En profetisk bok

"I Juda kung Jojakims tredje regeringsår kom Nebukadnessar, kungen i Babel, mot Jerusalem och belägrade det.

Och Herren gav Jojakim, kungen i Juda, i hans hand liksom en del av kärlen i Guds tempel, och Nebukadnessar förde in dem i sin guds hus i Sinears land. Kärlen förde han in i sin guds skattkammare."

I bibelläsningen kommer vi idag fram till en intressant bok. Daniels bok. Jag har inte tidigare noterat att boken börjar och slutar i Jerusalem.

I avslutningen läser vi: " Jag hörde detta men förstod det inte, så jag frågade: "Min herre, vad blir slutet på allt detta?" Då sade han: "Gå, Daniel, för dessa ord skall förbli gömda och förseglade till ändens tid. 

Många skall bli renade och tvagna och luttrade, men de ogudaktiga skall bedriva sin ogudaktighet och ingen ogudaktig skall förstå detta, men de förståndiga skall förstå det. 

Från den tid då det dagliga offret blir avskaffat och förödelsens styggelse uppställd skall det gå 1 290 dagar. Salig är den som håller ut och hinner fram till 1 335 dagar. Men gå du bort till dess änden kommer. Sedan du har vilat skall du uppstå till din del vid dagarnas ände."

Profeten får se den dag då det dagliga offret avskaffas och vi förstår att det sker i Jerusalems tempel. Sedan flyttas blicken framåt mot det nya Jerusalem som kommer ner från himlen..

Bennäs - Jerusalem

Det är ett nytt Jerusalem ljuder sången i radion när jag tankar bilen. Orden verkar vara litet annorlunda än i Sions sånger.

På tåget finns det inte rum för bagaget på den övre våningen. Till det nya Jerusalem behövs inget bagage tänker jag. Konduktören hittar ändå en vrå där resväskan får stå.

En broder i resesällskapet har varma grisar med sig, men han sitter i en annan vagn. Han lovade bjuda åt dem som besöker vagnen. Det är gott att resa med goda vänner, vars huvudmål också är det nya Jerusalem. Och Jesus är med sina vänner..

Jag tänker på två andra resenärer, som har ett mycket osäkert land som mål och också reser idag. Jag träffade en av missionärerna i onsdags. Nu har gränsen stängts österifrån i natt. Vad betyder det? Gud vet.

🙏🙏

Riket som Gud berett

"När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron. 

Och alla folk skall samlas inför honom, och han skall skilja dem från varandra, som en herde skiljer fåren från getterna. 

Och fåren skall han ställa på sin högra sida och getterna på den vänstra. Då skall konungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse." (Matteus 25)

Det finns alltså ett rike som stått färdigt från världens begynnelse. Och Guds ord har kallat till detta rike som blir synligt för alla folk när Jesus kommer.

Jesus lär oss att be om att hans rike skall komma "tillkomme ditt rike". Riket är Guds. Makten är Guds. Härligheten är Guds.

Fåren och de små lammen har fått leva i Guds rike. Jesus själv har vårdat och bevarat dem. Getterna har följt en annan hornprydd herre som lurat, bedragit och slaktat sin jord.

Den gode Herden gav sitt liv för fåren och förlorade inte en enda som Fadern givit honom. 

I en Sions sång sjunger vi så trosvisst:

"Han går vid min sida, han vakar alltjämt, han tröttnar ej han såsom jag. Och jag skall få riket det vet jag bestämt, ty så är min Faders behag.

Han har mig utkorat så usel jag var, på nåd i hans rike jag bor. Och nåden allena skall hålla mig kvar. O Gud, vad din kärlek är stor!

Så reser jag trygg till det härliga land, fast vågorna skyhöga går. Om Frälsaren sover i skeppet ibland, han är ju i skeppet ändå."

Det är gott att resa med Herren. Den som reser i sällskap med Jesus får resa tryggt till himmelens land

Två hopar, Jesus är vägen

Matteus 25. kapitel innehåller tre olika berättelser, två liknelser om himmelriket och Jesu beskrivning av domen. 

Vi märker mycket tydligt att människorna redan nu är indelade i två skaror, välsignade och förbannade.

Vi märker att de som går förlorade hade helt fel uppfattning om sitt eget tillstånd. De hade blivit bedragna eller lurade och missade målet, himmelens härlighet.

De som missade målet utmålas som oförståndiga. De hade tagit sina lampor med sig, men ingen olja. "De oförståndiga tog sina lampor men tog ingen olja med sig. De förståndiga tog olja i kärlen tillsammans med sina lampor."

"Vid midnatt hördes ett rop: Se, brudgummen kommer! Gå ut och möt honom."

"En lång tid därefter kom tjänarnas herre och krävde redovisning av dem."

Vågar vi ta Jesu budskap till oss, eller vågar vi låta bli att ta Jesu budskap till oss. Påminner vi oss själva om att ta olja med i kärlen? Har vi den Helige Ande i hjärtat som påminner oss om oljan?

Vi lever nu i en tid då människorna fyller sina förråd med olja, gas eller ved inför den kommande vintern. El är det däremot svårare att lagra.

Men inte står det i tidningarna om att minns nu också att ta olja med i kärlen, så att inte lamporna slocknar innan Jesus kommer. Här i världen spekulerar man om Putin eller kinesen kommer, men sällan läser vi om att Jesus kommer.

Ändå är allt annat spekulationer, men Guds ord vittnar om att Jesus kommer. Själv vittnar han också om att han kommer.

I det kapitel som var gårdagens läsning säger Jesus: "Strax efter de dagarnas nöd skall solen förmörkas och månen inte ge sitt sken. Stjärnorna skall falla från himlen, och himlens krafter skall skakas. Då skall Människosonens tecken synas på himlen, och jordens alla folk skall jämra sig, när de ser Människosonen komma på himlens moln med stor makt och härlighet. Med starkt basunljud skall han sända ut sina änglar, och de skall samla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himlens ena ända till den andra."

När solen förmörkas och månen inte ger sitt sken och stjärnorna faller från marken är det inte gott att vara människa om man saknar den levande frälsande tron på Jesus. Men himmelens änglar samlar ihop Jesu utvalda medan basunerna ljuder. Jesus känner de sina.

Till Jesus får vi vända oss nu. Likt rövaren får vi säga: Jesus tänk på mig då du kommer i ditt rike.

Jesus du som försonat världens syndaskuld och också min. Tänk på mig när du kommer i ditt rike. Tänk på mig också idag och fyll du min lampa och kärlet med din himmelska olja. Ja bo du Herre i mitt hjärta genom din Helige Ande.

Herre tala du till mig genom ditt nerskrivna ord så att jag inte gräver ner mitt pund i jorden. Herre lär du mig att förvalta trons gåva som du själv gett. Föröka min tro då den blir svag. Väck du mig då världens sorger och bekymmer söver mig.

Jesus på dig vill jag förtrösta. Tack för ditt eget livgivande ord som bereder, varnar, vårdar, helar och upprättar..

En hälsning

Någon gång kan vi bli ombedda att framföra en hälsning. Några ord till glädje och styrka på vägen hem:

På bibelns sista blad hittar vi en hälsning från Jesus och den ljuder: "Och Anden och bruden säger: "Kom!" Och den som hör det må säga: "Kom!" Och den som törstar må komma. Ja, den som vill, må ta emot livets vatten för intet."

Sedan vittnar skribenten om att Guds ord är sanning. Till Guds ord kan vi inte sätta något till. Och från Guds ord kan vi inte ta bort något. Det som står skrivet står skrivet.

Vi får höra att alla människor är given en egen del i livets träd och i den heliga staden. Om den står det skrivet i vår heliga bok i bibeln. Och Herren Jesus bestyrker detta.

Till sist står det skrivet: "Han som betygar detta säger: "Ja, jag kommer snart." Amen, kom, Herre Jesus! Herren Jesu nåd vare med alla."

Bibelns sista budskap framför Jesus själv. Och han säger att han kommer snart. "Ja jag kommer snart" säger vår Frälsare och vän.

Med glädje får vi svara honom: "Amen kom Herre Jesus!" Och så får vi själva förbli i vår Herres nåd, i Jesu nåd.

Den här nåden vill vi vittna om för hela världen, för varje människa. Jesus har fullbordat allt. En härlig himmelsk stad står beredd. Allt detta erbjuder Gud helt gratis åt oss.

Skulle vi då svara då Gud kallar oss: Nej, jag vill inte komma..

Skulle vi gå bort, då Gud kallar oss till gemenskap med sig? Med sitt blod har han berett en klädnad åt dig. En klädnad som är strålande vit och ren.

Den klädnaden är Kristi rättfärdighet. Den dräkten har Jesus berett för dig. Iklädd Kristi rättfärdighetsdräkt får du leva ditt jordiska liv med allt vad det innehåller, som ett glatt och fritt Guds barn.

Ja håll fast vid tron på Jesus. Vandra med Honom. Han för dig ända hem till himlen.

Och minns vad han säger i sitt ord. "Ja, jag kommer snart!"

Vår Gud är god..

Med trons ögon ser vi in i himlen

"I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de såg det i fjärran och hälsade det och bekände sig vara gäster och främlingar på jorden. De som talar så visar därmed att de söker ett hemland. Om de hade menat det land som de gått ut ifrån, hade de tillfälle att vända tillbaka dit. Men nu längtade de till ett bättre land, det himmelska. Därför blygs inte Gud för att kallas deras Gud, ty han har ställt i ordning en stad åt dem." (Hebreerbrevet 11)

I Uppenbarelseboken uppmanas vi att jubla, vi som har vårt hem i himlen. "Jubla därför, ni himlar och ni som bor i dem." Himlen är faktiskt vårt rätta hemland. Himlen är ju den plats där Gud regerar och där vill vi bo och där får vi bo. 

Gud har ju lovar himlen åt sina barn. Vi har Guds löfte på att han berett en stad åt oss hos sig i himlen. På jorden där synden råder lever vi som främlingar, men ändå såsom Guds gäster. 

Handen är vid plogen, men hjärtat är i himlen. Vårt hjärta vill vara där Gud regerar. Och genom tron bor Jesus i vårt hjärta. 

Så det är Jesus som leder oss mot himlen. Då vill vi inte vända tillbaka till världen där synd och otro råder, utan vandrar vidare mot det land som vi genom tron redan äger.

Ja vi gör vårt livs resa tillsammans med Jesus hem till Gud. Vi gör inte en egen resa bort från Gud, utan resan är mot himlen, mot Gud. En sådan resa kan vi göra då vi vandrar med Jesus. Då vi följer honom dit han redan gått.

Tänk att vi vanliga enkla människor får göra samma vandring som de forntida heliga gjort. Vi får vandra den väg som profeter och apostlar vandrat.

Och en dag tar Gud oss hem till himlen. Jesus hämtar de sina och Lammets bröllopsfest börjar i en annan dimension, högt ovan den jord som förgås av eld och hetta.

Till den plats som Gud berett för sina barn får vi också känna en längtan. Ty Gud själv har ju gett oss en hemlängtan. Tron längtar hem till Gud.

En lycklig fortsatt vandring mot himlen..

En strålande himmel visade sig när vi igårkväll körde hemåt från en fin 91-års fest.  Bilden tog jag från den plats, där jag som liten var tillsammans med Faffa och Bertel på "vedabacka".

Jerusalem, Jerusalem

I dagens bibelläsning från Matteus 23 läser vi: "Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som är sända till dig. Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. Se, ert hus kommer att stå öde. Ty jag säger er: Härefter skall ni inte se mig, förrän ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn."

Evangelisten Lukas skriver: "När Jesus kom närmare och såg staden, brast han i gråt över den och sade: "Tänk om du i dag hade förstått, också du, vad som ger dig verklig frid. Men nu är det dolt för dina ögon. Ty det skall komma dagar över dig, när dina fiender kastar upp en belägringsvall runt dig och omringar och ansätter dig från alla håll. De skall slå dig och dina barn i dig till marken och skall inte lämna kvar i dig sten på sten, därför att du inte förstod den tid då Herren besökte dig." (kapitel 19)

Jerusalems folk missade Herrens besökelsetid och staden ödelades för snart 2000 år sedan. Hednafolken har därefter haft sin besökelsetid.

Ännu idag söker Herren jordens folk. Ännu idag vill Jesus samla människor under sina vingars beskydd. Söker vi vår trygghet där eller förlitar vi oss på något annat?

Den som förkastar Herrens besökelsetid och går över den gräns Gud satt förlorar sin själ och får aldrig njuta av friden i det himmelska Jerusalem. Men Guds vilja är god för varje människa.

.

Staden där folken föds på nytt

"En psalm, en sång av Koras söner. Den stad han har grundat står på de heliga bergen. Herren älskar Sions portar mest bland alla Jakobs boningar. Härliga ting har talats om dig, du Guds stad. Sela." (Psaltaren 87)

Och psalmisten fortsätter: "Om Sion skall det sägas: "Var och en är född där." Och han, den Högste, håller det vid makt. När Herren upptecknar folken, skall han räkna så: "Dessa är födda där." Sela."

I Sverige pågår det som bäst en diskussion om huruvida man kan fungera som en av riksdagens talmän då man ifrågasätter evolutionsteorin.

Nog har Nordens folk färmats från tron på sin skapare.  Det är sorgligt och tragiskt..

De första orden Gud ger oss ljuder: "I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade över vattnet" 

Han är min skapare och jag vill tro på hans ord..

Guds stad

"O Gud, min Gud, vad jag är glad! En dräkt jag fått av dig, som passar för den nya stad dit du har kallat mig."

Så sjunger Lina Sandell i en Sions sång (232). Lina lyfter alltså fram att Gud kallat henne till en ny stad. Om den staden, det himmelska Jerusalem skriver också Hebreerbrevets författare. Han beskriver hur de såg den i fjärran och hälsade den och bekände sig vara gäster och främlingar på jorden. 

Sedan läser vi: "De som talar så visar därmed att de söker ett hemland". Senare förklarar författaren ännu: "Ty här har vi inte någon stad som består, men vi söker den stad som skall komma."

Sången kom i mina tankar, då jag i en ovanlig dröm sjöng den i natt. Under den andra versen vaknade jag: "Jag kan ej nog betrakta den och fröjdas åt den, ty hur ofta jag än ser på den så är den lika ny."

Kring Sions berg

"När Jesus var på väg upp till Jerusalem, tog han de tolv lärjungarna åt sidan och sade till dem, där de gick vägen fram: "Se, vi går nu upp till Jerusalem, och Människosonen kommer att överlämnas till översteprästerna och de skriftlärda. De skall döma honom till döden och utlämna honom åt hedningarna, som skall håna och gissla och korsfästa honom. Och på tredje dagen skall han uppstå." (Matteus 20)

Vi märker hur judarnas ledare dömer Jesus till döden och hedningarna hånar, gisslar och korsfäster honom, men Jesus skall uppstå på den tredje dagen.

Senare säger Jesus: "Så har inte heller Människosonen kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många." Folkbibeln förklarar att många här betyder alla människor.

Jesus har gett sitt liv till lösen för alla människor. Det är förunderligt att läsa de orden efter att ha läst tredje Mosebokens åtta första kapitel. Jesus fullbordade och avslutade gamla testamentets offertjänst med dess bud och påbud som Herren vid Sinai gav åt Mose.

Nu får vi leva våra liv kring Sions berg. Där ger Gud oss den tro som vi behöver. Med vördnad tackar vi Gud för det lösen som Jesu liv blev för våra synder då han gav sitt eget liv och dog.

I sången sjunger vi: 

" På Sions berg har Herren Gud berett ett härligt gästabud av feta rätter, klarat vin vars droppar glänser som rubin."

Och i sista versen uppmanas vi att i tro ta emot Jesu verk och stanna hos Jesus där Gud ger vilja och kraft att stå emot synden.

" Ack, gå ej bort på syndens stig när himlens glädje bjuds åt dig! Kom till Guds Lamm och mottag liv, kom till Guds Lamm och lycklig bliv!"

Är du lycklig med Jesus? Känner du himlaglädjen som Gud i sin kärlek vill ge redan nu? Våra fiender unnar oss inte den glädjen. Men Gud ger den och vi får tacka och prisa Honom.

Sions berg är ett ljuvligt berg!

Kring Sinai berg

En skara är på väg till det utlovade landet. För syndens skull blir resan mödosam och man befinner sig omkring Sinais berg. 

I Folkbibelns förklaringsdel läser vi: "Tredje Moseboken utspelar sig främst kring Sinai berg. Bokens tidrymd är kort, allt sker under en månad (omkring år 1445 f. Kr)."

De första kapitlen beskriver vad som skiljer människan från Gud, alltså synden och hur gemenskapen skall återställas. 

I kapitel ett talas det om brännoffret, ett felfritt djur av hankön. Sedan talar det om matoffret och gemenskapsoffret och slutligen om syndoffret.

I Hebreerbrevet läser vi om Jesus, det fullkomliga offret som avslutade gamla testamentets offertjänst:

"Men eftersom Jesus lever för evigt, har han ett prästämbete som varar för evigt. Därför kan han också helt och fullt frälsa dem som genom honom kommer till Gud, ty han lever alltid för att mana gott för dem.

En sådan överstepräst var det vi också behövde, en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare och upphöjd över himlarna. Han måste inte som dessa överstepräster bära fram offer, en dag varje år, först för sina egna synder och sedan för folkets. Detta gjorde han en gång för alla, när han offrade sig själv. Ty lagen insätter svaga människor till överstepräster, men det ord som bekräftades med ed och kom senare än lagen insätter Sonen, som är fullkomlig för evigt"

Jag förmår inte ta till mig  den speciella betydelsen av de olika offren. Men de behöver vi inte heller förmå, då vi får fästa blicken på Guds offerlamm som tog bort världens synd och öppnade en ny och levande väg till gemenskap med Gud..

Tredje Moseboken

När jag körde hem från arbetet idag lyssnade jag till undervisning utgående från tredje Moseboken. Ofta känns tredje Moseboken mycket svårläst. 

Ja, när jag någon gång läst den så har känslan varit aningen lik den som den etiopiske hovmannen hade när han läste Jesaja. 

Men när Filippus steg in i vagnen och den Helige Ande öppnade ordet genom Herrens tjänare Filippus blev allt annorlunda för hovmannen.

När jag idag stannade bilen på en hållplats i Nedervetil och öppnade Youtubeklippet så fick jag därefter verkligen en fin hemresa. Jag fick 30 minuter, där det förklarades hur allting pekade fram mot Jesu offer.

Första gången någonsin fick jag en vilja att läsa tredje Moseboken och innan jag reser till det heliga landet. Ikväll får jag börja och ta Jesus med mig i läsningen.

Nog är det underbart och härligt att få vandra med Herren..

Tid att av hjärtat tacka Gud

"Min själ, nu är tid att till korset gå fram och tacka av hjärtat Guds heliga lamm, som vägen till Fadern för dig har berett och själv sig i döden för syndaren gett." (Psalm 353)

I en annan vers ljuder orden: "O väldiga nåd! Vilken salighet får ej den som i tro med sin Frälsare går! Hans synd är försonad, hans nöd är förbi, hos Jesus han känner sig lycklig och fri."

Psalmförfattaren lyfter fram Guds ords löften att en Jesu vän får känna sig lycklig och fri från den ondes anklagelser. 

Människan får i tro vandra med sin frälsare. I mina tankar kommer första Mosebokens berättelse: "När Hanok var 65 år blev han far till Metusela. Och sedan Hanok hade fått Metusela vandrade han med Gud i 300 år och fick söner och döttrar. Hanoks hela ålder blev alltså 365 år. Sedan Hanok på detta sätt hade vandrat med Gud fanns han inte mer, ty Gud hämtade honom."

Hanok fick vandra med Honom som gett löftet om kvinnans säd som skulle krossa ormens huvud, medan vi får vandra med vår Frälsare, med Jesus som är svaret på Guds alla löften.

Det finns mycket att ta fasta på i den dyrbara psalmen. Vi får gå fram till korset och av hjärtat tacka vår Frälsare och Gud..

Förtröstan och omvändelse i oroliga tider

Igår fick jag i arbetet lära mig mera om näringsbrist på olika marker. När det blir näringsbrist växer det dåligt och växten dör ställvis.

Vi rörde oss på skogsmarker och torvmarker där man fått skog att växa. På vissa marker, bördiga torvmarker uppstår det kaliumbrist. Då är aska, träaska ett utomordentligt gödselmedel.

För att visa hur det fungerar tog forskaren av skogsmullen i handen och kramade den med händerna så att några vattendroppar sipprade ner. När askan löses upp av regnet sipprar det näringsrika vattnet neråt i jorden och träden kan ta till sig bland annat det livsnödiga kaliumet.

Jesus talar om att vi måste omvända oss och bli som barn för att komma in i himmelriket. Vi förstår att vi kan stänga ut oss själva från himmelriket. 

Jag tänker att Jesus här syftar på den förtröstan som ett barn oftast får ha till sina föräldrar. Tron, Gudstron behöver också näring och det behöver också vara näringsbalans. Annars är det risk att tron dör.

Tron kommer ju av predikan och predikan i kraft av Guds ord. När vi får ta Guds ord till oss får tron sin näring. Gud vet hurudan näring tron behöver och allt detta finner vi i Guds ord och speciellt i Herren Jesus.

När vi tar del av Guds ord i Jesu namn känner vi hur det livgivande vattnet styrker vår tro. Vilka näringsämnen behöver då tron? Jag tänker att förtröstan är viktigt. Vi förtröstar inte på oss själva utan på Jesus.

Vi behöver även mod och det mod vi behöver ger också Jesus. Sedan behövs det tålamod o.s.v.

I natt hade jag en orolig dröm där bomber från tre stridshelikoptrar helt plötsligt regnade ner över en finländsk stad. Jag sökte skydd och klarade mig men mötte sedan otaliga sårade och skadade människor som irrade omkring i staden. 

Nog vet jag att drömmen härledde sig från de nyhetsreportagen som jag tog del av i går. I världen rasar krig och vi får tacka Gud för att vi ännu får leva i fred. Men jag tror också att Finlands folk behöver omvändelse och omvändelse till tron på Jesus.

Liksom våra fäder och mödrar lever vi med en oberäknelig granne. Vi kan inte förlita oss på vår egen styrka. Och vårt eget mod sviker nog lätt då faran kommer. 

Samtidigt är det orätt att be om fred av Gud och samtidigt förkasta hans ord och den ordning som han vill uppehålla i familj, kyrka och samhälle.

Men vi får frimodigt be om fred och beskydd samtidigt som vi i ordet söker Guds vilja. Jag lånar orden som en kristen broder skrev nyligen. Jag citerar:

"Enligt evangelisk-luthersk tro innebär praktiserandet av dopet att man lever i daglig omvändelse. För den som fallit i synd finns botens möjlighet. ”Om boten lära de, att syndernas förlåtelse av dem, som efter dopet fallit i synd, kan vinnas, närhelst de omvända sig, och att kyrkan bör meddela avlösning åt dem, som på detta sätt vända åter för att göra bot” (Augustana art. XII)."

Jesus uppmanar oss att omvända oss och bli som barn. Vi skall inte överge vår himmelske Fader som givit all makt i himmelen och på jorden åt Jesus. Nära Jesus känner vi den friden som världen inte kan ge.

Där kan vi sjunga med förtröstan: "Så tar jag blott en dag i sänder och fruktar ej morgon som gryr. Min framtid är lagd i hans händer som himlen och jorden styr."

Guds frid!

"I samma ögonblick kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: "Vem är störst i himmelriket?" Då kallade han till sig ett barn och ställde det mitt ibland dem och sade: "Amen säger jag er: Om ni inte omvänder er och blir som barn, kommer ni inte in i himmelriket. 

Den som ödmjukar sig som detta barn, han är den störste i himmelriket. Och den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig."

Jesus talar om himmelrikets eller Guds rike där Guds barn får leva i tro på sin himmelske Fader.

När vi läser bibeln märker vi gång på gång att Guds rike är ett annorlunda rike. Nog är det gott att varje morgon få vakna som Guds rikes medborgare.

Idag får vi be om frid för de fridlösa och om fred för de som saknar fred. Och vi får be "tillkomme Guds rike" för så har Jesus lärt oss. Och vi får be i Jesu namn..

Stridslarm

"Ni kommer att höra stridslarm och rykten om krig. Se då till att ni inte blir skrämda. Ty detta måste hända, men därmed har slutet ännu inte kommit." (Matteus 24)

Idag har vi hört om att Ryssland delvis  inleder en mobilisering och man talar om 300 000 man. Många olika rykten har cirkulerat under dagen. Och visst finns det flera orosmoment.

Se till att ni inte blir skrämda säger Jesus. Lukas skriver också: "Vaka alltid och be om kraft att kunna undfly allt det som skall komma och kunna bestå inför Människosonen."

Bibeln talar om olika krig i samband med att hedningarnas tidsålder går mot sitt slut. Och Jesus uppmanar oss att betrakta fikonträdet, eller det judiska folket.

"Han gav dem också en liknelse: "Se på fikonträdet och alla andra träd. Så snart ni ser att de knoppas, förstår ni av er själva att sommaren redan är nära. När ni ser att detta händer, vet ni på samma sätt att Guds rike är nära."

Varför behöver vi som Guds barn inte bli skrämda? Ja, när Jesus säger att vi skall se till att inte bli skrämda så har vi all orsak att ta orden till oss.

Det är nåd och en ofattbar trygghet att äga Guds frid, mitt i en orolig tid. Vi vet inte hur morgondagen ser ut och det behöver vi inte heller veta.  Gud vet!

Han som kommer i Herrens namn

"Lärjungarna gav sig i väg och gjorde som Jesus hade befallt dem. De förde åsnan och fölet till honom och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. 

Folkskaran som var mycket stor bredde ut sina mantlar på vägen. Andra skar kvistar från träden och strödde på vägen. Och folket, både de som gick före honom och de som följde efter, ropade: "Hosianna, Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!" 

Och när han drog in i Jerusalem, kom hela staden i rörelse, och man frågade: "Vem är han?" Folket svarade: "Det är Profeten, Jesus från Nasaret i Galileen." (Matteus 21)

Folket bekände att Jesus kom i Herrens namn. Jag läste tidigare i morse om hur människor skall vittna om att de kommer i Jesu namn. Jesus varnade sina lärjungar för dessa: 

"Se till att ingen bedrar er. Ty många skall komma i mitt namn och säga: Jag är Messias, och de skall leda många vilse."

Här i baksätet i en bil på riksåttan har jag tid att reflektera över de orden. Vi lever i en tid då villolärare har intagit nästan alla de högsta posterna i folkkyrkorna. 

Följderna är sorgliga. Folkskarorna leds vilse. Det är allvarligt att ha en kyrklig tjänst och avvika från Guds ord.

Men vi märker att folket som ropade Hosianna inte heller kände Jesus. De såg inte Guds Lamm som gick in i staden samtidigt med offerlammen. 

Det är viktigt att vi känner bibelns Jesus, han som kom och kommer i Herrens namn. 

Så säger Herren Sebaot

"Så säger Herren Sebaot: Än en gång skall gamla män och kvinnor finnas på Jerusalems gator, var och en med sin stav i handen för sin höga ålders skull. Och stadens gator skall vara fulla av pojkar och flickor som leker där. (Sakarja 8)

Profeten Sakarja fick tala i Herrens namn och han för fram ord från Herren Sebaot. 

När jag läser profetens ord så noterar jag att budskapet från Herren nog har gått i uppfyllelse i Jerusalem. Staden som i århundraden var öde är idag åter i världens blickfång.

I Jerusalem bor det idag cirka 900 000 människor. 

Fatta mod!

"Så säger Herren Sebaot: Även om det kan te sig alltför underbart för kvarlevan av detta folk i de dagarna, skall det därför te sig alltför underbart också för mig? säger Herren Sebaot.

Så säger Herren Sebaot: Se, jag skall frälsa mitt folk från landet i öst och från landet i väst.

Jag skall låta dem komma och bo i Jerusalem, de skall vara mitt folk och jag skall vara deras Gud i sanning och rättfärdighet.

Så säger Herren Sebaot: Fatta mod, ni som i de här dagarna hör dessa ord från de profeter som talade på den tid då grunden lades till Herren Sebaots hus, templet som skulle byggas upp.

Ty före den tiden hade varken människor eller djur lön för sin strävan. Ingen hade ro för sina ovänner, vare sig han gick ut eller in ty jag vände alla människor mot varandra."

(Sakarja 8)

Hastigt och plötsligt

"Ty liksom blixten går ut från öster och syns ända borta i väster, så skall Människosonens ankomst vara." (Matteus 24)

Under besöket på Island fick vi betrakta en stor sten några hundra meter ifrån den lantbruksskola som vi besökte. Stenen hade landat i bergssluttningen vid det senaste vulkanutbrottet som uppstod i anslutning till en jordbävning.

Guiden berättade hur de inte fick någon förvarning utan skakningen kom helt oväntat och plötsligt. 

Till sina lärjungar säger Jesus också om sin ankomst: "Ty som det var i Noas dagar, så skall det vara vid Människosonens återkomst. Som människorna levde dagarna före floden: de åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken, och de visste ingenting, förrän floden kom och ryckte bort dem alla - så skall Människosonens ankomst vara. 

Då skall två män vara ute på åkern. Den ene skall tas med, den andre lämnas kvar. Två kvinnor skall mala på en handkvarn. Den ena skall tas med, den andra lämnas kvar.

Var därför vaksamma. Ty ni vet inte vilken dag er Herre kommer. Men det förstår ni att om husets ägare visste när på natten tjuven kom, då skulle han hålla sig vaken och inte tillåta att någon bröt sig in i hans hus. Var därför också ni beredda! Ty i en stund när ni inte väntar det kommer Människosonen."

Tidens tecken

"Vi, som inte tillhör natten, vandrar ledda av hans ljus genom öknen över vatten hemåt till vår Faders hus. Och mot öster glatt vi skådar, där en stjärna lyser klart, alla tecken nu oss bådar: Herren Jesus kommer snart!"

(Sions sånger nr 81 vers 2)

Igår stannade jag upp och lyssnade till sången som kom i radion innan jag påbörjade dagens arbete. Idag möter vi Jesu tal om tidens tecken i Matteus 16.

"Fariseerna och sadduceerna kom fram och ville snärja Jesus och begärde att han skulle visa dem ett tecken från himlen. Men han svarade dem: "På kvällen säger ni: Det blir vackert väder, för himlen är röd, och på morgonen: I dag blir det oväder, för himlen är röd och mulen. Himlens utseende förstår ni att tyda, men tidernas tecken kan ni inte tyda. Ett ont och trolöst släkte begär ett tecken, men det skall inte få något annat tecken än Jonas tecken." Och han lämnade dem och gick sin väg."

Kan vi då idag tyda tidens tecken? Jag brukar mera eller mindre följa en hemsida som behandlar tidens tecken. Tyvärr så går skribenten ofta för långt och trasslar in sig i märkliga spekulationer.

Men den anonyma sångförfattaren tar fasta på Jesu ord där Jesus vittnar om att han kommer snart. Då blir det inte fel. Med glädje får vi ta vara på de tecken som vittnar om att Jesus snart kommer.

Igår kväll lyssnade jag till en predikan utgående från Matteus 24 där Jesus sittande på Oljeberget svarar på lärjungarnas fråga.

"När Jesus sedan satt på Oljeberget och lärjungarna var ensamma med honom, gick de fram till honom och frågade: "Säg oss: När skall detta ske, och vad blir tecknet på din återkomst och den här tidsålderns slut?"

Matteus återger Jesu svar:  "Jesus svarade dem: "Se till att ingen bedrar er." Jesus börjar alltså med att varna för bedragare.

Jesus vittnar också på vilket sätt vi skall vänta på hans ankomst. Jesus kallar till tjänst och uthållighet i tjänsten: "Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst. Och detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma."

Sångaren skriver: "Må vi ropa till varandra, syskon var beredda nu! Må i kärlek hem vi vandra, hålla ut i tron ännu! Må vår Gud få många frälsta, tiden, o den går med fart! Vi med detta budskap hälsar: Herren Jesus kommer snart!"

Drottning Elisabeth

Jag tog del av vissa delar av drottningens begravning och konstaterade att man i den anglikanska kyrkan nog ännu har en uppståndelsetro. Och uppståndelsetron är grundad på Jesus Kristus. 

Vi ses igen sade prästen. I Johannes 11 läser vi: "Jesus sade: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och var och en som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö."

Visst är det gott att världens blickar något fick vila vid tron på Jesus Kristus. 

Himmelsk mat

Vår församling har den här helgen fått smaka himmelsk mat d.v.s. Guds ord. Vi har haft helsammankomster, tre olika tillfällen då vi fått ta del av Guds ord.

I bibelläsningen för dagen från Matteus 15 läser vi:

"Och han tog de sju bröden och fiskarna, tackade Gud, bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gav åt folket. Alla åt och blev mätta, och man plockade upp de överblivna styckena, sju korgar fulla. De som hade ätit var fyra tusen män, förutom kvinnor och barn."

Guds ord är evigt och det går aldrig fåfängt ut. Det är skillnad på Guds ord och människotankar. 

Jesu lärjungar får dela ut den mat som Jesus ger från sin Faders stora förråd..

Jesus på sjukhuset

"Den som tror på Guds Son har vittnesbördet inom sig. Den som inte tror på Gud gör honom till en lögnare, eftersom han inte tror på vittnesbördet som Gud har givit om sin Son. 

Och detta är vittnesbördet: Gud har skänkt oss evigt liv, och det livet är i hans Son. 

Den som har Sonen har livet. Den som inte har Guds Son har inte livet.

Detta skriver jag till er för att ni skall veta att ni har evigt liv, ni som tror på Guds Sons namn. 

Och detta är den tillit vi har till honom, att om vi ber om något efter hans vilja, så hör han oss. Och när vi vet att han hör oss, vad vi än ber om, så vet vi också att vi redan har det som vi bett honom om."

Igår gjorde jag ett besök på sjukhuset. Och jag tänkte på den tiden när Jesus vandrade på jorden. Då botade han också sjuka. Och jag förstod nog varför. Han kunde inte annat. Jesus var sann människa, men också sann Gud. Hans hjärtelag var och är sådant att han förbarmar sig.

Idag har Jesus all makt i himmelen och på jorden. Ingenting är omöjligt för honom. Inte ens i sjukhusmiljön, som inte alltid är så varm. 

Den som har Guds Son har livet skriver Johannes. Alltså är Jesus också med där på sjukhuset. Han överger inte de sina. 

Tanken och vissheten om att Jesus är med på sjukhuset gläder mig. Och där Jesus finns där är liv.

Och Jesus hör böner då de bes i hans namn. I bönen söker vi Guds vilja och vi vet att den är god.

Prisat vare Guds och Jesu namn..

Barnaskapets Ande och ett nytt Jerusalem

"Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår onda natur, så att vi skall leva efter köttet. Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva. 

Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner. Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: "Abba! Fader!" 

Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn. Men är vi barn är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, lika visst som vi lider med honom, för att också bli förhärligade med honom."

Paulus lyfter fram att Guds barn äger Guds Ande och Guds Ande vittnar samstämmigt med vår egen livsande att vi är Guds barn. Och vi får frimodigt närma oss vår himmelske Fader. 

Paulus skriver: "Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut. Ty dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild, för att Sonen skulle vara den förstfödde bland många bröder."

Du som tror på Jesus är kallad efter Guds beslut. Genom tron får du umgås med Jesus och bättre sällskap kan du inte få. Aposteln skrivet också om den härliga frihet som Guds barn har. Och även skapelsen skall nå fram till denna frihet.

När? - Då Gud skapar nya himlar och en ny jord. Där finns också ett nytt Jerusalem..

Uppståndelsens barn

"Han kom till sitt eget, och hans egna tog inte emot honom. Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja utan av Gud."

Verserna ovan var en del av predikotexten vid sammankomsten i bönehuset igår kväll. Evangelisten  Johannes skriver att Jesus gav rätten att bli Guds barn.

Den som tar emot Jesus blir barn åt Gud. Herren Gud föder alltså barn åt sig genom tron på Jesus som han ger genom sitt ord.

Benämningen Guds barn finner vi endast i nya testamentet. Men både Matteus, Lukas, Johannes och Paulus talar om Guds barn.

Matteus skriver: "Saliga är de som skapar frid, de skall kallas Guds barn."

När Lukas skriver om Guds barn är barnen redan hemma hos sin fader: "Jesus svarade dem: "De som lever i den här världen gifter sig och blir bortgifta. Men de som anses värdiga att vinna den andra världen och uppståndelsen från de döda, de varken gifter sig eller blir bortgifta. Inte heller kan de dö längre, ty som uppståndelsens barn är de lika änglarna och är Guds barn."

Alltså genom tron på Jesus är vi idag Guds barn. När Jesus hämtar sin församling blir vi uppståndelsens barn. Och uppståndelsens barn är odödliga Guds barn.

En dag är du som tror lik Guds änglar och får alltid vara nära Gud. Igår kväll hörde vi också något om uppståndelsekroppen. 

Gud anser alltså att hans barn är värdiga att vinna den andra världen och bli uppståndelsens barn. 

I psalmen sjunger vi: " Det finns nåd för nya världar. Mycket större än den här. Nya skapelser och tider. Nåd för allt som blir och är.

Lammets blod

"Mose kallade till sig alla de äldste i Israel och sade till dem: "Gå och hämta ett lamm för varje hushåll och slakta påskalammet! 

Tag en knippa isop och doppa den i blodet som är i skålen och stryk blodet på det övre dörrträet och de båda dörrposterna. 

Ingen av er får gå ut genom dörren till sitt hus före morgonen. Ty Herren skall gå fram för att slå Egypten. Men när han ser blodet på det övre dörrträet och på de båda dörrposterna skall han gå förbi dörren och inte tillåta fördärvaren att komma in i era hem och slå er."

Under onsdagskvällens studier av Gamla testamentet talades det också om offret och blodet. Offret och blodet, Kristi offerdöd och han blod som utgjöts är något som vi behöver bli delaktiga av och inte betrakta endast på avstånd.

I andra Moseboken 12 läser vi om förebilden vid uttåget ur Egypten. Herren ledde sitt folk ut ur Egypten. Och innan uttåget tillät Gud fördärvaren att dra fram genom Egypten.

Lammet som offrades, blodet som utgjöts och blodet som ströks på dörrposterna var ett skydd för Guds folk mot fördärvaren.

Vid undervisningen i onsdags lyftes det fram hur Kristi verk, försoningsoffret är kärnan. Om det förkunnar vi och blodet "bestänks" genom Ordet och i nattvarden får vi dricka det. 

Vi blir alltså delaktiga av Jesu verk. Av försoningen, Jesu ställföreträdande död och också av hans uppståndelse.

Allt detta får vi gång på gång återvända till. Genom Ordet som vi får ta del av påminns vi hur vi redan är delaktiga av frälsningen. Ordet manar till tro på Kristi verk.

Och Ordet, det levande Ordet föder nytt liv. Ett liv i Jesus Kristus. Varför skulle vi då sörja och vara modlösa när vi får följa Jesus..

Har ni förstått allt detta?

Har ni förstått allt detta? Frågan ställs av Jesus efter att han berättat liknelsen om fisknoten (Matteus 13).

"Himmelriket är vidare likt en not som kastas i sjön och fångar fisk av alla slag. När den blir full, drar man upp den på stranden och sätter sig ner och samlar de goda fiskarna i kärl, men de dåliga kastar man bort. 

Så skall det vara vid tidsålderns slut. Änglarna skall gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga och kasta dem i den brinnande ugnen. 

Där skall man gråta och skära tänder. Har ni förstått allt detta?" De svarade honom: "Ja". Då sade han till dem: "Därför är varje skriftlärd, som har blivit en himmelrikets lärjunge, lik en man som ur sitt förråd hämtar fram både nytt och gammalt."

Ledaren för kyrkans central för mission lyfter fram fyra grupper i samhället som är ungefär lika stora:  "– de troende som utgör 29 procent, de kulturkristna som är 34 procent, de religionslösa som är 24 och de andliga sökarna som är 22 procent av alla."

Siffrorna talar nog sitt språk. Vi förstår att en stor majoritet av kyrkans medlemmar inte känner bibelns Jesus. När Jesus talar om fisknoten vittnar han om att de onda skiljs från de rättfärdiga vid tidens slut.

Budskapet om frälsningen i Jesus Kristus bjuder in människor ur alla grupper till festen på himmelens strand. Evangeliet kallar till Jesus. Guds ord ger inte något åt kulturkristna, något annat åt ateister och ännu något modifierat åt sökarna.

Nej det är samma budskap som går ut. Kraften finns i Ordet. Det uppsöker, vårdar och samlar runt Jesus.

Jesus lyfter fram hur en skriftlärd måste bli en himmelrikets lärjunge. Den skriftlärde behöver vittna om Gud och föra fram bibelns budskap.

Tron kommer ju av predikan och predikan i kraft av Guds ord..

(På bilderna olika slags fiskar sorterade i hamnen i Reykjavik.)

Att få tro på Jesus här

"O vad sällhet, o vad sällhet att få tro på Jesus här!" Dessa Sions sånger har nog ett gott budskap. Där möter vi den kristendom som kommer från himlen, från Gud. Och som också leder till Gud. "Men en ännu större sällhet att få skåda honom där"

I dagens bibelläsning läser vi om pärlan. Jesus säger: "Himmelriket är likt en skatt som är gömd i en åker. En man finner den och gömmer den, och i sin glädje går han och säljer allt vad han äger och köper den åkern. Himmelriket är också likt en köpman som söker efter vackra pärlor. Och när han har funnit en mycket dyrbar pärla, går han och säljer allt vad han äger och köper den."

I tidningen Kyrkpressen läser vi att Lutherska präster skall samlas för att diskutera frälsning. Där talas inget om Jesus. För övrigt har jag noterat att tidningen blir allt mera dyster. Ytterst sällan lyfter man fram det levande hoppet som Guds barn har.

Kyrkan blir tom och dyster när man glömmer bort Jesus. I en artikel om en döende ställs frågan: "Vad tänker du om livet efter döden?" Och svaret blir  "– Jag vet inte."

Kan en tidning som säger sig vara kristen stanna vid ett sådant svar. Nu vill jag på inget sätt kritisera den döende. Men jag ifrågasätter tidningens linje. Varför vill man lämna vid ett frågetecken. 

Bibelns svar är ju så klart. Jesus själv säger: " Jesus sade: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör."

Marta som inte så ofta hade tid att sitta vid Jesu fötter hade ändå ett klart svar. I Johannes 11 läser vi hennes bekännelse: 

"När Jesus kom fram, fann han att Lasarus redan hade legat fyra dagar i graven. 

Betania låg nära Jerusalem, ungefär femton stadier därifrån. Många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över deras bror. 

När Marta fick höra att Jesus hade kommit, gick hon ut och mötte honom. Men Maria stannade kvar hemma. Marta sade till Jesus: "Herre, om du hade varit här, skulle min bror inte ha dött. 

Men också nu vet jag att Gud kommer att ge dig vad du än ber honom om." Jesus sade: "Din bror skall uppstå." Marta svarade: "Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den yttersta dagen." 

Jesus sade: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och var och en som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?" Hon svarade: "Ja, Herre, jag tror att du är Messias, Guds Son, han som skulle komma till världen."

Jesus är uppståndelsen och livet. Han är den som ger mening åt vårt jordiska liv. Han ger oss ett evigt hopp för han är uppståndelsen. 

Vad kan vi då veta om livet efter döden? Om vi tror på Jesus och bekänner honom som vår Frälsare. Då möter vi honom efter döden. 

Vi vet också vad som sker om vi inte tror, om vi förnekar och förkastar Jesus. Då blir det ingen himmel utan människan förvisas bort till mörkret. Hon förvisas bort från Guds ansikte.

En kristen tidning, en skribent och en biskop som säger sig vara kristen har ett ansvar - att vittna om Jesus, den enda som kan ge människan hopp inför Evigheten..

Vårt hem hos Gud

 

Han skall inte tvista eller skrika

"Se min tjänare, som jag har utvalt, min älskade, i vilken min själ har sin glädje. Jag skall låta min Ande komma över honom, och han skall förkunna rätten för folken.

Han skall inte tvista eller skrika. Hans röst skall ingen höra på gatorna. Ett brutet strå skall han inte krossa, och en rykande veke skall han inte släcka, förrän han har fört rätten till seger.

Och till hans namn skall folken sätta sitt hopp."(Matteus 12)

Evangelisten Matteus var en publikan som fick följa Jesus, livets Herre. Och hela tiden finner han förutsägelser om sin Herre i Skrifterna.

Matteus noterade att Jesus inte betedde sig som fariseerna, de lagkloka och skriftlärda och den tidens teologer. Han tvistade inte och skrek. Han tog sig an det brutna strået och höll liv i den rykande veken.

Sådan var Jesus när han vandrade genom Israels städer och byar mot korset och lidandet på en kulle utanför den Heliga staden.

Profeten Jesaja såg Honom långt innan han föddes till jorden. Vi får betrakta Hans jordiska verk långt efter att han återvände till himlen.

Honom får vi fästa blicken mot också i höstens tid..

Andens röst och nåd till bättring

Det är inte så ofta man idag hör att personer får nåd till bättring eller omvändelse. Idag hörde jag ett vittnesbörd om ett sådant Guds nåds under.

Jag har ett minne av en man som ofta besökte faffa. Han, faffa hade ett eget rum hemma hos oss.

Jag minns den syrliga tobaksdoften som lämnade kvar efter hans besök. Idag hörde jag ett vittnesbörd om hur han fick nåd till bättring i den elfte timmen.

En person hade hört att mannen var sjuk och fick nöd över hans själ. Via telefonen gick budet ut och Herren styrde sedan förloppet, så att en man besökte den gamle och sjuke på hans sjukbädd. Och undret skedde. Den gamle fick nåd till bättring.

Dagen efter dör han. Men han hade fått nåden att tro sina synder förlåtna. Otroslivet var slut och i tro på sin frälsare gick han in i Evigheten.

Den bönehusgemenskap där jag växte upp var en ung församling. När jag var 6 år gammal avskiljde man några män till predikanter. Och söndagssamlingarna blev regelbundna.

Och visst var den Helige Ande med i den lilla församlingen. Jag kunde skriva mycket om de nådens under som skedde.

Hebreerbrevets författare skriver: "Bröder, bli kvar i broderskärleken. Glöm inte att visa gästfrihet, ty genom gästfrihet har somliga fått änglar till gäster utan att veta om det."

Temat för inkommande helg är tacksamhet. Vi har mycket att vara tacksamma för. Gud är god. Stor är hans trofasthet..

I överskriften i Kyrkohandboken läser vi:

"Denna söndag talar om tacksamhet och otacksamhet. Jesus gjorde gott framför allt mot dem som andra hade övergett. Av dem som han hjälpte var det inte alla som tackade honom och bekände sin tro på honom. Andra stördes av att Jesus inte handlade så som de skulle ha önskat. Men han ville göra gott mot alla utan åtskillnad."

Då sade den Helige Ande

"I församlingen i Antiokia fanns det profeter och lärare, Barnabas, Simeon som kallades Niger, Lucius från Cyrene, Manaen, fosterbror till landsfursten Herodes, samt Saulus. 

När de tjänade Herren och fastade, sade den helige Ande: "Avskilj åt mig Barnabas och Saulus för den uppgift som jag har kallat dem till." Då fastade de och bad och lade händerna på dem och sände ut dem." (Apostlagärningarna 13)

Saulus blev alltså utsänd av församlingen i Antiokia. Han sände inte ut sig själv om än han var kallad av Jesus. Den Helige Ande bekräftar Jesu kallelse och talade till församlingen.

Jag förundrades över orden när de nådde mina öron i bilen idag. Den Helige Ande utrustar då en församling tjänar Herren. Här står det att de fastade och bad. Jag förstår det så att de av ett hängivet hjärta bad och i tro inväntade Guds svar.

Talar då den Helige Ande ännu idag? Jo, det tror jag för Jesus själv säger att han är med de sina varje dag intill tidens slut. Och än är tiden inte slut. Än är det tid att verka. Än är det tid att gå ut i hela världen.

Än är det tid att avskilja personer för de uppgifter en församling behöver. Var då församlingen i Antiokia en hel lokalförsamling och en gren i Kristi kyrka?

Jag tror att den var en hel församling för den leddes av den Helige Ande..

Jesus kommer med frid

 "Jag är en gäst på jorden, mitt hem det finns ej här men jag får tro de orden: Mitt hem i himlen är, långt bortom tidens strand uti Emmanuels land. Jag är en gäst på jorden, mitt hem i himlen är." (Sions sånger 304)

Sången kommer i mina tankar den här morgonen. Sångförfattaren lyfter fram hur tanken på hemmet i himlen ger mod. 

"Till detta land jag vänder min håg och hämtar mod. Jag ser dess sköna stränder vid livets klara flod. En liten, liten tid, sen kommer han med frid. Jag är en gäst på jorden, mitt hem i himlen är."

Jesus kommer. Han kommer med frid. Han kommer till oss i ordet och genom sin Ande. Men han kommer också en gång synligt då han hämtar sin församling.

Frid och ömsesidig uppbyggelse

"Låt oss därför sträva efter det som tjänar friden och den ömsesidiga uppbyggelsen."

Orden från Romarbrevets fjortonde kapitel ingår i dagens lösen. I en kristen församling bör man sträva efter det som tjänar friden och är till uppbyggelse.

Lever vi i enlighet med dessa råd? Paulus har skrivit om förhållandet till svaga bröder. "Låt oss därför inte längre döma varandra. Besluta er i stället för att inte lägga något hinder i vägen för en broder, så att han snubblar och faller. Jag vet och är i Herren Jesus övertygad om att ingenting är orent i sig självt, men för den som betraktar något som orent, för honom är det orent. Om din broder blir oroad genom den mat du äter, så lever du inte längre i kärleken. Bli inte genom din mat orsak till att den går förlorad som Kristus har lidit döden för. Låt alltså inte det goda ni har fått bli smädat. 

Ty Guds rike består inte i mat och dryck utan i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande."

Aposteln varnar för att vi genom vårt leverne kan bli orsaken till att en som Kristus har lidit döden för går förlorad. Här finner vi en kraftig och mycket viktig varning. Även som kristna kan vi medverka till att någon förlorar tron och går förlorad.

Guds rike består i rättfärdighet och frid och glädje i den Helige Ande. Den onde kan inte tåla friden. Han hatar glädjen i Herren. 

Frid och det som är till uppbyggelse för tron behöver vi här på himlavägen.

Hebreerbrevets författare skriver: "Sträva efter frid med alla och efter helgelse. Ty utan helgelse kommer ingen att se Herren. Se till att ingen går miste om Guds nåd och att ingen bitter rot skjuter skott och vållar skada och många smittas."

Nog har vi ett talande och levande Guds ord. 

Den Lutherska tron

"Men den rättfärdige skall leva genom sin tro." (Habbackuk 2:4).

Profeten talar om den rättfärdiges tro i en bisats när han beskriver en dyster verklighet. En verklighet som påminner om den antikristliga tiden. Habbackuk skriver:

"Herren svarade mig och sade: Skriv upp synen och rista in den på skrivtavlor, så att den lätt kan läsas. Ty ännu måste synen vänta på sin tid, men den skyndar mot sin fullbordan och ljuger inte.

Om den dröjer, vänta på den, ty den kommer helt visst, den skall inte utebli. Se, uppblåst och oärlig är hans själ i honom. Men den rättfärdige skall leva genom sin tro.

Ja, vinet bedrar honom. Han är en högmodig man och skall inte komma till ro. Han spärrar upp sitt gap som dödsriket, han är som döden och kan inte mättas. Han samlar alla hednafolk till sig, han drar till sig alla folkslag."

Vid ett tillfälle körde jag hem en äldre man som saknade körkort. Hans tal var mycket starkt kryddat med svordomar. Han var numera en ensam man då hans fru gått bort för tre år sedan.

När vi körde förbi Rikets sal så bekände han att han var lutheran. Jag anade att han hade haft någonslags anknytning till Jehovas vittnen. Han berättade om att det finns så många slags läror.

Så gav han sin bekännelse. "Jag är lutheran om än det bär till helvetet".

När jag väntade i bilen för att se att han hittade in i sitt hus i mörkret fick jag ändå be för honom. Hela sitt liv hade han arbetat i skogen och jag noterade att han förlitade sig på sin egen styrka.

Den gamle mannen bekände sig som lutheran, men anade att hans liv slutar i helvetet. Det verkade inte bekymra honom så mycket. Med sitt tal så bekände han djävulen och verkade inte ha någon längtan efter Gud och himmelen. 

Han var en lutheran men kände inte Jesus. Gav hans kyrkotillhörighet någon slags trygghet? 

Nog är förfallet inom den "Lutherska folkkyrkan" stort. Biskopens herdebrevsbok är ganska talande exempel. Man vill ha folket, men man leder dem inte till Jesus.

Om Herren dröjer och vi får leva kommer jag att träffa den gamle mannen på nytt. Må Gud då ge tillfälle att något vittna om den tro som Luther hade. Tron på Gud och på Jesus. Tron på frälsningen i kraft av Jesu blod.

Den frälsande tron som ger ljus i vardagen och ett evigt liv. Vi får be om väckelse för vårt folk. 

Jag ville skriva ner berättelsen om mötet med lutheranen utan hopp för Evigheten som en påminnelse för mig själv hur det Lutherska arvet smulas sönder.

Lösningen är knappast att skriva ut sig ur kyrkan. Förfallet avtar knappast därigenom. En vän skrev igår om det ansvar som vi har för vår omgivning, ”att verka för den stads bästa” dit Gud fört oss..

Må Gud ge oss kraft att ta det ansvaret. Att bekänna Jesus, det levande hoppet vi har inför Evigheten. 

Och be gärna för den gamle mannen att han skulle få möta Jesus. Det levande hoppet som den Lutherska kyrkan och jag borde tala mera om..

För utan tro på Jesus slutar människans väg i helvetet. Det anade även den stackars ensamme lutherske skogshuggaren..

Herre, till vem skulle vi gå?

"Han sade vidare: "Därför har jag sagt er att ingen kan komma till mig om det inte blir honom givet av Fadern."

Efter detta drog sig många av hans lärjungar tillbaka, så att de inte längre följde honom. Jesus sade därför till de tolv: "Inte vill väl också ni gå bort?" 

Simon Petrus svarade honom: "Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, och vi tror och förstår att du är Guds Helige".(Johannes 6).

Vi lever i en tid då folk ropar "Kom hit, gå inte dit". Människor förleds så lätt till att samla skaror runt sig, medan Guds ord kallar till Jesus. 

Den som fått nåden att finna Jesus och hans kyrka på jorden får stanna hos Jesus..

Han som uppå korsets stam

I en sång sjunger vi om han som uppå korsets stam vann en segerlön. Orden i sången ljuder:

"De komma från öst och väst De komma från syd och nord. Att sitta till bords med Jesus en gång och höra hans välkomstord."

Sången beskriver varifrån de kommer: "De komma från stormigt hav. De komma från törnestig. De komma från berg, de komma från dal. De komma o Gud, till dig."

Sångens ord är trösterika: "Där samlas en skara stor förlöst ifrån jordens tvång. Ej mer någon synd, ej mer någon nöd. Ej mer någon natt så lång.

Sången vittnar om hur Jesus gör allting nytt: "Det gamla förgånget är. Se, allting har blivit nytt. Evigt jubel råda skall. Ty sorg och suckan flytt. Se himmelens pärleport är öppen för var och en."

Sången vittnar om att det finns plats hos Gud med Jesus:

"Ja, plats är beredd är hemma för dig. Och Jesus dig kallar än..

Jesu förebild

"Jesus gick omkring i alla städer och byar, och han undervisade i deras synagogor och predikade evangeliet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor. 

När han såg folkskarorna, förbarmade han sig över dem, eftersom de var rivna och slagna, som får utan herde. Och han sade till sina lärjungar: "Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd." (Matteus 9)

Det är gott och nyttigt att läsa vad Jesus gjorde. Han rörde sig i alla städer och byar.  Han undervisade i folkens synagogor. Han kom också till sin hemstad Kapernaum där en lam man bars fram till Jesus och han predikar: " "Var vid gott mod, mitt barn. Dina synder är förlåtna."

Han talar ännu med den lame och den lame får ta sin säng och gå hem..

Nära Herren

Igår läste jag vidare ur boken "Från Eden till Ararat" Och kom fram till Enos födelse. "Också Set fick en son och han gav honom namnet Enos. Vid den tiden började man åkalla Herrens namn."

Jag har inte tidigare riktigt noterat denne Enos. Men hans födelse verkade leda till något som man kan kalla väckelse. Man började åkalla Herrens namn.

Det hade gått över 200 år sedan Edens port stängdes. Nu började man åkalla Herrens namn. 

Jag har svårt att tänka mig in i ett liv utan tro på Gud. Kanske man ännu tror på honom som någonslags högre makt, men kontakten är bruten. Då behövs det väckelse.

Författaren målade en bild av väckelse bland Adams och Evas ättlingar. Man började leva nära Herren. 

Jag såg utöver skaran där i flygplanet. Jag visste att där fanns det nog människor som ville leva nära Herren. Där satt folk ur många olika folkslag instängda i ett litet flygplan mitt mellan himmel och jord, högt över ett brusande hav.

Jag såg att klockan närmade sig 15 och den tiden då Guds folk samlas för att åkalla Herrens namn. Det var söndag och jag var inte i Guds hus. Men jag fick vara nära Herren. 

Gud är aldrig långt borta. Han är nära. Han möter oss i sitt ord och vi får åkalla Herrens namn.

Monitorn visar att ute är det minus 58 grader. Men nära Herren är det varmt. Där får vi känna Edens ljumma varma vindar. Jesus har öppnat Edens stängda port..

Lördagskväll långt borta

Så går en lördagskväll mot sitt slut. En kväll på ett litet hotell på slätten utanför Keflavik. En händelserik dag, en händelserik vecka är förbi. I morgon är det vilodag, Herrens dag.

I första Tessalonikerbrevets första kapitel vittnar Paulus om hur tessalonikerna tjänar den levande och sanne Guden i väntan på Herren Jesus. Den vredesdom som kommer att gå över världen har Jesus frälst oss ifrån.

Det slår mig hur tidlöst Guds ord är medan jag betänker tillståndet av hemlängtan.

På stadens gata

"Ögat är kroppens ljus. Om ditt öga är friskt, får hela din kropp ljus. Men är ditt öga sjukt, ligger hela din kropp i mörker. Om nu ljuset i dig är mörker, hur djupt är då inte mörkret!"

Trons ögon kalibreras efter Guds ord. På så vis kan vi se det som ordet vittnar om, både ljus och mörker.

När trons ögon får näring av Guds ord får också tron fördjupas och mogna. Men kraften och ljuset kommer utifrån, från Gud.

I mina tankar den här morgonen kom den himmelska staden och dess ljus, ett ljus som kommer från Lammet.

Johannes skriver: "Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall. Den går ut från Guds och Lammets tron. 

Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd som bär frukt tolv gånger, varje månad bär det frukt, och trädets blad ger läkedom åt folken

Skatten i himlen

"Samla inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och där tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla er skatter i himlen, där varken rost eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara." (Matteus 6)

Nog är det en stor nåd att Gud öppnat de ögon som på grund av syndafallet är dunkla eller slutna. Det är nåd att med trons ögon få betrakta skatten i himlen.

Visst vill själafienden nedvärdera skatten, men han kan inte ta det som Jesus givit. När skatten är i himlen är också hjärtat där i Guds rike.

Nog är han stor och mäktig vår Gud och hans vilja mot människors barn är god. Så är det gott att vakna till en ny dag då vi får glädjas över himlaskatten.

Guds skapelse, geysir

"Ty skapelsen väntar ivrigt på att Guds barn skall uppenbaras. Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder. Ändå finns det hopp om att också skapelsen skall befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet." (Romarbrevet 8)

När jag betraktar kraften i Guds skapelse kan jag inte annat än förundras. Vi vet att skapelsen förändrades i och med syndafloden. Gudsmannen Mose skriver:

"Det år då Noa var sexhundra år, på sjuttonde dagen i andra månaden, bröt alla det stora djupets källor fram, himlens fönster öppnades, och det regnade över jorden i fyrtio dagar och fyrtio nätter."

Igår hade jag möjlighet att betrakta en av dessa källor. På isländska "geysir" som med cirka 10 minuters mellanrum bryter fram. Nog är det en väldig kraft som Gud satt i naturen..