Himmelsk mat och Uppbrottets söndag

Vi firar kyrkoårets näst sista söndag och vi uppmanas att vaka. Vi kunde också säga så att vi uppmanas att hålla fast vid tron, så att ingen tar vår krona.

Guds folk behöver äta av den himmelska maten som Gud berett, maten som kommer av Guds ord.

Profeten Elia var på vandring och utmattad och trött somnade han tills han väcktes av ängelns ord:

"Elia lade sig ner under ginstbusken och somnade. Men en ängel rörde vid honom och sade till honom: "Stig upp och ät!" Han såg upp, och se, vid hans huvud fanns ett bröd, som var bakat på glödande stenar, och en kruka med vatten. Han åt och drack och lade sig ner igen. Men Herrens ängel rörde på nytt vid honom, för andra gången, och sade: "Stig upp och ät, ty annars blir vägen för lång för dig."

Liksom den naturliga maten är viktig i vårt liv, så är den himmelska maten livsviktig. Utan Guds ord går vi lätt under, när vi bor omgivna av fiender, djävul, synd och värld.

Profeten Jesaja beskriver den utsökta mat som Jesus ger: 

"Herren Sebaot skall på detta berg göra en festmåltid för alla folk, en festmåltid med utsökta rätter och gamla viner, ja, med bästa vin, väl klarat.

Han skall på detta berg göra om intet den slöja som beslöjar alla folk, det täckelse som täcker alla folkslag.

Han skall för alltid göra döden om intet. Herren Herren skall torka bort tårarna från alla ansikten, sitt folks vanära skall han ta bort från hela jorden. Ty Herren har talat."

Kyrkofäderna har förstått att det klarade vinet är Kristi blod. Och de utsökta rätterna syftar på Kristi kropp.

I Johannes 6 kan vi läsa Jesu vittnesbörd om den himmelska maten:

"Amen, amen säger jag er: Den som tror har evigt liv. Jag är livets bröd. Era fäder åt manna i öknen, och de dog. Men det bröd som kommer ner från himlen är sådant att den som äter av det inte skall dö. 

Jag är det bröd som ger liv, det bröd som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Och brödet jag ger är mitt kött, för att världen skall leva."

Judarna började då tvista med varandra och säga: "Hur kan han ge oss sitt kött att äta?" Jesus svarade: "Amen, amen säger jag er: Om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod, har ni inte liv i er. 

Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen. Ty mitt kött är verklig mat och mitt blod är verklig dryck. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. 

Liksom den levande Fadern har sänt mig, och jag lever därför att Fadern lever, så skall också den som äter mig leva därför att jag lever. Detta är det bröd som har kommit ner från himlen. Det är inte som det bröd fäderna åt och sedan dog. Den som äter detta bröd skall leva i evighet." Detta sade han när han undervisade i synagogan i Kapernaum."

Profeten Elia behövde inte dö. På samma sätt har vi liv av den himmelska maten och är beredda för uppbrott då basunen kallar och ljuder..

Festmat och himmelsk mat

Ett minne från flydda tider och farfars tid kom i mina tankar igår. Det var farsdag och man hade gjort två farsdagsbrickor. Där fanns det päron och mandariner och färdiga smörgåsar.

Det var vackert gjorda smörgåsar och päron och mandariner var en exotisk delikatess för 45 år sedan..

Idag firar vi farsdag och med tacksamhet minns vi våra fäder. 

Det är en stor nåd att ha fått födas in i en kristen släkt, att också ha fått se och äta himmelsk mat, Guds levande ord som rustar barnen för detta livet.. 

Katso, oletko taivastiellä?

En varm och skön höstdag går mot sitt slut. Här i Helsingfors har det varit den varmaste dagen någonsin i november (14,3 C), under de 178 år man mätt temperaturen i Kaisaniemi.

Utanför varuhuset Stockman sitter en evangelist på en skoter och vittnar om Jesus. "Katso oletko Taivastiellä." Är du på himlavägen? Idag är ännu frälsningens dag. Utan tron på Jesus kommer du aldrig till himlen. Jesus är den enda som kan rädda från förtappelsen.. 

Det går en rysning genom kroppen. Så nära kommer Gud med evangeliets ord. Hans varma kallande röst ljuder mitt på stadens gator. I staden som ännu är full av folk som njutit av den sköna höstvärmen.

Själv har jag också njutit och tackat Gud för hans godhet. 

Liksom på Jonas tid kallar Gud ännu idag, en märklig men mycket skön dag. Han kallar Finlands folk.

Tack gode Gud att kallelsen till ditt rike ännu ljuder på gator och gränder..

 

Är jag kristen?

För någon tid sedan konstaterade jag att jag är en kristen, att jag får följa Jesus Kristus.

I bibeln finner vi att beteckningen "kristna" kom först i bruk i Antiokia. I Apostlagärningarna 11 läser vi om hur evangeliet kom till hednavärlden: "De som hade skingrats på grund av den förföljelse som började med Stefanus kom ända till Fenicien, Cypern och Antiokia, och de predikade ordet endast för judar. 

Men bland dem fanns några män från Cypern och Cyrene, och när de kom till Antiokia började de tala också till grekerna och predika evangeliet om Herren Jesus. Och Herrens hand var med dem, och ett stort antal kom till tro och omvände sig till Herren. 

Ryktet om detta nådde församlingen i Jerusalem, och man sände då Barnabas till Antiokia. När han kom dit och såg vad Guds nåd hade uträttat, blev han glad och uppmanade dem alla att hålla sig till Herren av hela sitt hjärta. 

Barnabas var en god man, uppfylld av den helige Ande och tro. Och en stor skara människor fördes till Herren. 

Han begav sig därefter till Tarsus för att söka upp Saulus. Han fann honom och tog honom med sig till Antiokia. Under ett helt år var de tillsammans med församlingen och undervisade en stor skara. Och det var i Antiokia som lärjungarna först började kallas kristna."

Enligt C S Lewis korta definition syftade benämningen kristna på "lärjungarna", på dem som trodde på apostlarnas undervisning. Vi förstår att han menar Jesu lärjungar.

När du följer Jesus eller bekänner Honom som din personlige Frälsare och tror på den apostoliska undervisningen kan du kalla dig kristen.

Igår hittade jag en bok som jag köpte och nu läser. Boken heter kan man vara Kristen?

Vi förstår att det kan man vara. Man kan vara Guds ord lydig och följa Jesus. Och man kan sätta tro till den apostoliska undervisningen då vi vet att apostlarna förkunnade Jesu lära.

Guds ord vittnar också om vem som blir frälst. Paulus undervisar: "Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst."

Jag vet att Jesus lever. Guds ord vittnar därom och jag får dagligen möta Honom i ordet.

Ja vi får kalla oss kristna och bekänna Jesus som vår Herre. Då vi är kristna tror vi på apostlarnas undervisning. Om vi möter sådana som undervisar annorlunda så håller vi ändå fast vid apostlarnas undervisning. För apostlarna var insatta och utsända av Jesus Kristus.

Är jag kristen? 

Vi får kalla oss kristna då vi följer Jesus och apostlarnas undervisning. Med glädje och tacksamhet får vi leva som kristna mitt i en värld som vänder honom ryggen

Nutid och Guds tid

En ringa tjänst för Guds rike förde mig till Åbo. Men tjänsten påverkade min tid. Jag tog ledigt från arbetet och använder tiden på ett annat sätt än en vanlig fredag.

Och visst är det en behaglig tid att få stanna upp och tillbringa litet tid utanför "Ekorrhjulet" med dess utmaningar.

Men vad var det som Daniel fick se? Profeten skriver: "I min syn om natten såg jag, och se, en som liknade en människoson kom med himlens skyar, och han närmade sig den Gamle och fördes fram inför honom. 

Åt honom gavs makt och ära och rike, och alla folk och stammar och språk måste tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde som inte skall ta slut, och hans rike skall inte förstöras." (Daniel 7)

Jesus välde, hans rike tar aldrig slut. Det är evigt, ett evigt rike. Jesus han som föddes som människa i julnatten fördes fram inför Gud. Sonen som Gud födde kom också hem till himlen, till Gud efter uträttad tjänst.

Om den tjänsten sjöng vi igår. "Jesus kom till jorden för att dö". Ja han dog för ett syndigt släkte, men uppstod i en ny och förhärligad kropp. Det finns alltså ett folk som skall "befolka" Evigheten.

Och redan ljuder orden, Jesu ord: "Se, här är jag och barnen som Gud har gett mig."

Hebreerbrevets författare skriver i kapitel 2:

"Jesus som helgar och de som helgas är alla av en och samma släkt.Därför blygs han inte för att kalla dem bröder, då han säger: Jag skall förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag lovsjunga dig. Han säger också: Jag skall förtrösta på honom, och vidare: Se, här är jag och barnen som Gud har gett mig."

(Jesus sår den goda säden. Tavlan finns på Trädis, en samlingsplats för bibeltroende unga i Åbo)

Tiden och bortom tiden

Vinden skakar våningshuset där jag sitter. Det är Guds vind tänker jag. Regnet piskar rutan..

Igår kväll fick jag höra läsning ur C.S. Lewis andaktsbok "365 dagar med Lewis". Han skriver att Gud är så gott som säkert inte i tiden. Hans liv består inte av ögonblick som följer varandra.

Så långt Lewis. Gud har skapat tiden. Men Gud är inte beroende av tiden för han är en Evig Gud.

Men jag inser att Gud använder tiden, den tid som för oss är nådatid. Av någon märklig anledning väckte telefonens alarm mig i morse. Jag hade nog inget minne av att jag hade ställt in alarmet på 6.00. Men telefonens alarm väckte mig och jag har haft en lång morgon här i Åbo.

Överskriften för Lewis betraktelse för den 8. november är " Tiden och bortom tiden." Själv har författaren gått ur tiden. Hans återlösta själ får nu vänta på Kristi återkomst och de dödas uppståndelse.

Men han väntar på den bortom tiden. Där var ögonblick inte följer på ögonblick. Medan jag suttit och läst och skrivit i tre timmar har Lewis tillbringt "Den tiden av Evighet" hos Gud"

Jag inser att ingenting som sker hos Gud behöver skrämma oss. Det är gott att vara hos Gud och bortom tiden.

Men tänk att Gud i Jesus beredde sig en kropp som var lagd under tiden. Och Jesus är den förste som bär en Uppståndelsekropp.

Nu inser jag att profeten Daniel fick se in i detta. Och Lewis anade något och min tro på Gud blir styrkt av hans livgivande ord.

"Gud sade: "Varde på himlavalvet ljus som skiljer dagen från natten!" De skall vara tecken som utmärker särskilda tider, dagar och år, och de skall vara ljus på himlavalvet som lyser över jorden." Och det skedde så.

Med Jesus i Åbo

Jag är i Åbo och igår på kvällen hade vi möten här. Gud hade kallat oss till ett möte med sig genom Jesus här i tiden och här i Åbo.

Vi har litet svårt att riktigt fatta vad möten med Gud genom Jesus är. Möten då Gud möter oss. Han betjänar oss med sitt ord.

Allt har sin tid här på jorden och här i tiden. Predikaren hade insett att allt vad Gud gör så är bestående "Jag insåg att allt det Gud gör består för evigt."

Jag sitter nu i samma stol som igår på eftermiddagen och ser ut över staden som vaknar till liv och en ny dag. Lamporna i staden tänds och ljuden från trafiken blir ljudligare.

I gryningen ser jag ut över staden och tänker på de eviga möten som Gud ger oss. Predikaren skriver: "Allt har han gjort skönt i sin tid. Också evigheten har han lagt i människornas hjärtan. Ändå kan de inte förstå Guds verk, från begynnelsen till änden."

Vad är det riktigt som Predikaren, Davids son Salomo säger? Eller jag borde skriva: Vad är det som Gud säger genom Davids son. Gud har lagt Evigheten i ditt och mitt hjärta. Här i tiden verkar han och bereder oss för möten i Evigheten, på den nya jorden under den nya himlen.

Då Gud är evig och allt som Gud gör är för evigt förstår jag att den korta tid vi är här i Åbo har betydelse för Evigheten. Så säger Gud i sitt ord och han kan inte ljuga.

Jesus som hade och har sitt sitt ursprung före tiden ville möta oss här i tiden. Profeten Mika skriver ju om Honom:  "Hans ursprung är före tiden, från evighetens dagar."

Gud är god från Evighet till Evighet. Med aposteln Petrus får vi lovprisa Honom: "Hans är äran nu och till evighetens dag, amen.