitt eviga liv."

Idag ser jag fram emot måltidsgemenskapen med Herren Jesus i hans hus.  

Gårdagen är förbi

Gårkvällen tillbringade vi i Guds hus runt temat Guds ord. I diskussionen lyftes Jobs vänner fram. Jobs vänner talade inte Guds ord. De lyfte fram sina egna tankar.

Det är en tid sedan jag läst Jobs bok. Men vi minns att Job hade vänner som inte förmådde trösta honom.

Men vi märker att det fanns nåd för dem. I boken läser vi.

"När Herren hade talat dessa ord till Job, sade Herren till Elifas från Teman: ”Min vrede brinner mot dig och dina båda vänner, för ni har inte talat rätt om mig som min tjänare Job. 

Ta er nu därför sju tjurar och sju baggar och gå till min tjänare Job och offra dem som brännoffer för er, och min tjänare Job ska be för er. 

Jag ska ta emot hans bön och inte göra mot er som er dårskap har förtjänat, för ni har inte talat rätt om mig som min tjänare Job.”

Då gick Elifas från Teman, Bildad från Shura och Sofar från Naama och gjorde som Herren hade sagt till dem. Och Herren tog emot Jobs bön."

Jobs vänner som inte varit Herrens tjänare möttes med nåd. Gud använde Job för att rädda hans vänner.

Offret togs emot och i enlighet med Guds ord räddades vännerna som handlat i dårskap. 

Jag tänker på Guds nåd, på Nådens Ande, på Guds väsen. På hur han frälser från synden i Kristus Jesus.

Må ingen säga nej till Jesu blod, till den frälsning som står beredd.

Gårdagen är förbi. Idag hjälper Herren. Låt oss därför prisa hans heliga Namn.

Igår staplade jag ihop litet våt och sur ved som jag inte hann sätta in i ladan eller täcka förra veckan. Kanske höstens vindar ännu tar bort ytfukten.

Vårsolen och vårens ljumma vindar förmår göra under. 

Likadant är det med Guds nåd och hans utgivande kärlek. Jesu blod och hans ljuvliga namn.

Herre samla du ännu dem som blivit efter på vägen. Tillbaka till Nådens famn. Till din frälsning i Kristus Jesus.

Kränkning av nådens Ande

 "För om vi fortsätter att synda med vett och vilja efter att ha fått kunskap om sanningen, då finns det inte längre något offer för synderna, utan bara en fruktansvärd väntan på domen och en rasande eld som ska förtära motståndarna."

Bibelläsningen idag lyfter fram kränkning av nådens Ande. Ordet är allvarligt. Brevskrivaren talar om att trampa på Guds Son, förakta det förbundsblod som har helgat, och kränka nådens Ande.

Kapitel 10 i Hebreerbrevet som är ett ljuvligt kapitel kommer med en kraftig varning. Guds ord binder vid synden även då människan ställer sig över Guds ord och förnekar Guds ord.

Bo Giertz förklarar: "Det finns ett avfall som aldrig kan botas. Det är inte fråga om enstaka syndafall och inte om de många synder, som också en kristen har att bekänna och bekänner var gång han ber ett ”Fader vår”. 

Här är fråga om att synda medvetet och uppsåtligt, fast man fått pröva och ta emot allt vad Kristus kan ge. 

Det är fråga om ett avgörande val, där man slutgiltigt går över till Guds fiender. 

Det gäller en livsinställning där man ”trampar Guds Son under fötterna” och medvetet smädar allt det som kommer från Kristus, väl vetande vad det är fråga om.

 Evangelium är inte ett budskap som säger att alla till slut kommer till Gud. 

Alla kan göra det, genom att följa Kristus, den store översteprästen, ända in i det allra heligaste. 

Men man kan också säga nej och stanna utanför. Har man rentav förts dit in och fått se vad det gäller, och sen åter går ut, slutgiltigt klar över att detta vill man inte vara med om, då är saken avgjord."

Guds ord ett med dig

"Guds ord blir ett med dig. Det blir din egentliga verklighet och sanning."

Så skriver Nissen i andakten för den 5. oktober. När det har skett har Gud förhärligat sitt ord.

Nissen utgår från Psaltaren 138:2. "Jag vill tillbe inför ditt heliga tempel och prisa ditt namn för din nåd och din sanning, för du har gjort ditt ord och ditt namn större än allt"

I den danska översättningen: "Du har förhärligat ditt ord."

Tänk om.. (3)

Jag citerar ännu Ingemar Rådberg och tidningen "Till Liv":

"Du är skatten!

Men tänk om det är precis tvärtom! 

Tänk om det är du som är skatten! Tänk om det är du som är pärlan! 

Att du är en skatt och en pärla i Guds ögon beror på att det är Han som har skapat dig, och Han älskar dig. 

Du är så ofantligt dyrbar och värdefull inför Gud. Men du är gömd i en åker, precis som Adam och Eva ville gömma sig inför Gud efter sitt syndafall. 

Köpmannen, som här är Gud, söker efter vackra pärlor och han vill finna dig!

Är det inte detta hela Bibeln handlar om, att Jesus har sålt allt vad han äger för att vinna skatten i åkern! 

Uttrycket säljer allt vad han äger förekommer i båda liknelserna och båda gångerna målar dessa ord Kristus för våra ögon. 

Han är den som har utblottat sig på allt för att vinna oss syndare tillbaka till Gud." (Citatet slut)

Guds ord vittnar om att människan är skapad till Guds avbild till man och kvinna.

Och allt vad Gud skapade var gott. För vi är skapade i Kristus.

Sedan kommer syndafallet. Skapelsen och människan blir söndrig. Avbilden är inte mera hel.

Så kommer löftet. Kvinnans säd skall söndertrampa Ormens huvud.

Synden blir försonad. Ormens huvud krossas och vi förlossas.

Ormen sprattlar ännu. Huvudet är krossat. Syndens makt bryts i Kristus Jesus.

Segern vinns genom Lammets blod.

Nu återstår endast en förvandling och den sker vid Jesu Återkomst.

Nya himlar och en ny jord öppnas.

Nu är allt väl. Inte ens tiden skiljer oss från Gud och Jesus.

Och märk. Ordet står kvar. Ärren finns kvar i Jesu kropp.

Nog har vi verkligen något gott att se framemot. Den som hoppas på Guds ord, på Jesus och tror och förtröstar på Honom tror aldrig förgäves..

Korset kan vi inte glömma. Jesus och Honom som korsfäst för min skull..

En dold skatt (2)

 Den dolda skatten (Utdrag ur tidning Till Liv från 2011). Det handlar om Jesu liknelse om skatten i åkern:

"Den vanligaste tolkningen är väl att det är Jesus och hans rike som är skatten. 

Åkern skulle då kunna syfta på världen vi lever i – eller ännu bättre: att åkern syftar på Bibeln. 

Bibeln är ju faktiskt den åker där vi finner Kristus enligt hans egna ord: Skrifterna … dessa som vittnar om mig (Joh. 5:39). 

Man kan även röra sig på denna åker på ett sådant sätt att man bara ytligt och kritiskt läser Bibeln. 

Då finner man heller aldrig skatten. Ändå finns skatten där, men man hittar den inte.

Gräv djupt

Den som gräver på djupet i Ordet, finner skatten."

Det lönar sig att vänta (1)

 Det lönar sig att vänta på Jesus läser vi i slutet av Hebreerbrevet 9: "Och liksom det är bestämt om människan att hon en gång skall dö och sedan dömas, så blev Kristus offrad en gång för att bära mångas synder, och han skall en andra gång träda fram, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom."

Jesus skall träda fram en andra gång. Då fullbordas frälsningen för de som väntar på Honom.

I kväll skall jag undervisa om Bibeln, Guds ord i Bönehuset. Det betyder att jag får vittna om Jesus.

Hur är ännu öppet.

Måltid med Jesus

"När Jesus en sabbat gick in för att äta hos en av de ledande fariseerna, vaktade de på honom." (Luk. 14:1)

Jesus hade antagligen fått en inbjudan av fariseen att äta en måltid i hans hus. Fariseen var i ledande ställning. Han var antagligen en medlem i Stora rådet.

Och Jesus gick nu in för att äta i fariseens hus. Men där vid måltiden vaktade man på Jesus.

Man vaktade på Jesus. 

Jesus möttes av misstänksamma blickar. Skulle han igen bota någon fastän det var sabbat?

Vad gör Jesus när en sjuk man som led av vatten i kroppen kommer nära Jesus? Den sjuke stod framför Jesus.

Jesus frågar då av de laglärda och fariseerna  om det är tillåtet att bota på sabbaten eller om det är förbjudet.

Vi märker att där var många fariseer och även laglärda. Huset var fullt av personer som vaktade på Jesus.

Men nu tiger de. Jesus får inget svar. Kanske det var så att de också vaktade på varandra. För vi hörde att de teg. Ingen vågade ge något svar åt Jesus. 

Och Jesus botar den sjuke mannen och lät honom sedan gå. Mannen som kom till Jesus för att få hjälp han fick hjälp. Han blev botad.

Men de som vaktade på Jesus är ännu kvar i sitt beklagliga tillstånd. 

Men Jesus ger dem en ny möjlighet. Om någon av er har en son som faller i brunnen. Skulle han då inte dra upp honom även om det var sabbat?

Eller om det bara är en oxe som faller i brunnen. Blir han då inte uppdragen?

Fariseerna och de lagkloka kan inte svara på frågan.

Nog var det ett mycket tragiskt tillfälle. Guds rike hade kommit till dem. Jesus hade kommit in i huset. Himlen hade kommit nära men fariseerna och de lagkloka hade kommit ännu längre bort från Jesus, från Guds rike.

Temat för inkommande söndag är en kristen människas frihet. En kristen, en som följer Jesus är botad från sin otro. Hon är fri från sin synd. Hon är fri att följa Jesus.

Fri att sitta vid Jesu fötter. Fri att komma Jesus nära. Fri att fira måltid med Jesus. Redan idag. Och för evigt..

Jesu prästämbete - Frälsningens källa

"Dessutom kom det inte utan ed. De andra blev präster utan ed, men Jesus har blivit det genom en ed av den som sade till honom: Herren har gett sin ed och ska inte ångra sig: Du är präst för evigt. Så mycket bättre är det förbund för vilket Jesus är garant.

De andra prästerna har blivit fler och fler, därför att döden hindrade dem från att stå kvar i sin tjänst. 

Men Jesus lever för evigt, och därför har han ett prästämbete som är evigt. 

Därför kan han också helt och fullt frälsa dem som kommer till Gud genom honom, eftersom han alltid lever för att be för dem."

I Hebreerbrevets sjunde kapitel läser vi om den prästtjänst som Jesus innehar. Jesus kan helt och fullt frälsa dem som kommer till Gud genom Honom.

Gång på gång lyfter Guds ord fram hur Jesus är vägen till Gud. Han är den levande vägen.

Jesus är din räddning. Din frälsning. Jesus lever för evigt. Hans bön är evig. 

Aposteln skriver till Timoteus om hur Jesus är medlaren mellan Gud och människor: 

" Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor: människan Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen för alla. 

Detta vittnesbörd skulle frambäras när tiden var inne, och för detta är jag satt till förkunnare och apostel – jag talar sanning och ljuger inte – en hedningarnas lärare i tron och sanningen."

Vi borde nog tala mera om Jesus. Det är ju han som för oss till Gud. Hos Jesus allena finns frälsningen..

I väntan på Guds dag

Ur första Korinterbrevet 15: 

"Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som sås förgängligt uppstår oförgängligt. 

Det som sås i vanära uppstår i härlighet. Det som sås i svaghet uppstår i kraft. 

Det sås en jordisk kropp, det uppstår en andlig kropp. Om det finns en jordisk kropp, finns det också en andlig kropp. 

Så står det skrivet: Den första människan, Adam, blev en levande varelse. Den siste Adam blev en livgivande ande. 

Men det andliga är inte det första utan det jordiska. Därefter kommer det andliga.

Den första människan var av jord, jordisk. Den andra människan kom från himlen.

Som den jordiska människan var, så är också de jordiska. Och som den himmelska människan är, så är också de himmelska. 

Och liksom vi har burit den jordiska människans bild, skall vi också bära den himmelska människans bild."

Som fortsättning på föregående får vi här läsa om hur det jordiska är jordiskt. Och Skriften vittnar om att jorden med dess ting förgår. Den här jorden nöts ut. Den vecklas i hop som en mantel och byts ut.

Petrus skriver: "Hur går det med löftet om hans återkomst? Ända sedan våra fäder dog förblir ju allting precis som det har varit från världens begynnelse." 

De som påstår detta bortser från att det för länge sedan fanns himlar och en jord som uppstod ur vatten och genom vatten, i kraft av Guds ord. 

I vatten och i kraft av Guds ord dränktes den dåtida världen och gick under. 

Men de himlar och den jord som nu finns har i kraft av samma ord blivit sparade åt eld och förvaras till den dag då de ogudaktiga skall dömas och bli fördömda."

Och vidare skriver han: "Men Herrens dag kommer som en tjuv, och då skall himlarna försvinna under våldsamt dån och himlakroppar upplösas av hetta och jorden och de verk som är på den inte mer finnas till.

Då nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt skall ni då inte leva, medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst - den dag som får himlar att upplösas i eld och himlakroppar att smälta av hetta. 

Men nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor, väntar vi på efter hans löfte."

Guds löften står fasta. Vårt hopp är inte förankrat endast vid det som finns på den här jorden när vi lever i tro på Jesus.

Glatt och med förtröstan har vi blicken fäst vid Jesus. Hans återkomst förvandlar de som väntar på Honom i tro.

Han dröjer inte. Han kommer snart säger Han själv i sitt ord. Och under väntetiden får vi vara i hans tjänst. Vi har en uppgift här på jorden. Den får vi fullborda under hans ledning.

Men nog får vi se framåt. Likt Mose får vi ha blicken vänd mot lönen. Den lön som är av nåd, inte av förtjänst är ofattbart stor.

Hemma hos Gud..

Den nya jorden

Är människan skapad för ett liv på jorden eller i himlen? Och hurudan är den nya jorden. 

Vad säger Skriften?

Matteus 25:

- Då skall konungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse.

Hebreerbrevet 11

- I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de såg det i fjärran och hälsade det och bekände sig vara gäster och främlingar på jorden. De som talar så visar därmed att de söker ett hemland. Om de hade menat det land som de gått ut ifrån, hade de tillfälle att vända tillbaka dit. Men nu längtade de till ett bättre land, det himmelska. Därför blygs inte Gud för att kallas deras Gud, ty han har ställt i ordning en stad åt dem."

Uppenbarelseboken 21

-Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden hade försvunnit, och havet fanns inte mer. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud, som är smyckad för sin brudgum. Och jag hörde en stark röst från tronen säga: "Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem. Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta."

Skriftens svar är nog tydligt. Vi är också skapade för ett annat liv än det som ges på den här jorden. Vi är skapade till Guds avbild. Till ett liv i gemenskap med Gud genom Jesus Kristus.

Den tro som Gud gett oss byts en gång i åskådan. På den nya jorden är allting nytt. Även människans kropp är förvandlad och vi bär en kropp lik den kropp som vår uppståndne Frälsare bär.

Nog har vi en god Fader i himlen. Jesus hämtar de sina, alla som Fadern gett Honom och vi får för evigt bo hos Gud.

På en ny jord, under en ny himmel, i ett himmelskt Jerusalem. En plats där ingen synd finns. Ingen djävul. Ingen död.

"O saliga hem hos vår Gud, där den levande älv rinner fram, där de frälsta i skinande skrud böjer knä för det slaktade Lamm! //: Hos vår Gud, hos vår Gud, o saliga hem hos vår Gud! ://"

Från släkte till släkte

Gårdagen lämnade fina minnen. Den 6. oktober blev en speciell dag. 

En dag med fina minnen. 

Och nattens dröm var vacker. En dröm som vittnade om en framtid och ett hopp. En dröm om människomöten och Guds godhet.

Gud är god. Stor är hans trofasthet från släkte till släkte.

En glimt från ett gammalt foto från 2019

Lammet mitt för tronen

Vers 15 i bibelns sista kapitel är en så tragisk vers att jag inte vill lämna där. Utan fästa blicken vid Jesus Guds rena Lamm och hans egna där inför tronen.

I Uppenbarelseboken 7 läser vi:

"En av de äldste frågade mig: "Dessa som är klädda i vita kläder, vilka är de och varifrån har de kommit?" 

Jag svarade: "Min herre, du vet det." Då sade han till mig: "Dessa är de som kommer ur den stora nöden, och de har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod. 

Därför står de inför Guds tron och tjänar honom dag och natt i hans tempel, och han som sitter på tronen skall slå upp sitt tabernakel över dem. 

De skall aldrig mer hungra eller törsta, inte heller skall solen eller någon annan hetta träffa dem. 

Ty Lammet som står mitt för tronen skall vara deras herde och leda dem till livets vattenkällor, och Gud skall torka bort alla tårar från deras ögon."

Torkade är alla tårar. Den dystra vildmarken är bakom. Staden med ljuset från Guds Lamm är ett härligt mål för vår livsvandring..

Vers 15 - att vandra i smutsiga kläder

I föregående behandlade jag inte vers 15: " "Men utanför är hundarna och trollkarlarna, de otuktiga och mördarna, avgudadyrkarna och alla som älskar lögn och far med osanning."

Vi förstår att här saknas en tro på Skriftens Jesus. Man följer en annan Jesus som bibeln namnger som Antikrist.

Hundarna var Mellanösterns orenaste djur. Ingen ville ta in dem i sina hus. Nu kallar skriften trollkarlar, otuktiga, avgudadyrkare och alla som älskar lögn och far med osanning för hundar.

Orena hundar som inte kommer in i staden då det inte finns någon rening. Antikrist kan inte tvätta människors kläder rena med sitt eget blod.

Nej, han binder människor vid synden genom lögn och osanning. Antikrist tillåtet synd och olydnad. Han välsignar synden.

Och han trivs bra då han får stå vid altaret i en kyrka och förrätta en gudstjänst.

Han är gärna präst, men åt avgudar, Molok, Baal, Mammon, Pride och vad än dessa falska avgudar nu heter.

Vers 15 är en mycket kraftig varning. Också för vi som tror på Jesus. Vi kan inte tro på Jesus och böja knä inför Antikrist..

Klädtvätt

"Saliga är de som tvättar sina kläder så att de får rätt till livets träd och får komma in genom portarna till staden. 

Men utanför är hundarna och ockultisterna, de sexuellt omoraliska och mördarna, avgudadyrkarna och alla som älskar lögnen och ägnar sig åt den."

Vers 14 och 15 i bibelns sista kapitel har en längre tid surrat i mina tankar.

Saliga är de som tvättar sina kläder. Vi märker att det är en regelbunden tvätt. Intressant är att vissa översättningar. Till exempel King James talar om att hålla hans bud.

"Blessed are they that do his commandments, that they may have right to the tree of life, and may enter in through the gates into the city."

Vi finner samma tolkning i Karl den tolftes bibel översättning:  "Salige äro de som hålla hans bud, på det deras magt skall vara i lifsens trä, och ingå genom portarna i staden.

Att tvätta sina kläder är att tro på Jesus. Genom tron på hans fullkomliga verk på Golgata har vi ständigt skinande vita kläder. 

Genom tron på Jesus äger vi Kristi rättfärdighet. Jesu blod renar från all synd.

Moster Maggie hade förstått detta då hon så ofta skrev att vi tror synderna förlåtna i Jesu namn och blod. "Det bästa är ju att vi får tro synderna förlåtna i Jesu namn och blod och då går det hem på nåden tills vi stå i himmelen."

Även om bibelversen översätts med att hålla Jesu bud ändras inte betydelsen. Vi kan inte hålla Jesu bud om vi inte tror på Honom. Och även när vi i vår svaghet stapplar och faller i synd vill vi tro på Jesus. Vi faller inte ur nåden då vi på bibelns uppmaning bekänner våra synder och tror på Jesus.

Johannes skriver: "Detta är det budskap som vi har hört från honom och som vi förkunnar för er, att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom. 

Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, så ljuger vi och handlar inte efter sanningen. 

Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd. 

Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. 

Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. 

Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare, och hans ord är inte i oss."

Märkte du att det är Jesus som tvättar dina kläder: Han är trofast och rättfärdig. Han har reningsmedlet sitt eget dyra blod.

Han Jesus förlåter våra synder.

Jesus renar oss från all orättfärdighet. Märk från alla synder. Alla brister. All svaghet. All uselhet och skröplighet.

När vi tror på Jesus är vi inne i staden där livets träd står. 

Trädet med läkedom för folket. Ingen förbannelse finns mer. Genom tron ser vi redan Jesu ansikte.

Hans namn står skrivet på våra pannor.

Avfall från levande Gud

"Bröder, se till att ingen av er har ett ont och trolöst hjärta, så att han avfaller från levande Gud. 

Uppmuntra varandra i stället varje dag, så länge det heter i dag, så att ingen av er förhärdas genom syndens makt att bedra.

Ty vi är Kristi vänner, om vi ända till slutet stadigt håller fast vid vår första tillförsikt." (Hebreerbrevet 3:12-15)

I församlingen finns ett kollektivt ansvar att se till att ingen avfaller från levande Gud. Uppmuntra varandra skriver brevets författare.

Synden har en makt att bedra. Synden förhärdar. En människa som medvetet ger sig in i en konflikt med Gud och hans Ord. Som är ihärdig i sitt uppror riskerar att bli förhärdad.

Lätt blir ifrågasättande av Ordet den nya normen. Det nya normala. 

Det viktiga i församlingen är inte att alla har trevligt. Att var och en ges tillfälle att förverkliga sig själv. Församlingen är utkallad ur världen för att följa Jesus. Honom kan vi inte följa om vi förkastar hans ord. Om vi förkastar apostlarnas ord.

Brevförfattaren talar om den första tillförsikten. Jesus talar på ett annat ställe om den första kärleken.

I församlingen gläds vi över att synden är förlåten. Synden är ändå aldrig tillåten för den bedrar och den förhärdar.

Syndens lön är döden. - men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

Som kristna behöver vi underordna oss Guds ord. För det antikristliga skall vi aldrig böja knä..

"Inte skall var och en som säger 'Herre, Herre' till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja.

Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn och med hjälp av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar?  

Men då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig, ni laglösa! (Jesus i Matteus 7:21-23)

 

Slaget efter tolv

Jag lyssnade ikväll till Slaget efter tolv där biskopen, en Åbopräst och Kristian Nyman diskuterade präsbristen inom stiftet.

Kristian ville stå på Ordets grund och kunde då i tiderna inte acceptera villkoren för att bli präst i Borgå stift. På den tiden var Erik Wikström biskop.

Jag ids inte här desto mera kommentera debatten, men det är värt att lyssna till programmet. Om man är lyhörd märker man nog ganska fort att här möts kristet och antikristligt.

Det antikristliga fokuserar på människan, hennes möjligheter, rättigheter och förvrängda tolkningar på bekostnad av Kristus och hans Ord.

En tanke slog mig vid några tillfällen att vad skulle apostlarna ha sagt om de hade följt med diskussionen. Vad skulle Paulus ha sagt?

En viktig fråga: Vad säger Gud? Vad säger Jesus?

Hur får vi då veta det? Hur vet vi var det går snett och det kristna ersätts av antikristligt.

Svaret finner vi i Guds ord. I det Ord som står fast när himmel och jord går under.

https://areena.yle.fi/1-1479418

Ökenvandrarna

"Vi ser alltså att det var för sin otros skull som de inte kunde komma in." (Hebreerbrevet 3:19)

Otron stänger himmelens port som Gud öppnar i Kristus Jesus.

Världen är full av otro. Vår tid är fylld av otro. Man tror inte på Gud som skapare. Man tror inte på Skriften, Guds ord.

Och man tror inte på Frälsaren Jesus.

Hebreerbrevets författare lyfter fram ökenvandrarnas otro. Av de vuxna som lämnade Egypten kom endast Josua och Kaleb fram till Kanaan.

Men om vi svänger på saken. Tron leder ända fram. Och Gud ger oss den tro som vi behöver. Ordet uppmanar oss till tro.

Därför tror vi idag på Gud, på hans ord och vi följer Jesus på vägen till Himmelen.

Hör Herrens röst! (2)

Idag, idag om ni hör Herrens röst. Guds ord väcker alltid vår uppmärksamhet. Idag kan Guds ord bryta syndens och djävulens makt. Idag kan Guds ord smälta otrons förbannelse och bryta förhärdelsen.

Idag kan Gud göra allting nytt. Idag kan han genom sitt ord rusta oss för morgondagens stormar.

Idag hjälper Herren. Morgondagen har vi inte sett och i morgon kan det vara för sent.

Guds ord är skarpt. Det är så skarpt att vi inte kan få det vassare. Gud sänder ut sitt ord för att det skall samla människor till hans eviga rike.

Vi läser vidare i Hebreerbrevet 4: "Därför bestämmer han på nytt en dag, i dag, när han långt senare säger genom David vad som redan är sagt: 

I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan.

För om Josua hade fört dem in i vilan, skulle Gud inte senare ha talat om en annan dag.

Alltså kvarstår en sabbatsvila för Guds folk. 

Den som går in i hans vila får vila sig från sina gärningar, liksom Gud vilade från sina. 

Låt oss därför sträva efter att komma in i den vilan, så att ingen kommer på fall som de och blir ett exempel på olydnad.

Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och genomtränger tills det skiljer själ och ande, led och märg, och det dömer över hjärtats uppsåt och tankar."

Gud har låtit vissas olydnad bli som exempel. Ja exempel på olydnad. Konung Saul är ett exempel. Koras ett annat.

Judas gick förlorad och står som ett varnande exempel. Israels barn förhärdade sig i öknen. Ingen som lämnade Egypten kom fram till Kanaan utom Josua och Kabel.

Mose lämnade på berget av en annan anledning. För att han inte skulle skymma Jesus, den klippa som ledde folket under vandringen.

Mose sågs senare med Elia tillsammans med Jesus på det heliga berget. Jesu kläder var så skinande vita att ingen tygberedare kan åstadkomma sådant.

Så får vi då lämna morgonens bibelstudier med blicken fäst på Jesus. Med trons ankare fäst i Honom på den andra stranden.

I tro på syndernas förlåtelse i Jesu namn och blod. Salig och rättfärdig i Kristus Jesus. Genom den tro som Gud gett och ger.

Idag är det Herrens dag. En vilodag. För Guds folk står vilan fast. Även tron byts I åskådan då vi tror på Herren Jesus och håller fast vid Guds ord.

"Här visar sig de heligas uthållighet: de håller fast vid Guds bud och tron på Jesus." (Uppenbarelseboken 14:12)

Förkastar Gud en människa? (1)

Förkastar Gud en människa här i nådens tid? 

Gud förkastar inte. Guds ord kallar till bättring och omvändelse.

Människan däremot kan förkasta Gud och bedöva sig själv för Guds kallande röst. 

I Hebreerbrevet kapitel 4 läser vi: "När nu ett löfte finns kvar om att få komma in i hans vila, låt oss då akta oss så att ingen av er visar sig gå miste om det. 

Evangeliet har förkunnats för oss liksom för dem, men de hade ingen nytta av ordet de hörde eftersom det inte smälte samman i tro med dem som lyssnade. 

Det är vi som tror som går in i vilan. 

Herren säger: Så svor jag i min vrede: De ska aldrig komma in i min vila.

Ändå har hans verk stått färdiga sedan världens skapelse, för på ett ställe säger han om den sjunde dagen: 

Och Gud vilade på den sjunde dagen från alla sina verk. Men här säger han: De ska aldrig komma in i min vila.

Det står alltså fast att vissa går in i vilan, och att de som först fick höra evangeliet inte kom in på grund av olydnad." (1-6)

Olydnad är en trolldomssynd. Kung Saul fick höra att han var förkastad av Gud. Att Gud därför hade förkastat honom. Profeten Samuel vittnar: "för upproriskhet är trolldomssynd och trots är synd och avguderi."

Men nu vittnar ordet om ett löfte om att få komma in i Guds vila finns kvar. Må då ingen gå miste om vilan, om nådelönen himmel och salighet..

Man kan alltså mista lönen och gå förlorad. Vi har ingen nytta av evangeliet om vi inte tar emot det i tro.

Vi har heller ingen nytta av Guds ords varningar om vi inte tar emot dem i tro. Gud vill forma oss genom sitt ord. När Ordet tas emot i tro smälter vi samman med det.

Guds ställer oss på Ordets grund. Och han låter oss stå orubbade på den grunden även i den yttersta tidens stormar.

Ordet förändras inte av att människor förkastar det. Guds ord står orubbligt fast på den yttersta dagen..

Att följa Jesu röst

 I den gamla sången jag skrev om igår talades det om att följa Jesu röst noterar jag. 

Jag följer ibland med en del diskussioner och käbbel på nätet. Det är sorglig läsning. Och jag förundras. Jag förundras över det hat som personer som skriver att de vill vara bibeltroende och följa Guds ords ledning möter.

Varför hatar de som säger sig vara kristna de som säger sig vilja följa Guds ord? Varifrån kommer hårdheten, elakheten och oförsonligheten?

Är det ändå som en del teologer hävdar? - då en människa gör sin egen resa. Då hon förkastar Guds klara bud. Då hon gång på gång ställer sig över ordet. 

Då förkastar hon Herren Gud och Jesus. 

Hon förkastar Guds nåd. Hon förkastar frälsningen. Hon är utanför Guds rike bunden i sin synd och på väg mot förtappelsen.

Då blir bibeltroende likt en sten i skon. Den ondes grepp om människan är så hård att hon ständigt går djävulens ärenden.

Guds ord varnar för avgudar. Det går inte att tjäna både Gud och Baal. Det går inte att tjäna Gud och mammon.

Att följa Jesu röst är också att läsa bibeln i tro. Att be att den Helige Ande öppnar och förklarar ordet. Att han gör ordet levande.

När vi följer Jesus följer vi hans inställning till Skriften..

Befriade av Jesus fri från frestarens garn

 "När nu barnen hade fått del av kött och blod tog han själv på liknande sätt del av detta, för att genom sin död göra den maktlös som hade makt över döden, alltså djävulen, och befria alla dem som av rädsla för döden levt i slaveri hela sitt liv. 

Det är ju inte änglar han tar sig an, utan Abrahams barn. Därför måste han bli lik sina bröder i allt, för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och sona folkets synder. 

Genom att han själv har fått lida och blivit frestad kan han hjälpa dem som frestas."

Hebreerbrevets andra kapitel lyfter fram att Jesus befriat oss. Jesus var och är en trogen överstepräst inför Gud.

Jesus sonar folkets synder. Jesus hjälper dem som frestas. 

Det är så förunderligt att tron på Jesus frigör. Synden binder inte mera. Visst går djävulen runt som ett rytande lejon. - Men hos Jesus råder friden.

Många gånger lyckas den onde genom sina lögner skaka om vår frid. Men klippan Kristus står stadigt.

Då vår tro får bli förankrad i denna Kristusklippa tämjs även döden. Som Curt Westman brukar säga blir den endast en färjeman till livet.

I den gamla sången sjunger vi:

"Guds Son har gjort mej fri från Satans tyranni, från synd som vann, från lagens bann, från dödens skräck och helvetsbrand.

Min Gud tog på sej den dom som låg på mej, sej undergav Guds viljas krav till pina, död och grav.

Jag där Guds kärlek ser och tror, den är så obegripligt stor, så god emot en ond från topp till rot, som ingenting var till behag, förutom den förbjudna smak, och som han fann med håg och hand i satans hårda band.

Jag ger mej Gud i våld, och de i ormens sold ska klart förstå att jag vill gå i friheten Gud lät mej få! Det glädje ger och tröst att följa Jesu röst, att gå förbi försåten fri, mot himlens harmoni!

Den värld som här far efter vind får aldrig mera ta mej blind med sej, o nej, till gropen går jag ej!

Jag är ju alltför dyrköpt för att tro att synden lyckliggör, jag fnyser åt dess fröjd och ståt -till himlen går min stråt.

Mitt hjärta i mej ler när jag min grav beser. Ej blomsteräng, ej furstlig peng kan bädda mej så ljuvlig säng.

Min död är färjeman till livets fasta land, Gud Sebaot har där sitt slott, och där är evigt gott!

Om vinden här går hårt emot och späker mej från hår till fot - all kur känns sur för människans natur - den gör dock tränat, raskt och lätt vart sinne som vill kämpa rätt, ja, korset än ger friheten som är från himmelen!"