En blomstrande vår

Gud lovade då Noa hade offrat det första offret på den nya jorden.

Så länge jorden består skall årstiderna växla. Sådd och skörd, sommar och vinter skall inte upphöra.

Köld och värme, dag och natt skall inte upphöra.

När jag idag ser ut över de snövita fälten påminns jag om Guds löften. Ja egentligen i dubbel bemärkelse.

Om jorden består blir det en sommar även i år.

En gång får vi fira Gudstjänst i ett varmare land.

Sångaren sjunger (sions sånger 345)

"Där är alltid nytt år och en blomstrande vår, allt förenas i kärlek och frid"

Den gode Herdens söndag

Jesus är den gode Herden som gav sitt liv för fåren. Dagens texter talar också om hur Gud skall samla fåren som blivit förskingrade. Det skall bliva en hjord och en herde.

Jesus säger också att han är grinden till fårens fålla. De som kommer in till fållan men inte genom grinden Jesus är tjuvar och rövare.

Vems son

Saul undrar. Vems son är herdepojken? Saul kan inte förstå det. Han är Isais son men han har även en far i himmelen.

Saul frågar David. Vems son är du unge man?

"son till din tjänare, Isai från Betlehem"

Nog är Bibeln djup. Ingen människa kan av egen kraft skriva något sådant, utan att vara uppfylld av den Helige Andes kraft.

Jag lånar broderns ord: " Bibeln är Guds ord. Den är skriven av människor och därför mänsklig. Men den är skriven av Gud och är Guds ord.

David tilläts inte mera återvända till sin fars hus. Sauls son Jonatan blir Davids vän och trosbroder.

Jonatan, den avfallne kungens son ger sin mantel åt David, Herrens smorde konung.

Över Israel ljuder sången:  Saul har slagit sina tusen, David 10 000 "

Saul får ett ont öga till David.

En ny konung

Samuel söjde över Saul. Herren befaller honom att smörja en ny konung. Saul kan ju inte längre vara konung över Israel.

Herdegossen David smörjs till konung. Saul vet det inte. Herrens Ande viker från Saul och en ond Ande från Herren plågar honom.

David sänds dit. Han som vaktat fåren i sin fars hus kommer smord till kung, men som en harpospelare till Sauls hov. När David spelar på harpan har Saul det lättare.

David gick ibland hem från Sauls hus för att vakta sin fars får i Betel. Därifrån sänder Isai honom till stridsfältet för att föra bröd åt sin bröder och se till att det står väl till med dem.

Han lämnade fåren åt en som skulle vakta dem och gav sig iväg. På stridsfältet får Han se Goliat stiga fram.

David hamnar småningom inför Saul. " Ingen bör tappa modet" är budskapet från Herren som han framför.

"Din tjänare skall gå och strida mot denna filiste" säger han till Saul.

I Herren Sebaots namn vinner han striden. Med staven i handen och med fem släta stenar och slungan går han fram.

" kommer du till mig med käppar" hånar Goliat.

Striden är Herrens och en seger vinns..

En konung för folket

Jag läser om konung Saul, sorgsna kapitel. Folket ville ha en konung. Gud varnade genom Samuel vad det skulle medföra.

Men Saul var ända till först en ödmjuk man. " han var liten i sina egna ögon då han blev ett huvud för Israels stammar och Herren smorde honum till kung över Israel"

Saul avföll från Herren. Det verkar som om han inte visste det själv. Han skyller på folket då Samuel bestraffar honom. Han bekänner sin synd med munnen.

Men det finns ingen förlåtelse. Han hade förkastat Herrens ord och Herren hade förkastat honom så att han inte längre kan vara kung.

Hans kungarike tas ifrån honom.  Tillsammans med Samuel får han ändå återvända. Enligt texten tillber han också Herren.

Saul lever. Har han kanske ännu en besökelsetid. Jesus dör ju också för hans synder.

O att människan skulle få nåd att av hjärtat begråta sin synd, ty hos Herren finns mycken förlåtelse.

Sen kommer igen rader som förundrar mig: Samuel ville inte mera se Saul så länge han levde, ty Samuel sörjde över Saul. Och Herren ångrade att han hade gjort Saul till kung över Israel.

Du som vill vara ett Jesu lamm behöver inte frukta. Jesus är en konung och herde som leder dig genom livet. 

Genom öknen till gröna ängar. Ja fastän du har ovänner som förföljer dig så behöver du inte frukta.

Han bereder ett bord även i ovänners åsyn. Han låter bägaren flöda över och du skall få bo i Herrens hus evinnerligen.

Det finns en härlig viloplats

David skriver i den 62. psalmen.

Endast hos Gud söker min själ sin ro, från honom kommer min frälsning. Endast Han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall inte vackla.

Förtrösta alltid på honom du folk. Utgjut era hjärtan för honom. Gud är vår tillflykt. Sela.

Ty i en stund då ni inte väntar det

När kommer Människosonen?

Lärjungarna frågar Jesus om tecknen på att detta står för dörren. När skall detta ske?

Jesus har just talat om att det inte skall lämnas sten på sten. Han har talat om Jerusalems förstörelse.

Han talar om rykten om krig. Han talar om villfarelser och förföljelser. Han talar om fikonträdet och alla andra träd som knoppas.

När ni ser att de knoppas då vet ni att sommaren nära.

Ja, jag tror att sommaren är nära. Fastän marken idag är täckt av 10 cm snö så tror jag att sommaren är nära. Jesus uppmanar oss framför allt att vaka. Då vi inte vet tiden eller stunden.

Ja vi bör vaka så vi inte förvillas. Så oljan inte tar slut. Vi får vaka invid Jesu hjärta. Där är det gott att vara.

Fastän jag inte ser någon stor och upphöjd Antikrist för mina ögon så tror jag att även den sommaren då gräset torkar bort och blomstren vissnar är nära.

Som du vill o Herre min. Om jag blott får vara din! Allt det som vi inte förstår är också i Herrens händer. Vi tror att allt som skriften vittnar om uppfylls i sinom tid. 

Ja det uppfylls fastän vi kanske inte ser allt. Ja varför skuulle vi då sörja. Vi har ju vår vän. Han går vid min sida och Han tröttnar inte såsom jag.

Sådd och skörd upphör inte förrän Jesus kommer. Jesus säger att det skall vara som på Noas tid. Man skall gifta sig. Man skall så och plantera.

Två skall mala på en kvarn. Två skall vara på åkern. En rycks upp. En lämnar kvar.

Men himmelens krafter skall bäva. Människor skall ge upp andan av skräck över vad som skall komma över världen.

Vad säger Jesus åt mig? " Då skall ni lyfta upp era huvuden ty då nalkas vår förlossning."

Orkar vi ännu lyfta upp huvudet? Är vi för nertyngda av tidens omsorger? Ser vi inte att dagen randas? Fruktar vi kanske för förlossningens dag?

Ja, den randas och den kommer med hast.Men vi vet inte om vi ens ser den dagen. Krigen, farsoterna kan hinna upp oss före.

Det vet vi ändå att dagen närmar sig. Så låt oss lyfta upp huvudet. Gud vet stunden. Din skapare vet stunden!

Det räcker för mig. Det räcker för dig. Plågade själ, det vet..

Vi får planera. Vi skall så och plantera. Den som hittat sin kära skall gifta sig. Arbetet bör och får vi utföra.

Ja håll handen vid plogen. Men lyft blicken mot himmelen. Tröttna inte, utan tro.

Och sedan en dag blir det ljust på himmelen.

I tro under himmelens skyar har fäderna skördat och sått. Och än genom städer och byar går väckelseropet de fått:

Gör bättring ifrån synden. Tro Evangelium!

Än räckes Guds frälsning, än räckes Guds frälsning för den som sig ångrar och tror.

Närmare Gud till dig!

Jag har under några veckor funderat på en mening: Han behövde inte blanda in sin dödliga kropp i frälsningen.

Jag har tänkt tillbaka. På människomöten. På kristna vänner som levde för två år sedan.

I minnet har lämnat handslag, en blick, en klapp på axeln, knäppta grova händer, känsla av helgdagsfrid..

Ja, det har kommit ur dödliga kroppar, som nu multnar i graven. Men ögonen har lyst av Kristi kärlek. De stadiga handslagen har förmedlat Kristi kraft.

Blicken har förmedlat sken av förbön som nått till himmelens tron. Klappen på axeln har styrkt vacklande knän.

Ja det är så sant som det skrevs. Den dödliga kroppen behövde de endast så länge de var i Herrens tjänst här nere.

Frälsningen vann Jesus åt dem i sin gudomliga kropp. Då han dog för dem.

Nej, de är inte döda! Deras själar är hos Gud. Jesus gjorde dem odödliga då Han uppstod, då han besegrade döden, då han krossade ormens huvud.

Han skall uppväcka dem på den yttersta dagen. Ja i tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. De såg det i fjärran.

Tack gode Gud för dessa älste. Tack för deras trogna tjänst. Fyll även vårt hjärta med den tro varur trogen tjänst kan gro.

"Därför blygs inte Gud för att kalla sig deras Gud ty han har ställt i ordning en stad åt dem"

Den stadiga klippan

"Han lyfte mig upp ur fördärvets grop och satte mina fötter på en klippa"
Konung David ser honom i fjärran. Jesus, Davids son.

"Om än bergen viker bort och höjderna vacklar, så skall min nåd inte vika ifrån dig". Jesaja profeterar om Guds fridsförbund i Jesus som inte vacklar.

Min hjälp kommer ifrån Herren som skapat himmel och jord. I dessa löften gick apostlarna i döden. I trygg tro och tillit till Kristus.

Guds löften håller att leva och dö på. Jesus är uppståndelsen och livet.

Vi får redan nu leva iklädda Kristi rättfärdighets klädnad. Iklädda den får vi gå honom till mötes.

Min Nåd är dig nog!

Om jag minns rätt var det svaret på aposteln Paulus böner. Han fick vandra vidare med sin törntagg. Men han hade Guds nåd.

Fattas det oss något om vi är delaktig av Guds nåd? Nej det gör det inte.  "Se så går det hem på nåden". Ja det leder hemåt. Guds folk har alltid vandrat som gäster och främlingar på jorden.

Vi kan inte till fullo fatta nåden. Den är oförtjänt och den är outtömlig. Den räcker för varje dag. Den är vår tröst här i törntaggarnas land. Vad är då en törntagg jämfört med Guds nåd?

Men törntaggen skaver. Vi lever i en värld som för Guds folk är främmande på grund av syndafallet. Sjukdomar, plågor, trötthet och tomhet drabbar. Men också glädje och tacksamhet.

Mem Herren är herden. Han leder vår vandring och ger varje dag dess beskärda del av fröjd och smärta, möda och vila.

Ja Herren vandrade här på jorden för att bereda oss nåden. Törnekronan lades på honom och han bar det tunga korset.

Men han är inte mera här. Han är i himlen. Visst verkar han här som han säger i sitt ord, men han är i himlen.

Dit är vi på väg. Det påminner oss både törntaggar, men framför allt Nåden oss om.

Men låt oss lyfta fram källan Kristus. Källorna med kraft och det livgivande vattnet, nådens evangelium. Så får vi visa på källorna som finns. Så vi inte glömmer dem när vi vandrar genom jordens tåredalar. Nej, vi får göra dem rik på källor. Inte av egen kraft, ty den töms i tåredalen men av Guds kraft för den flödar även där.

" mig skall intet fattas"

En predikan av Guds son

Alla i snagogan i Nasaret har sin blick fäst på Jesus. Han viker ihop bokrullen och börjar tala.

Han förkunnar att det upplösta skriftstället har gått i uppfyllelse. Idag inför deras ögon.

- - -

Om vi jämför med Jesaja 61 så ser vi att han lämnade bort meningen om en hämndens dag från Gud.

Nu är det nådens tid. Nådens år börjar. Ännu 2000 år senare har vi kommit nästan halvvägs in i ett nytt nådens år.

Jesus predikade men folket tog inte emot ordet. Han blev driven ut och bort, ja ända till branten av det berg son staden var byggd på. Man ville döda honom.

Jesus gick vidare..

Från öknen mot Nasaret..

Frestelser och plågor är människans lott. Jesus genomgick allt detta. Från dopet vänds blicken mot öknen. Där lurar den gamle ormen. Han rådde inte på Jesus. Vi får fly till Jesus. Där får vi vila då vi angrips av frestaren.

Jesus kom till sin hemby. Platsen där han vuxit upp. Han kom i Andens kraft står det.

Guds helige Ande. Den visar sig i Jesus som en lydnadens och fridens Ande. Han firar sabbat med sina bröder och systrar.

Han reste sig för att läsa ur skriften. Man räckte honom profeten Jesajas bokrulle. Han om vilken det är skrivet öppnar bokrullen. Himmelen möter jorden. Endast den Helige Ande kan öppna bokrullen för oss.Vad gör Han då? Jo han förklarar Kristus. Och nu står Jesus själv där och förklarar Kristus.

Låt oss lyssna: Jesus predikar över en text från Jesaja 61.

"Herrens Ande är över mig ty han har smort mig till att predika glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig för att ropa ut frihet för de fångna och syn för de blinda, för att ge de betryckta frihet och predika ett nådens år från Herren.

Johannes döparen

Johannes är född. Vägröjaren har kommit. Då brister Sakarias bundna tunga:

- Ty du skall gå före Herren.

- Ge hans folk kunskap om frälsning, ja att deras synder är förlåtna.

Åren går. I öknen predikar en Guds profet. Han predikar Guds ord.

" vänd om, bär omvändelsens frukt "

Tro, ja fastän du aldrig trott förr..

Ännu idag kan Gud uppväcka barn åt Abraham. Genom Honom som var död, men lever..

Genom Jesus!

I dig har jag min glädje

Fort går tiden. Jesus är fullväxt och han kommer till Jordans " smutsiga" vatten. Vattnet var smutsigt redan på Naamans tid och lär även i dag vara "rapavatten" Där blir han döpt.

När nu allt folket döptes blev även Jesus döpt. Har ber till Far i himlen. Anden sänker sig ner som en duva. Guds röst hörs.

Lyssna!

Du är min son, den Älskade. I dig har jag min glädje.

Ja han är syndfri. Han kan rena. Han renar! Smutsen och synden vi bär på tas av oss, genom tron på Honom som är ren.

Jordanfloden rinner vidare. Vi får gå över floden och in i det land Gud genom ed lovat. I Gud rike, trons rike..

Jerusalems frälsning

Den gamle Hanna hade ett budskap till alla som väntade på Jerusalems frälsning.

O Jerusalem du Guds nya stad, du himlastad.

När får jag se dig?

När får jag gå in genom dina portar?

Israels tröst

I Jerusalem fanns en man som väntade på Israels tröst.

En dag är väntan slut. Han får skåda honom. Då utbrister han: Nu kan din tjänare fara hem i frid..

Ett ljus för hedningarna, en härlighet för ditt folk Israel.

Simeon får se honom. Generation efter generation därefter har samma möjlighet.

I världen finns det ännu en möjlighet till frid, sabbatsfrid..

Lukas beskriver också Jesu släkttavla. Han är son till Gud. Visst hör även jag till den himmelska släkten. Visst är jag ett Guds barn.

För Kristi skull är du och jag ett återlöst Guds barn. Du får vara glad och fri och vandra på jordens gröna ängar med blicken mot Guds himmel.

Israels frälsning och tröst

Maria sjunger en lovsång till Gud. Hon bär Guds son under sitt hjärta:

Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att visa sin barmhärtighet mot Abraham och hans barn till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder.

- - - - -

Upp mitt sorgsna hjärta, sjung en lovsång till din Gud.

" löftena kunna ej svika "

Evangelium enligt Lukas

I min bibelläsningsplan flyttas fokuset över till nya testamentets morgon. Läkaren Lukas skriver ursprungligen texten till sin vän Teofilus.

Likt Teofilus en gång, får du och jag vandra i Jesu fotspår:
- från löftena till krubban
- mot korset, till den tomma graven och mot Guds himmel.

Änglar besöker jorden. Gabriel är på besök hos Maria. Han berättar för henne om det stora som skall ske.

"Han skall vara en konung över Jakobs hus för evigt."

 

Här på jorden bar han en törnekrona för din skull. När evighetens morgon gryr får du lägga ner frälsningens krona inför hans fötter.

" o min Herre och min Gud "

I Kristus

Vår tro på Kristus bygger på profeternas och apostlarnas lära. Profeterna ser honom komma, om än stundom i fjärran. Apostlarna förkunnar vad de sett.

De vandrade på jorden som människor. De förkunnade om det gudomliga på mänskligt sätt. Men Gud verkade kraftigt i och genom den.

Gud steg ned såsom profeterna vittnade århundraden i förtid. Gud försonade världen med sig själv i Kristi kropp. Friden i Kristus vilade över jorden. Ja vi lever ännu i ett tusenårigt fridsrike.

Budskapet går ut till jordens ändar. Israel, judarna, egendomsfolket kallas tillbaka till landet som Gud gav Abrahams barn.

Hela Israel, Jesu bröder och systrar lever i förväntan på Hans återkomst och livets fortsättning i Guds himmel, den nya himlen och den nya jorden.

Där bor rättfärdighet. Där har du och jag, Jesu vänner en evig boning.

Av idel nåd är vi där en dag. När vet endast Gud. Men det vet även vi att det sker då tiden är inne, Guds tid.

Gå ut i hela världen förkunnande mitt ord

Guds barns och den ondes barns slut

Nåd utöver nåd

Det nya Jerusalem

Skynda o själar, hastigt förrinner

Harmageddon

I mörkret utanför Bröllopssalen

Lyft blicken mot höjden.

Lammets bröllop

Se jag gör allting nytt!!!

Hämnden är Herrens på domens dag

Där i himlen, där i himlen..

Upp mitt arma sorgsna hjärta..

Än står porten öppen

Även Kedars folk samlas

Hednafolk skall vandra i ditt ljus

Sions återlösare

Herren svarar

Jesaja talar i det 58. kapitlet om en omvändelse till Herren.

Jesaja och Jesus

"Frälsningshistorien har nått sin kulmen i Jesus. I Hans födelse, liv och försoningsdöd för våra synder har alla Guds löften i GT fått sin fullbordan, sitt ja och amen"

Citatet ovan lånat från senaste nummer av Missionstidningen har talat till mig. Tänk att även vi hednakristna genom Kristi verk har del av alla de ljuvliga löften som Jesaja profeterar om.

Vänner, vi är på väg till det nya Jerusalem..

Kristi hemlighet

Aposteln skriver om den insikt som han Paulus fått i Kristi hemlighet:

Guds boning

Jag bor i det höga och heliga men också hos den som är förkrossad och har en ödmjuk ande, för att ge liv åt de ödmjukas ande, för att ge liv åt de förkrossades hjärtan

(Jesaja 57)

Ett ljuvligt namn

Därför skall mitt folk lära känna mitt namn, därför skall det på den dagen förstå att jag är den som säger: se här är jag!

(Jesaja 52)

Så hör på mig

Så hör på mig ni av Jakobs hus, alla ni som är kvar av Israels folk..

Ända till er ålderdom är jag Denne, och tills dess ni blir grå skall jag bära er.

Så har jag hittills gjort, och även i fortsättningen skall jag stödja er, jag skall bära er och rädda er.

Han är uppstånden!

Det är jag som har uppväckt honom och alla hans vägar skall jag göra jämna.

Han skall bygga upp min stad och släppa mina fångar fria, men inte för betalning eller mutor säger Herren Sebaot.
(Jesaja 45)

Israel

Jag har utplånat dina överträdelser som ett moln, dina synder som en sky. Vänd om till mig ty jag har återlöst dig.

Jubla ni himlar, ty Herren har gjort det. Höj glädjerop ni jordens djup, brist ut i jubel ni berg, du skog med alla dina träd.

Ty Herren har återlöst Jakob, han visar sin härlighet i Israel.

(Jesaja 44)

Se, er Gud!

Ja Herren, Herren kommer med makt, hans arm visar sin makt. Se han har sin lön med sig. Hans segerbyte går framför honom.

Han för sin hjord i bet som en herde. Han samlar lammen i sina armar.
Han bär dem i sin famn. Stilla för han moderfåren fram.

(Jesaja 40 )

En Guds mans bön

En bön av Hiskia då fienden väsnades utanför portarna:

"Herre Sebaot, Israels Gud. Du som tronar på Keruberna, endast du är Gud över alla riken på jorden.

Du har gjort himmelen och jorden.

Herre böj ditt öra och hör. Herre öppna dina ögon och se."

Och Herrens ängel gick ut och slog Assyriernas läger..

Han kommer själv och frälsar er

Jesaja profeterar: Då skall de blindas ögon öppnas och de dövas öron upplåtas.

Den lame skall hoppa som en hjort, den stummes tunga skall jubla.

Ty vatten skall bryta fram i öknen, strömmar på hedmarken..

En banad väg, en vandringsled skall gå där, och den skall kallas den heliga vägen.

De som vandrar på den vägen skall inte gå vilse.

De återlösta skall färdas på den.

Fröjd och glädje skall de få, sorg och suckan skall fly bort.

Herren, min herde?

Får Herren vara min herde? Låter jag honom vara det eller berättar jag åt honom hur han skall leda?

Ja, egentligen är det svårare än vad åtminstone jag tänkt. Hur är det om vägen leder ner i dödsskuggans dal?

Orkar jag tro att Han även där är med och att hans käpp och stav tröstar och leder.

Kan jag öppet, ärligt och frimodigt sjunga: Jesu lilla lamm jag är, på sin axel han mig bär. Genom berg och djupa dalar, hem till Sions ljusa salar.

Vänner, han leder oss igenom och ända fram. Så lovar Han i sitt ord och är också kapabel att göra det. Ja, fast vi ibland strätar emot..

Frid vare med er!

Så går Påskhelgen mot sitt slut. Vi hade just sammankomst i bönehuset. Det blev det 10 tillfället under 8 dagar, som jag fick vara på Gudstjänst i bönehus och kyrka.

Det var roligt att fara, men jag måste medge att jag nog tänkte: Vad kan ännu finnas att säga.

Men så stod Han åter där, den uppståndne. "Frid vare med eder!"

Vi blev glada då vi kände Herren. Än en gång sade Han: Frid vare med eder!

Det är gott att få känna den Helige Ande! Den tredje personen i Gudomen. Han som Jesus gav åt sina lärjungar då han andades på dem och sade: Tag emot den Helige Ande!

Den Helige Ande förklarar Kristus.

Så får vi fortsätta vandringen med den uppståndne tills vi ser honom ansikte mot ansikte.

Jesus lever! Glöm ej det..

Från kors och grav jag ilar

Aposteln skriver: Därefter sågs han av mera än 500 bröder på en gång. Allra sist visade han sig också för mig..

Ja Jesus lever. Han for upp till himlen. Han sitter på Faderns högra sida, men verkar även på jorden.

Han vill verka i ditt och mitt hjärta. Där vill han verka tills vi en gång får se honom.

"Då förstod de att det var Herren"

Han lever!

Graven är tom. Jesus Kristus har uppstått till din och min rättfärdighet. Gå och berätta för dem andra. Han var död, men han lever.

Glad Påsk!

Evigt liv utan tro på Jesus?

Nu som då ställs frågan: Vad händer med de människor som dör utan att ha hört om Jesus?

Frågan är egentligen ganska intressant. Jesus säger om sig själv:
- Jag är vägen, sanningen och livet.
- Ingen kommer till Fadern utom genom mig.
- Den som tror på mig skall inte förgås utan ha evigt liv.

Vidare säger Jesus till sist innan han stiger upp till himmelen. "Jag har fått all makt i himmelen och på jorden" Gå därför ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar.

Ja vi har alla en uppgift att sprida budskapet om vår Herre Jesus. Att Han en gång skall döma levande och döda. Att den som tror på Honom inte skall bli dömd och att den som inte tror, redan är dömd.

En dag får Guds välsignade ta emot det rike som är berett för dem, redan från världens begynnelse.

Ja, endast Jesus kan ge evigt liv.. Mera än vad som framgår av Guds ord kan vi inte säga.