"Ställa sig själv i Kristi ställe"

Jag fastnade vid en rad i en betraktelse. En mening som kan ha så många olika betydelser.

"Han ställer sig själv i Kristi ställe"

Ofta hör man frågan. Vad skulle Jesus ha sagt idag. Sen sätter man ord i Jesu mun. Ord som går emot Guds väsen.

Skulle Jesus ha gått där? Sen pressar man fram ett svar som passar den agenda man för.

En annan aspekt är att man inte behöver Jesus. Man frälser sig själv. "Alla är vi ju gudar"

Någonting som kommer nära den kristne är att man vill begränsa Jesus. Han verkar endast i vårt samfund, eller vi har förstått det här med frälsningen rätt. Vi har det rätta formuläret.

Vid matbordet förhandlade man om priset på ett ton säd. Då förslaget inte riktigt omfattades av den ene utbrister han: "Jesus"

Jag ryggar tillbaka. Här talar någon om min frälsare och använder hans namn som ett svärsord. Det blev nog ingen affär tror jag.

Sen ställs jag själv inför samma rad. Ställer jag mig själv i Kristi ställe?

Fräls mig Herre Jesus! Förklara dig genom ditt ord. Med vördnad böjer jag mina knän för Honom.