Tron och hoppet (Andra Kor 4:16-18)
"Därför tappar vi inte modet. Även om vår yttre människa bryts ner, förnyas vår inre människa dag för dag.
Ty vår nöd, som varar ett ögonblick och väger lätt, bereder åt oss på ett oändligt rikt sätt en härlighet, som väger tungt och varar i evighet.
Vi riktar inte blicken mot det synliga utan mot det osynliga. Ty det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt."
Vi vet att människor som slitit och strävat hårt mot olika mål i livet ofta endast känner tomhet då de nått sina mål. Även guldmedaljen har en baksida.
Vi glömmer ofta bort vår invärtes människa, själen.
Själen, den inre människan som har sin glädje i Gud. Vår Skapare har satt evigheten i människans hjärta. När vi får leva nära Gud i en levande tro på vår Frälsare Jesus Kristus förnyas den inre människan.
Om vi glömmer den inre människan och försummar ge den mat varje dag så får den näringsbrist. Vår inre människa kan också dö genom otro.
Guds vilja är att den inre människan aldrig skall dö. Och då den genom tron är förenad med Jesus som är livet förnyas den ständigt.
Den inre människan når sitt mål i Jesus. Hos honom råder ingen tomhet. Jesus har uppstått och genom tron är vi uppståndelsens barn.
Gud är god. Stor är hans trofasthet i Kristus Jesus..

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar