Sommarmötet är slut och vardagen tar över. Det finns mycket att memorera efter ett annorlunda sommarmöte. I mitt minne lämnar ändå friden, en annorlunda himmelsk frid.
Visst är det så att här på denna jorden är synden med i allt, men ändå låg ställvis något himmelskt över mötesområdet. Det syntes på barnen. Det syntes på de unga. Det syntes att Guds folk stannade en stund för att vila på vägen mot ett bättre land.
Vi hörde om den åttonde dagen, som de första kristna kallade söndagen. Den nya skapelsens dag, för i Kristus är du och jag en ny skapelse.
Guds folk är utkallade ur världen för att leva det nya livet I Kristus. Vi glömmer det så ofta. Guds folk är ett fritt folk som får följa en levande Jesus.
Här bland trötthet, sjukdom, motgångar och mitt i den sista generationens avfall får vi fullborda den kallelse vi fått av Herren Jesus, som fött oss på nytt till en ny skapelse.
När Jesus kommer tillbaka blir allting fullkomligt. Det nya livet fortsätter men en förvandling ser då Gud på ett ögonblick tar bort synden och syndafallets följder. Allting förvandlas då, men Jesus är den samme. Jordens tårar är borttorkade.
Fick vi en försmak, en stilla aning av vad som snart måste ske?
"Därför bestämmer han på nytt en dag som han kallar i dag, när han långt senare säger genom David vad som redan är nämnt: I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan. Ty om Josua hade fört dem in i vilan, skulle Gud inte längre fram ha talat om en annan dag.
Alltså finns det en sabbatsvila kvar för Guds folk. Den som har kommit in i hans vila får vila sig från sina gärningar, liksom Gud vilade från sina. Låt oss därför ivrigt sträva efter att komma in i den vilan, så att ingen kommer på fall som de och blir ett exempel på olydnad."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar