Det eviga livet

"Detta skedde för att vi skulle stå rättfärdiga genom hans nåd och, som vårt hopp är, bli arvingar till det eviga livet." (Titus 3:8)

Jesus ger evigt liv. Genom tron på Honom har vi del i det eviga livet hos Gud.

Jesus presenterar sig för Johannes som den som var död. I församlingsbrevet till Smyrna läser vi: "Så säger den förste och den siste, han som var död och har fått liv igen".

Igår kväll fick vi föra en bukett blommor från mor till fars grav. Blommor som syster plockat från trädgården där hemma.

På gravgården var det oerhört vackert i kvällssolens sken, vilket treåringen som vi hade med oss också noterade med förundran.

Den kristna tron är vacker. Genom Jesus som var död och fått liv ärver vi det eviga livet. Och detta som en följd av Faderns barmhärtighet och stora nåd.

Hur vackert skall det då inte vara i himlen. Ett Guds barns vila hos Gud i väntan på Uppståndelsens morgon är en skön vila. Profeten Daniel fick höra av de himmelska sändebuden: "Sedan du har vilat skall du uppstå till din del vid dagarnas ände."

Hur vackert och skönt skall det då inte vara på den nya jorden som Gud skapar. 

För länge sedan. Det torde vara 20 år sedan såg jag något av den prakten i en dröm. 

Färgerna var så starka och jag minns hur jag förundrades över hur lätt far som jag också såg i drömmen rörde sig. Känslan av en ofattbart stor glädje och frid var påtaglig.

Och då vet jag att det endast var en liten försmak i en dröm, av det som ögat inte sett. På den nya jorden under den nya himlen finns ingen synd, ingen död.

Där möter vi Jesus som var död, men lever och gav oss det eviga livet genom tron på hans namn.

Där vissnar inte blommorna. Där är stegen så lätta. Där saknas ingen. 

Tack god Gud för det eviga livets gåva. För en framtid och ett hopp.