Himlens glada melodi

"Då ska månen blygas och solen skämmas, för Herren Sebaot ska då vara kung på Sions berg och i Jerusalem och inför sina äldste, i härlighet. (Jesaja 24:23)

I bibelläsningen från Jesaja finner vi en härlig vers. Men har du tänkt på hur svårt det är att beskriva det som ögat inte sett?

När Gud genom profeten vill beskriva vad som komma skall använder han de ting som finns i den här skapelsen.

Men även det mest centrala här på jorden måste blekna mot det som väntar i härligheten. Månen blygs. Solen skäms. 

De himlakroppar som gett glädje i det jordiska Jerusalem är endast en skuggbild av det himmelska Jerusalems strålglans.

Herren Sebaot är kung inför sina äldste. I Jerusalem. 

År 1745, en kort tid före sin tragiska ett år senare vid blott 25 års ålder skriver den unge Johan Kahl sin mäktiga psalm. 

Nedan sista versen i en litet äldre version:

"Den nya visan där, den sjungs till Lammets ära, och gammal och utsjungen kan den aldrig bli.

Den vill jag redan här så gott jag kan mig lära och stämma in i himlens glada melodi:

Guds Lamm ske ära, som kom oss nära och som på korset återlöst oss med sitt blod!

Det värdigt är all makt, kraft, rikedom och prakt, lov, starkhet, ära, pris och tack båd först och sist!

Och himlen svarar: Amen, det är sant och visst!"

Till vår Gud

"Men gå till mina bröder och säg till dem att jag stiger upp till min Far och er Far, till min Gud och er Gud." (Johannes 20:17)

Vid mötet med den uppståndne Jesus får Maria ett uppdrag att vittna för lärjungarna om att Jesus stiger upp till den himmelske Fadern och vår Gud.

Lärjungarna fick se den uppståndne, men till Thomas säger Jesus: "Saliga är de som inte har sett men ändå tror."

Det är saligt att tro. I en sångvers sjunger vi: "Det är saligt att tro fast vi än ej fått skåda vår frälsare kär, men en dag skall han komma igen vi får se honom såsom han är."

Jesus allena

"För vad säger Skriften? Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet.

Den som har gärningar får sin lön, inte av nåd utan som förtjänst. 

Men den som utan gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, han får sin tro tillräknad som rättfärdighet." (Romarbrevet 4:3-5)

Det är intressant att begrunda vad Skriften säger om tron. Hur den frälsande tron till 100 procent är beroende av Jesus, av hans verk, av hans fullkomliga gärning.

Tron är ingen prestation. Tron är ingen gärning. Tron är att gripa tag i Herren Jesus. Att gripa tag i Guds vittnesbörd om frälsningen i Kristus Jesus.

I Jesu liknelse om vinträdet och grenarna läser vi: "Jag är den sanna vinstocken, och min Far är vinodlaren. 

Varje gren i mig som inte bär frukt tar han bort, och varje gren som bär frukt rensar han så att den bär mer frukt.

Ni är redan nu rena i kraft av ordet som jag har talat till er.

Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det om ni inte förblir i mig. 

Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, så bär han rik frukt. Utan mig kan ni ingenting göra. 

Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och vissnar. Sådana grenar samlar man ihop och kastar i elden, och de bränns upp." (Johannes 15:1-7)

Vinstocken 

Jeesuksen luona

"Kaikkein todellisin maailma on edessä ja se on Jeesuksen luona."

Den allra verkligaste världen är framför och den är hos Jesus. Orden kommer från en ung messiansk judinna som är född i Ryssland, men bott ett par år i Israel och nu besöker Finland.

Nog är den tro som Gud ger fast förankrad. Fast förankrad i ett land där Jesus bor (himlen) och där han vill att vi också en gång skall få vara.

En sådan tro håller i liv och död. Hebreerbrevets författare skriver: "Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om ting som man inte ser."

Ljus - ett annat ljus

"Gud sade: ”Varde ljus!” Och det blev ljus. Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret." (Första Moseboken 1:3-4)

Kristi förklaringsdag påminner också oss om ljuset som inte är av den här världen. Det ljus som Gud äger och som våra jordiska ögon inte klarar av att se.

På förklaringsberget får lärjungarna ett ögonblick se Jesu himmelska ljus och härlighet. Petrus skulle ha velat stanna där.

En tid därefter förnekar Petrus ändå Jesus. Dagens bibelläsning påminner oss om det.

Ljus och mörker. Kontrasten är stor. Det himmelska ljuset ger ändå glädje redan i vår jordiska vardag. I vardag och helg.

Söndagsfriden och stunder i Guds hus är något som vi verkligen behöver här nere. Tack gode Gud för ditt ords ljus. Låt det skina klart även idag.. 

Vi känner Gud och Jesus

"Du har gett honom makt över alla människor, för att han ska ge evigt liv åt alla dem som du har gett honom. 

Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus."

Orden är ur Jesu översteprästerliga förbön i Johannes 17.

Jesus ger liv. Ett liv som håller i döden. Den rättfärdige, den som förklarats rättfärdig, d.v.s. duglig inför Gud lever av tro.

Vi känner Gud och Jesus tack vare hans ord. Vi känner tack vare den Helige Ande. 

Guds Ande som födde liv i Jungfru Marias liv ger också tro och upprätthåller tron.

Tron bär. Tron griper vi tag i. 

Själarnas vårdare

"Han bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten.

Genom hans sår är ni helade. Ni var som vilsna får, men nu har ni vänt om till era själars herde och vårdare."

(Första Petrusbrevet 2:14-15)

Petrus lyfter fram en viktig aspekt vid omvändelsen. Det är Jesus vi vänder om till.

Jesus bar våra synder i sin kropp. Vem satte synderna dit?

Jo det gjorde Gud. Frälsningen är hans och han beredde den för människors barn.

Jesus bar våra synder för att vi skulle dö bort från synderna. Vi skall inte bära dem själva för Jesus har burit dem.

Vi är kallade till frihet från synden - till att leva för rättfärdigheten.

Evangelium är att Jesus burit synderna. Vi får lägga bort dem. Synden har nämligen alltid en plats. Jesus är den enda rätta platsen för synden.

Ingen annan förmår nämligen bära dem. Synden skall inte vi bära. Syndens plats är inte vårt samvete utan Jesus är den rätta platsen.

I gårdagens andakt av Nissen möter vi ett fritt evangelium. Gud är god. Jesus frälsar från synden.