Vaka och be!

"De kom till en plats som kallas Getsemane. Jesus sade till sina lärjungar: "Sätt er här medan jag ber." Han tog med sig Petrus, Jakob och Johannes, och han greps av bävan och ångest och sade till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna här och vaka."

Han gick lite längre fram och föll ner på marken och bad att om möjligt få bli förskonad från denna stund. Han sade: "Abba, Far! Allt är möjligt för dig. Ta den här bägaren ifrån mig. Men inte som jag vill, utan som du vill."

När Jesus kom tillbaka fann han att de sov. Då sade han till Petrus: "Simon, sover du? Kunde du inte vaka en enda timme? Vaka och be att ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt." Han gick bort igen och bad med samma ord." (Markus 14:32-38)

När kampen mot synden och mörkrets välde kulminerar lämnas Jesus helt ensam. Lärjungarna orkar inte vaka. Jakob, Johannes och Petrus sover utmattade när Gud skall fullborda sitt försoningsverk, när Jesus skall krossa ormens huvud.

All synd läggs på Jesu axlar. Och Gud överger sin son som görs till synd. Aposteln skriver: "Vi är alltså sändebud för Kristus, och Gud vädjar genom oss. Vi ber på Kristi uppdrag: låt försona er med Gud! Han som inte visste av synd, honom gjorde Gud till synd i vårt ställe, för att vi i honom skulle bli rättfärdiga inför Gud."

Lärjungarna sover. Jesus ensam kämpar. Paulus skriver i Romarbrevet 8: "Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den köttsliga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, till det yttre lik en syndig människa. I hans kropp fördömde Gud synden."

I Jesu kropp fördömer Gud synden. 

Nu på morgonen läste jag om hur Borgåbiskopen är Vasa Prides beskyddare. Ärkebiskopen publicerar en andra gång bilden av Lammet som bär prideplaggan när han publicerar sitt tal på regnbågsmötet i Seinäjoki.

Det känns märkligt. Vi ser en sådan märklig förändring i kyrkan idag som ingen skulle ha kunnat ana. 

Jesu lärjungar kunde inte vaka med Jesus i kampen mot synden. Men de förstod allvaret av människans synd och fick kraft att bli hans sändebud.

Men dagens biskopar lyfter fram pride med allt vad det innebär framom Herren Jesus och Guds försoningsverk.

Pridesynden är försonad, men vi kan inte leva i den. Vi kan inte lyfta fram den som en ny norm för livet i en kristen kyrka.

Biskoparnas beteende är så långt bort från vad som kan kallas kristet och apostoliskt att vi förundras.

I Uppenbarelseboken som är Jesu budskap till oss kristna genom Johannes läser vi:

 Och vilddjuret fick en mun som talade stora och hädiska ord, och det fick rätt att fortsätta i fyrtiotvå månader. 

Det öppnade sin mun för att häda Gud, för att häda hans namn och hans boning, dem som bor i himlen. 

Och vilddjuret fick rätt att strida mot de heliga och besegra dem, och det fick makt över alla stammar och folk och språk och länder. 

Alla jordens invånare kommer att tillbe det, alla som inte från världens skapelse har sitt namn skrivet i livets bok som tillhör Lammet som är slaktat.

Du som har öron, hör: Om någon ska gå i fångenskap, då går han i fångenskap. Om någon ska dödas med svärd, då dödas han med svärd. Här visar sig de heligas uthållighet och tro. (Uppenbarelseboken 13:5-10)

Någonstans går en gräns för vad en kristen kyrka kan acceptera av sina valda ledare. 

Om vi lämnar Guds ord och budskapet om Jesu försoningsdöd, om hur Jesus och Guds ord är enda botemedlet mot syndens smitta är vi inte längre en kristen kyrka.

Hur otänkbar är inte den antikristliga bilden av Lammet som viftar med prideflaggan.  

Nej, han svettas blod. Han blir övergiven av dig och mig. Men han öppnar en ny väg till himmelen genom sitt försoningsblod. Han uppstår till din och min rättfärdighet..

"De dina övergivit dig, din Fader till och med. Ack, ingen tanke säger mig hur då ditt hjärta led! För mig, för mig du stod dock fast, din kärleks kraft ej brast. Jag därför minnas vill ditt ve där i Getsemane."