Jesus gråter när han ser staden. Staden som stenat profeterna. Staden där Han själv dör som en brottsling, när han försonar hela världens synder och dör i syndares ställe.
Varför gråter Jesus?
Han ser staden förstöras. Han ser en värld som inte tar vara på sin besökelsetid.
Även på den yttersta dagen finns det endast syndare, benådade och förtappade syndare. Då finns det endast två utvägar, himmel och helvete.
Även mitt hjärta gråter varje gång jag skriver det senare. Nog kunde jag undvika att skriva det, men. Då skulle det vara mycket sorgligare.
Varför?
Tänk att även helvetet skall skalas bort från förkunnelsen, just innan Jesus kommer. Just innan antikrist och den falska profeten skall kastas dit. Just innan djävulen skall kastas dit. Just innan nådens tid tar slut och det blir för sent att omvända sig och ta emot frälsning i Jesus Kristus.
Varifrån kommer den nya läran? Varifrån kom läran att det aldrig kan regna, på Noas tid?
Jag behöver inte svara på den frågan, det finns inget tvivel varifrån den kommer. Ve den kyrka som inte talar om synd och nåd. Ve den kyrka som inte visar på frälsningen i Jesus Kristus.
Ve den kyrka som endast funderar på hur den skall kunna välsigna synden, då domaren står för dörren.
Ve den kyrka som avskaffar helvetet, då domen står för dörren.
Varför gråt Jesus?
Varför predikade Johannes om att vi skall älska varandra?
"På Sions berg står en räddad Skara"
Det finns ingen annan räddning än Jesus Kristus! Allt annat brinner. Himmel och jord brinner en gång..
Men den som tror skall finna:
Löftena de står kvar, löftena i Jesus Kristus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar