"Det är för er fostran som ni får utstå lidande. Gud behandlar er som sina söner.
Vilken son blir inte fostrad av sin far? Får ni inte fostran som alla andra, då är ni oäkta barn och inga riktiga söner.
Vi hade våra jordiska fäder som fostrade oss, och vi hade respekt för dem. Ska vi då inte så mycket mer underordna oss andarnas Far så att vi får leva?
Våra fäder fostrade oss en kort tid så som de tyckte var rätt, men Gud gör det för vårt bästa, för att vi ska få del av hans helighet.
För stunden verkar ingen fostran vara till glädje utan snarare till sorg, men för dem som har tränats genom fostran ger den längre fram frid och rättfärdighet som frukt..
Styrk därför kraftlösa händer och svaga knän.
Gör stigarna raka för era fötter, så att den haltande foten inte går ur led utan i stället blir frisk."
Vi har ett förunderligt Guds ord. Och Guds vägar kan vi inte alltid förstå.
Nu läser vi att Guds fostran är som träning. Längre fram ger Guds fostran frid och rättfärdighet som frukt.
Gud och Guds ord fostrar oss kristna. Vi får fostran för det här livets prövningar, men också specifikt för Evigheten.
Gud låter källor flöda i tåredalen. Guds barn får lyfta blicken från tidens mödor. Genom Guds ord ser vi ända in i himlen.
En dag flyttar vi hem till himlen. För Guds barn är det ej lång väg. Himlen är aldrig långt borta.
Vi kommer antagligen att måste byta kontorsbyggnad i arbetet. I går hörde vi om lediga utrymmen ett stenkast borta.
Dom kallar det himlen sade någon. Orsaken är väl att det är på tredje våningen. Kanske flytten inte blir så lätt. Kanske allt onödigt lämnar bort med tanke på trapporna.
En dag flyttar vi till himlen. Vägen till himlen går via den trånga porten. Där lämnas allt bagage.
Jesus är vägen till himlen. Inga tillägg finns. Inga avdrag heller. Gud bereder oss för flytten till himlen.
Det får vi tacka Honom för..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar