Ett liv dolt med Kristus

Aposteln skriver i Kolosserbrevet om ett liv dolt med Kristus i Gud. Innebörden är kanske inte så lätt att förstå.

Paulus talar om den gamla och den nya människan. Den nya människan har uppstått med Kristus och söker det som är där ovan där Kristus sitter på Guds högra sida, alltså härskar.

Kristus råder alltså över den nya människan. Den del som vi av Guds nåd äger genom tron. Den nya delen är en gäst och främling här på jorden. Den längtar till det fullkomliga och riktar blicken uppåt.

Kristus är den nya människans liv. När Kristus träder fram, träder vi fram i härlighet tillsammans med Honom.

I den här texten finns en sådan djuphet att det mänskliga förståndet inte riktigt kan fatta det. Talar aposteln här om den slutliga förvandlingen vid Kristi ankomst?

Åtminstone Anden visar på den. Då avkläds allt det gamla. Men ett liv dolt med Kristus. Kristus i oss, härlighetens hopp beskriver väl ytterst en kristens jordiska vandring.

Sedan fortsätter han att tala om att döda de jordiska begären. Det är något, en vilja som Kristus verkar i ett Guds barn.

På mitt nattduksbord ligger en bok om Guds helighet. Jag anar något, men vågar inte riktigt börja läsa den. Aposteln uppmanar att söka det som är där ovan.

Kristi Ande i en syndig människa, det är stort.

Livets träd i Guds paradis

Jesus avslutar brevet till ängeln (församlingsledaren) i Efesos. "Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna! Åt den som segrar skall jag ge att äta av Livets träd, som står i Guds paradis."

Fick församlingsföreståndaren och församlingen nåd till bättring? Ett tiotal år tidigare hade en eländig rövare hängt på korset brevid samme Jesus. Rövaren hade i sin nöd bett om en tanke av Jesus. Vad hade han fått? Allt!

Sannerligen, sannerligen, idag skall du vara med mig i Paradiset. Anden visar nu på Jesus! Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna.

Församlingsledaren och de kristna i Efesos, rövaren och du och jag är helt beroende av Jesus. Glömmer vi, överger vi, eller slarvar vi bort honom är vi de olyckligaste människor. Det är i och genom Jesus vi kämpar mot synden. Vi behöver ha Jesus med oss även då vi inte kan tåla onda människor.

Och det viktigaste, vi behöver ha Jesus med oss då vi lever i den tidsålder som Bibeln kallar den sista tiden. Vi behöver ha blicken riktad upp mot honom. Hur gör vi det? Vi läser Guds ord, vi tar Guds ord till oss då det predikas och vi ställer oss själva under ordet då vi för fram det.

Åt den som segrar, den som kämpat den goda kampen, den som fullbordat loppet ger Herren Jesus själv frukten från Livets träd. Han ger dig att äta.

Jesus eller den onde. Livets träd eller kunskapens träd?

Mitt på den stora gatan med floden på ömse sidor står livets träd. Klar strömmar floden med livets vatten fram. Vattnet, floden går ut från Guds och Lammets tron.

Vilken bild Anden målar för oss. Tänk där står ännu Jesus själv och ger oss att äta från det ljuvliga trädet. Inte vill jag väl lämna den härliga platsen. Inte vill jag själv gå bort över floden, varken till höger eller vänster.

Jag vilar på den gröna ängen, jag finner ro vid vattnet, som är klart som kristall. Jag vill vandra med Jesus i vita kläder.

I skogen, i världen har löven vissnat och fallit, men på livets träd som finns där Jesus är, finns det löv som ger läkedom åt folken.

Källan, livets källa, den dubbla strömmen. Guds och Lammets tron. Herre tänk på mig då du kommer i ditt rike.

Sannerligen, sannerligen, idag skall du vara med mig i Paradiset.. Rösten är ljuv och varm. Det är gott att lyssna på Guds sons röst.

Johannes, åskans son

Jag blev intresserad av hur Gud skötte om Johannes. Han blev kallad av Herren Jesus. Det vittnas om att han var den lärjunge som Jesus hade kär, en som Jesus tog hand om på ett speciellt sätt.

Johannes lär ha haft ett häftigt lynne. Vid ett tillfälle frågade han Jesus, om denne vill att Han kallar ner eld från himmelen för att förgöra Guds motståndare, de som inte tog emot Jesus och hans lärjungar och det budskap de förkunnade.

Johannes skriver om hur man aldrig skall ta emot en villolärare, han är den förste som varnar för antikrist. Hans hemförsamling blir Efesos. På ön Patmos har Herren Jesus även ärende till den församlingen, som Johannes fått på sin lott.

Vi märker att församlingen fått en grundlig undervisning av Johannes. Jesus vet att de inte kan tåla onda människor, det hade Jesu medarbetare Johannes lärt dem.

Församlingen har prövat de falska apostlarna och identifierat dem som lögnare. Församlingen har arbetat utan att tröttna och stått upp för den sanna läran och för Jesu namn. För Jesu namns skull har man uthärdat mycket utan att tröttna.

Man har säkert velat hålla sig vaken, vilket Jesus också ofta uppmanade till, vaka och be. Men i kampen och i striden hade något fatalt skett. De hade övergett sin första kärlek. Hade de glömt Herren Jesus i stridens hetta, eller hade kampen och striden mot villolärarna gjort dem stora och starka i sig själva.

Nu får de samma uppmaning av Jesus, samma uppmaning som de säkert gett till många villolärare. Jesus har nu samna budskap till dem. Vänd om, vänd om. Gör dina första gärningar, annars flyttar jag ljusstaken.

Hur månne det kändes för Johannes att Herren Jesus så starkt måste tillrättavisa hans församling? Han som hade haft Jesus så kär och fått vila vid hans bröst. Hur hade han inte sett att någonting gått snett där hemma i Efesos. Hur hade han inte kunnat identifiera att man hade ett problem i församlingen. Allt hade ju sett så bra ut.

Sådana är vi människor, även den bäste apostel. Vi kan missa något, fiendens angrepp och den ständiga försvarsställningen kan ge sår och skada. Även vårt eget hjärta skadas i striden. Men ropet från Efesos nådde himmelens Gud, ja på samma sätt som ropet från Sodom och Gomorra tidigare hade nått honom.

Det sägs att Johannes fick den nåden att återvända till Efesos. Johannes är gammal och man bär honom till predikstolen. Johannes har endast ett budskap - älska varandra.

Åter bär man honom dit, samma budskap -älska varandra. En tredje gång bärs han upp, samma budskap- älska varandra.

Jesus besökte Efesos. Han talade genom åskans son Johannes. Budskapet var kort, men ack så svårt- älska varandra.

Jag har en bön, en önskan att Guds medarbetare även inom LFF, inom bibeltrogna rörelser för ut detta budskap till de sju församlingarna - älska varandra.

En av de sju församlingana befann sig där den onde har sin tron. Den onde vill ännu idag slå upp sina troner mitt i Guds församling. Därför bör vi vaka och ta bibelns varning till oss, att när laglösheten tilltar avtar kärleken hos de flesta. Må vi inte förlora vår första kärlek.

För vem bygger man troner idag? Går lovet till himmelens Gud, för man ut det ljuvliga budskapet- älska varandra. Älska varandra och tro synden förlåten. Budskapet om Jesus, om han som gav sitt liv för syndare.

Eller reses mänskliga byggnadsverk och troner därifrån man slår de slagna och glömmer att förbinda såren och uppsöka de som fallit och faller i rövares händer? Glömmer vi att be för våra fiender och de som förföljer Guds barn, samt de som antikrist fått i sina klor.

Vi lever i en svår tid, men vid Jesu bröst, invid Jesu hjärta, där är det ljuvlig ro. Gud låt även mitt hjärta få den samma takten, att jag skulle få något av den kärlek du brann av. Att min tunga visar på nåd, nåd och nåd. Än är det frälsningens dagar. Än finns det liv, hopp och mod, även om främmande hammarslag hörs både innanför och utanför lägret. Även om jag kan urskilja två slags hammarslag i mitt eget hjärta.

Ännu finns det nåd även om det kommit främmande toner från min hammare. Vi, jag får vända om till Jesus, till vår, min första kärlek. Han som sade- följ mig! Bröder, systrar i Herren, minns ni vilken kraft det var i orden?

Minns ni kraften som lyfte er och minns ni värmen som bar er, ut till de förlorade fåren och ut bland Jesu vänner med hoppets budskap.

Älska varandra, älska Herren Jesus som först älskat oss. Älska hans bud och hans ord.

Jesus kommer och han kommer "snart",  snart det betyder också hastigt, plötsligt. Den tid som vi har att verka och behöver kraft för är därför alltid idag. Idag får vi älska Herren Gud av hela vårt hjärta och vår nästa, såsom oss själva.

"Döm mitt hjärta här i tiden, innan världen döms av dig, och när tiden är förliden i ditt domslut fria mig."

Gud är god, Jesus älskar dig!

Kyrkkaffe

Vi fick en inbjudan till kyrkkaffe, på uppbrottets söndag, den söndagen det är tänkt att jag skall medverka vid gudstjänsten i Oravais. Det känns bra, det känns lättare att fara.

Mina tankar går till honom som det ändå handlar om, han som måste fråga, finner jag månne tro då jag kommer till jorden.

Aposteln talar om de som älskar Jesu uppenbarelse, hans ankomst. Ja hur förbereder man egentligen en konungs ankomst? I tvåtusen år har Kristi kyrka vetat att världens skapare och förlossare kommer till jorden, att han är på väg.

Förra gången fick han ändå rum i ett stall. Nu vittnar Bibeln om att jordens konungar samlar sig till strid mot honom som kommer. I Josafats dal, i domens dal på Harmageddonslätten samlas jordens folk ledda av sina furstar, vilddjuret och den falske profeten till strid.

I stad efter stad, i by efter by idkar Jesu ovänner sin brända jordens taktik. Man reser upp föredelsens styggelser på plats efter plats. Taktiken är klar, tron skall nertrampas, ingen skall kunna vänta på konungens ankomst med ett fritt och glatt hjärta.

Striden blir ändå kort, men intensiv. Bibeln talar faktiskt om att konungen samlar sina motståndare dit till Josafats dal, till domens dal, en dal som som inte kan defienaras geografiskt.

Sina egna har han därmed märkt med sigill och skyddar och bevarar i öknen. Sigillet är väl ytterst att han utrustar och bevarar dem genom den Helige Ande.

Andens språk, så också Uppenbarelsebokens språk är ofta bildspråk. Den som har öron, den som Guds Helige Ande förklarar ordet för må höra, kan höra, du som har öron hör vad Anden säger till församlingarna.

Guds medarbetare

Det tredje kapitlet i 1 Korinterbrevet har den ljuvliga överskriften "Guds medarbetare". Aposteln är ändå bekymrad över att han ännu måste tala till de kristna i Korint som till köttsliga människor. Han kan inte tala till dem som till andliga människor.

Det talas ibland om andlig tillväxt. Ofta är det då ändå endast det mänskliga som framhävs. Kunskapen om Kristus och korsets väg, att själv vara beredd att gå korsets väg och även ta emot slagen på den andra kinden är ändå den Kristnes väg och lott i livet.

Att få vara med Kristus där vid soningsstället, vid korsets rot, att svara på åklagarmakternas hot försoningens ord. Den andliga människan vill fly avund och strid.

Tänk om vi, jag, kunde tillsammans med Apollos, Kefas och Paulus vara Guds medarbetare. Då är jag ej min egen, då hör jag till min Jesus.

Ge ni dem att äta

Vid ett tillfälle sade Jesus till lärjungarna "ge ni dem att äta" Det hade samlats mycket folk på en ödslig plats och det fanns ingen mat. Jesus gjorde ett under och välsignade den maten som en liten pojke hade med sig så att det räckte till en stor skara.

Inatt hade jag en dröm att en man från hembyn full av iver ordnade bibelsamtal. Han satte upp skyltar och ville att vi samlas för att diskutera om Jesus. Hans fader var en kristen man men själv bekände han inte Jesus.

Jag vet inte varifrån drömmen kom, men jag får nu åtminstone be för Honom. Jag har funderat några dagar varför vi är så tysta och varför det är så svårt att berätta om, eller samtala om Jesus. 

Avlidne prosten Juntunen nämnde i en predikan för kanske 5 år sedan vad som skulle kunna hända, om de 5000 som var församlade skulle berätta för någon om Jesus när de far hem från mötet.

Vi är faktiskt satta till att föra ut budskapet om Jesus till hela världen, även till grannar och folk som vi möter. Visst vet vi att det är Jesus som väcker tro, det är Jesus som kan ge människor en längtan att få lära känna Honom, Gud kallar, men Gud har en uppgift för sin kyrka.

Men det är svårt att ändra sina vanor. Vårt finländska samhälle är sådant att man får och kan tala om allt annat vid ett matbord, men inte om tro, biblisk tro. Vi har accepterat det och kanske även är nöjd med det. Det är ju lugnare så och vi passar bättre in i mängden.

Tron vill man, vi? stänga bort från det dagliga livet och begränsa till kyrkan, bönhuset. Vad vill Gud säga mig genom drömmen om mannen från hembyn som kör runt med sin traktor. 

I drömmen brann han av iver för att lära känna Jesus bättre. Den onde vill inte att vi skall vittna om Jesus. Gud vill ändå att alla människor skall få höra det glada budskapet och komma till tro.

De kanaler vi har för att föra ut budskapet fungerar inte riktigt, utsändningar fungerar inte alltid. Vill Gud säga oss något även genom detta? 

Kanske vi har orsak att faktiskt göra bättring och gå ut och göra folk till Jesu lärjungar. Visa oss Gud dina vägar och din vilja..

Håll er vakna!

Efter tre ganska intensiva dagar är jag ganska trött och kämpar mot sömnen i den varma tågkupen. Då jag slår upp i Bibeln hamnar jag till Markus 13.

Ordningsföljden avviker något i Markus beskrivning av Jesu eskatologiska tal, jämfört med Matteus och Lukas. Den Helige Ande har via Markus formulerat orden såhär: "Och vad jag säger till er, det säger jag till alla, håll er vakna."

Jesus ger samma budskap till oss dagens kristna, som han gav till sina lärjungar. Jesus säger att vi vet inte när tiden är inne. Men Jesus säger också att hans änglar skall samla ihop de utvalda, från jordens alla hörn.

Det är trösterika ord. Jesus själv håller oss vakna genom sitt ord. Det ord som skall ljuda och verka fram till den dagen då han själv stiger ned.

En vit sten

Jesus uppmuntrar den församling som verkar där Satan har sin tron. De kristna i Pergamon hade hållit fast vid Jesu namn och inte förnekat honom under svåra tider.

Men i församlingen fanns även de som höll fast vid Bileams lära. Bileam var en hednisk profet som förledde Guds folk till sexuell omoral.

Församlingen får en uppmaning till omvändelse. Jesus tröstar sina egna i Pergamon. "Den som segrar skall jag ge av det dolda mannat och en vit sten."

"På stenen är skrivet ett nytt namn, som ingen känner utom den som får det." Hjärtats tro på Jesus kan bevara ett Guds barn i en brokig församling. Ett nytt namn, en identitet i Bibelns Jesus, han som är Kristus.

En vit sten av Jesus, en försäkran om att Han är vägen, sanningen och livet. Dold manna, Jesus styrker och bär sina barn under ökenvandringen. Han leder dig genom sitt ord även om Satan reser sina troner.

Under vandringen bär vi den vita stenen under vårt hjärta. Segerns pris ger Jesus vid vägens slut. Stenen får vara ett inbjudningskort till Lammets bröllop, en försäkran om frikännande vid den yttersta domen, för Jesu skull.

Ja det är en förunderlig sten som lyser i en mörknande värld, en vit sten.

Guds helighet

Vi lever i en föränderlig väg, men det är ju inget nytt. Positiv och negativ förändring i samhället har ju alltid skett så länge människor funnits på jorden.

Jag tänkte igår på Guds storhet och helighet då vi diskuterade den nya väglagen. Varför förändras inte Guds ord, medan mänskliga lagar förändras och behöver förändras?

Jaakko nämnde en intressant sak om den nya väglagen. Där finns ovanligt många brister och motsägelser. Det beror på att man ändrat processen runt lagstiftandet. Förr var det i regel en kommitté på ett tiotal personer som arbetade fram en lagtext. Nu har det varit endast en eller två och därför märks felen och motsägelserna först nu, då flera får tillgång till lagtexten.

Så fungerar det mänskligt sett. Men Gud är ingen människa. Han är den som skapat allt ur intet. Allt har han skapat genom sitt mäktiga ord. Allt upprätthåller han genom sitt mäktiga ord. Han den treenige gör inga misstag. Hans helighet kan vi inte till fullo förstå, men hans ord vittnar om den och Hans Ande (Den Helige Ande) uppenbarar den för oss.

Det stämmer att vi människor utvecklas, vi lär oss nya saker, men ändå är människan ytterst den samme. Gud har satt en gräns för människan, en gräns som hon inte kan gå över, bland annat döden, men också Guds ord, det eviga och heliga.

I en radioandakt som jag bandade smög det sig in en mening som irriterat mig. Jag sade ungefär så här "Den onde är också teolog, han undervisar vid universitet och högskolor via människor som han vilselett. Men han sitter också på vår axel då vi läser och hör Guds ord.

Men så är det nog väl ändå ytterst. Det är inte dåligt att studera teologi, det gör även jag. Men vi behöver inse att syndafallet långt handlar om att människan vill bli som Gud. Hon vill kunna ställa sig bredvid Gud med en kunskap om gott och ont. Hon vill på sätt eller annat också ställa sig över Guds Ord. Men att vilja studera Guds ord är gott, för ordet är ett ljus på vår stig.

Gud som skapat människan vet ändå hurudan hon är. I hennes eget hjärta finns inget gott. Det goda kommer utifrån, från Gud. Frälsningen, allt som hör till frälsningen kommer också utifrån, från Gud. Jesu jordiska liv, hans försoningsverk och hans uppståndelse beror på Guds godhet, Guds helighet och Guds kärlek. Det visar och definierar Guds kärlek för oss. Ja det är Guds kärlek.

Vi människor kan inte ställa oss över vad Guds ord visar om frälsning, om synd och nåd. Guds ord och dess andemening förändras inte av att vi människor studerar och vänder och vrider på det och försöker tolka och omtolka efter vår bästa förmåga.

Ett exempel, mot Guds ords ljus kan jag inte lyckönska prästen Stina då hon gifter sig med sin kvinnliga vän. I Guds ords ljus är det en falsk kärlek och det blir endast som en ljudande malm, en klingande cymbal och en uppmuntran till att ställa sig över Guds ord.

Guds godhet, Guds kärlek, Guds helighet uppenbaras för oss i Jesus Kristus. Till den klippan får jag fly, den brast även för mig. Där finner jag frid, ro och Nåd, en oändlig nåd.

• 
  

En ny lag

"Och jag skall sätta min lag i deras hjärtan" Profeten Jeremia fick höra om det nya, om Honom som skulle rena sitt folk. Guds ord består av två testamenten, ett gammalt och ett nytt.

Sakarias, den gammaltestamentliga prästen som levde i nya nya testamentets brytningstider profeterade om en soluppgång från höjden, som skulle besöka oss. Solen från himmelen som lyser över dem som sitter i dödsskugga och mörker, soluppgången som styr våra steg in på fridens väg.

Korset som restes över jorden, båten uppdragen på stranden som vittnar om att han var här. Den Helige Ande i hjärtat som viskar, Han är här.

Tre dagar skall vi studera en ny lag, en ny väglag. Hemläxan den gamla väglagen har jag nog fuskat med, då jag inbillat mig att jag kan den.

Men nog är det så att man behöver ha kunskap om det gamla för att lära sig något nytt, speciellt i brytningstider. Den nya väglagen skall träda i kraft vid årsskiftet, så har det varit tänkt redan i många år, men nu blir det kanske verklighet. Ja, om Herren dröjer, den visshet, den realitet som vi som Guds barn alltid får leva med.

Vi lever likt de forna heliga, likt apostlarna och kristna genom årtusenden i ett brytningsskede. Snart kommer Han som komma skall. Vi vet att han kommer, men vi vet inte när.

Svaga och syndiga, men för Kristi skull dugliga för ett kommande Kristi fridsrike, ilar vi vidare, som himmelrikets medborgare, men ännu på en syndfull jord.

Men Jesus går med, budskapet går ut till jordens yttersta kanter. Aftonens himmel rodnar, en dag gör han allt nytt, basunen ljuder och ljungelden går från öster till väster.

I Kristus är vi redo. Min korta tågresa med Herren avbryts av uppropet, hetken kuluttua Tampere. Arbetsdagen fortsätter.

En välsignad dag med Herren!

Biljetten stämplad

"Du skall ge hans folk kunskap om frälsningen, med förlåtelse för deras synder." Sakarias tunga hade blivit löst och han började tala och prisade Gud. Uppfylld av den Helige Ande profeterade han.

Jag sitter på tåget på väg till Tammerfors, men på stationen talade man endast om tåget till Seinäjoki. Biljetten är köpt till Tammerfors, men går faktiskt detta tåg dit?

Nu är biljetten äntligen stämplad och konduktören intygade att tåget går ända fram, utan byten. Nu är det gott att resa.

Jag har suttit och funderat på synd och nåd, syndakännedom och kunskap om nåden, på frid och falsk frid. Nu ljuder det också i högtalaren att tåget fortsätter till Helsingfors, gott så.

Lag och evangelium, ett helt Guds ord, endast kunskap om Jesus, eller en personlig relation till Honom. Sann, biblisk apostolisk kunskap eller "fake news"

Det finns många som försäkrar det ena och det andra utan verklig kunskap om Honom, som är vägen, sanningen och livet. Jag tänker på den unga teoligestuderanden som  försökte övertyga tonåringarna om att nog kan man flytta ihop om man är förlovad, den gamle predikanten som inte vågade predika evangelium, utan krävde bekännande av alla synder.

Lag och evangelium, men på rätt sätt, inte ett lagiskt evangelium, inte ett urvattnat evangelium, eller endast ett socialt evangelium.

Jesus, Guds son, korsfäst och uppstånden för min skull. Jesus han som sonade mina synder och är min helgelse. Han är järnvägen till himmelen.

Nog är det viktigt med kunskap om frälsningen, om visshet om förlåtelse för synden. Ja visshet om att du är på tåget som går till himmelen.

Födslovåndor (2018)

Av någon anledning har mina tankar idag gått drygt 17 år tillbaka i tiden. Den dag då jag stod i köket och lyssnade på radion om att ett tredje flygpan var på väg mot Washington, två hade redan flygit in i tvillingtornen.

Börjar det nu tänkte jag. Ändå fylldes jag av ett inre lugn. En insikt om att Herren hade full kontroll fast fasansfulla händelser avlöste varandra. 

Mitt i smärtorna, mitt i hettan var en Gudsason med. Av de tusentals som dog i tragedin gick många antagligen till vila hos Gud, till vila i Abrahams sköte. Många Guds barn drabbades också av stor smärta och möda. Även där var Gud med. 

En del dog ändå utan att känna Jesus och missade målet, där var det sorg och bedrövelse, en evig skada. Många har även därefter vaggats in i en falsk frid, frid, frid och ingen fara. 

Utan Jesus finns ingen frid. Evigt olycklig blir den människa som missar sin besökelsetid, den människa som säger nej då Herren i nåd klappar på hjärtats dörr.

Gud är god skrev jag i föregående inlägg. Han gör inte skillnad på människor. Vi har ändå olika livsöden. I alla tider, svåra och lätta kallar han genom evangelium människor till tro och gemenskap med Gud. Ja det är Bibelns budskap och så får vi tro. Guds godhet är det att Han dog för att vi skall få leva. 

Mina tankar har ändå idag rört sig i mycket allvarliga banor. Tänk om vi en dag vaknar upp och inser att vi befinner oss mitt i vedermödans tid. 

Min vän Mikael är övertygad om att vi är bärgade hemma hos Herren den dag då den siste antikrist träder in på arenan. Bibeln ger dock inte någon entydig bild av att så är fallet. Guds barn drabbas inte av vredesdomen, men bibeln talar om och varnar för en mycket svår tid före och i anslutning till Jesu återkomst till jorden.

Min vän skriver också mycket om ett tusenårsrike av frid som skall råda på den här jorden. Åter igen är jag inte så övertygad. Är det inte det tillstånd av inre frid, som en Jesu vän får uppleva redan här och nu, eller den ro och glädje som den kristnes själ får njuta i himmelen, i väntan på uppståndelsens morgon.

Men däri tror jag att min vän har rätt att vi varje dag behöver vara redo för uppbrott, för uppbrott och förvandling. Vi får leva i glad förväntan på vår och hela kristenhetens förlossares ankomst till jorden.

En Jesu vän får frimodigt leva sitt liv till fullo i väntan på Herrens ankomst. Bibeln vittnar om att vi glatt får lyfta vår blick, då vi ser att förlossningens dag närmar sig. Det är nåd att få leva i väntan på Jesu återkomst och alla Guds barns förlossning.

Det är nåd att få förlita sig på Herren som leder under både ljusa och mörka dagar. Det är nåd att i Anden få skåda in i den framtidsdag som är ljus och lång. Det är också nåd att få lämna var dag i Herrens händer. 

Hela vägen går Han med.

Din trofaste vän

Har du tänkt på frälsaren, hur han inte gör skillnad på personer. Den fattige nybyggaren i Amazonas och miljonären på Wall Street är båda lika återlösta.

Båda är de skapade till Guds avbild. Båda hamnar de att leva i en av synd fördärvad värld men båda har i Kristus samma möjlighet till upprättelse.

Båda kallar Gud genom evangeliets predikan. Allt är fullbordat och Gud kallar båda till gemenskap med Honom. Redan här och nu och vidare i evighet.

Det är stort, Gud är god, glöm inte det..

Tack för nattens vila

Tack Gud för nattens vila! Gud skänker i sin godhet mycket som vi glömmer att tacka för. Om sömnen uteblir blir människan trött. 

Gud ger så mycket som vi håller för självklart, arbete och vila och ett samhälle som fungerar.

"Som sådden förnimmer Guds välbehag i fattig och stenig mull,

Så prisa din Gud, du min kropp idag, 

för vägen och bördornas skull"

Kan du den nya sången?

Kan du och jag den "nya sången". Ingen kan lära sig den nya sången, utom de som är friköpta från jorden. Den nya sången handlar inte om ekologiskt fotavtryck. Den handlar inte om kolsänkor, nej den handlar inte om hbtqi eller kvinnliga präster.

Den nya sången handlar om Jesus, Guds felfria oskyldiga offerlamm. Den nya sången sjungs av kvinnor och män, de som är friköpta från människorna som en förstlingsfrukt åt Gud och Lammet.

De är fläckfria för Jesu skull. När han vid tidens slut kommer på himmelens skyar får dessa förenas med honom och alla forna heliga. Då ljuder sången klart inför tronen. Den ljuder över väldiga vatten vid harpors klang. Den ljuder redan i fjärran.

Gud lär mig den nya sången. Låt mig redan få sjunga den på vägen hem. Låt mig få sjunga den då evighetens klockor börjar klinga. Låt mig få sjunga den, då den sista klangen tonat ut.

Intet nya tungan binder, inga tårar finnes där. Endast sällhet inga hinder, då jag prisar Jesus kär. Helig, helig Gud jag redan, sjunga kan trots tidens tvång. Uti evigheten sedan, ljuder alltid lovets sång.

Trons fullkomnare

Hebreerbrevets författare skriver till en församling som levde i en föränderlig värld. Målgruppen var Jesustroende judar som levde några år före Jerusalems förstörelse.

Författaren uppmanar de kristna att tänka på Jesus och vilket motstånd han fick möta från syndare, så att de inte tröttnar och tappar modet. Styrk kraftlösa händer och svaga knän.

Nu i den sista tiden har Gud talat till oss genom sin son skriver brevskrivaren. Honom skall vi lyssna till, ja Honom om vilken rösten från himlen tidigare intygade att "denne är min älskade son, lyssna till Honom." Han som nu sitter på Guds högra sida i himlen och ännu bär allt med sitt mäktiga ord.

I våra dagar har det än en gång bevisats hur bedräglig den här världens vishet är. Ja den är en dårskap, då den inte stämmer överens med Guds ord. Vi behöver inse att vi lever i den yttersta av den yttersta tiden. Djävulen samlar förbrilt sina skaror för att bygga upp, eller återuppbygga antikrists plattform, vilddjurens rike.

När tiden är inne kommer Gud att tillåta det. Därför är Hebreerbrevets författares ord "ta vara på det ni hört så att ni inte rycks med av strömmen" så livsviktiga för oss idag. Vi får inte mista vårt fotfäste, tron på Jesus och hans livgivande, livsbejakande och livsbevarande nerskrivna Guds ord.

Vi är Kristi vänner om vi stadigt håller fast vid vår första tillförsikt ända till slutet. Det finns en sabbatsvila för Guds folk. Redan nu får vi vila i tron i förtröstan på Jesu fullkomliga gärningar. Snart, kanske snart får vi vila i hans famn, hemma i himmelen.

Guds folks hemlängtan

Mina tankar har de senaste dagarna, veckorna ofta gått tillbaka i tiden, även till den söndagen för 3,5 år sedan som talade om Guds folks hemlängtan.

Vilho Rantanen förmedlar i sin sång budskapet om korset, korsets väg så smal. "Förhärliga för den som dignar, korsets heliga väg så smal."

En gång ditt dop gavs mig, var dag du ny nåd måste skänka, ge ny eld uppå livets stig.
"Led under strömmen av blodet, min dignande själ du min Gud"

Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om ting som man inte ser. Genom tron fick fäderna sitt vittnesbörd.

I tron byggde Noa en ark i helig fruktan, för att rädda sin familj, efter det att Gud hade varnat honom för det som ingen ännu hade sett.

Jesus Kristus, inget annat håller att bygga på. Det håller då himmel och jord förgås. Det håller även idag att leva på. Vi behöver ingen annan eld. Han får bli större och jag mindre. Den som tror på sonen har evigt liv.

Guds familj

Är det sant att Jesus är min broder, är det sant att arvet hör mig till? Guds familj är världens största sjunger vi i en annan sång.

Jag är döpt i Jesu namn, i Faderns, Sonens och Den Helige Andes namn. Jesus säger att den som tror och blir döpt blir frälst. Dopet är ett nådesförbund som vi får leva i. Den som tappat bort, eller mist sin tro får genom omvändelse och bättring komma tillbaka.

Vad är då omvändelse? Att vi vänder om från ett liv i otro och synd mot Guds bud. Är det sant att Jesus är min broder? Den som tror på honom har evigt liv och hör till Guds världsvida familj.

Det är nåd utöver nåd att Jesus är min broder, det är nåd att leva och vandra med honom, Herren.

Skaparens lov

Den 104 psalmen är en lovsång till skaparen. Sångaren prisar sin skapare som låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst. Så låter du bröd komma från jorden.

Med förundran betraktar jag än en gång biskopars och ärkebiskopars förfarande. Den förra ärkebiskopen är beskyddare för en "anarkistisk" demonstration och stiftets biskop ägnar en sida åt att lovorda samma evenemang.

Jag är medveten om att jag får mitt levebröd av skogen, likt många generationer av landsmän. Nyttjandet av skogarna har varit en välsignelse för vårt land.

Istället för att prisa skaparen och tacka Gud för det dagliga brödet lyfter biskopen fram alla de mer eller mindre anarkistiska rörelser han samarbetar med.

Vi hörs då vi är många skriver man. På domkyrkans trappa vill man än en gång vifta med sina eländiga flaggor och banderoller.

Är detta vad Herrens tjänare skall syssla med? Nej, jag tror inte det.

I en av förra helgens texter förbjuds profeten Amos att predika i Betel, för det är kunglig helgedom. Det var instiftat av Nordrikets kungar för politiska syften. Det stod i opposition mot Guds tempel i Jerusalem, det tempel som var byggd med cedrar från Libanon på konung Salomos tid.

Amos var en fattig boskapsherde som odlade mullbärsfikon, en enklare sort av fikon som fungerade som fattigmansmat. Men Herren tog honom från hjorden och sade, gå och profetera för mitt folk Israel.

Intet är nytt under solen. I dag föraktar kyrkans ledare det enkla folket på landsbygden som får sitt bröd av att vårda, odla och ta tillvara det som skapelsen ger.

Guds ord får inte predikas helt och till prästjänster sätts i första hand de som föraktar och förskjuter vissa delar av Bibelns ord.

Det här blev ingen vacker text, men det är inte vackert att alliera sig med gudsförnekare, som prisar det skapade istället för Skaparen. Vad som följer därav vittnar Romarbrevet om.

Aftonens himmel

För länge sedan lade du jordens grund, himlarna är dina händers verk. De skall gå under men du skall bestå. De skall alla nötas ut som kläder, du skall byta ut dem som en mantel och de försvinner. Men du är den samme och dina år har inget slut.

Hur skön skall inte den nya himlen vara..

Tjänaren och hans Herre

Förra söndagens texter talar om tjänaren och hans Herre. Hur verkade Jesus som predikant? Han tog ju en tjänares gestalt. Vi vet att hans undervisning var felfri. 

Han talade med makt och myndighet och inte som de skriftlärda. Ja hur talar Gud? Han talar Guds ord. Den tid han verkade var så kort, 3,5 år. Hastigt gick den förbi och tiden då Han skulle offras stod för dörren.

Han svettades blod, men han var ständigt i kontakt med sin Far. Ännu i den sista stunden brann han av kärlek till dig och mig, till alla människor.

Fader förlåt dem säger han och han försonade hela världens synd och skuld. 



Måndagen och något nytt

Så fick jag då första morgonen svänga in till det nya kontoret. Första dagen på den nya arbetsplatsen, ett stenkast ifrån bönhuset måste jag ta en bild då jag stannade bilen.

Utebelysningen lyste upp bönhuset i det dunkla morgonljuset. I arbetsrummet fanns endast ett rent och tomt skrivbord, som ändå fylldes allt mera under dagens lopp.

Det är gott att få börja en ny arbetsvecka, i en ny omgivning i Jesu namn. Gnolande "får i dig dock tro mig salig" gick dagen sin gilla gång, flyttlass efter flyttlass och slutligen var allt på plats, men i en salig oreda.

Hemma blev det dags för den sista lappen ur födelsedagspresenten med en bibelvers för varje måndag. 

"Jag vet vilka tankar jag har för er säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens, för att ge er en framtid och ett hopp"

Guds vägar är förunderliga. Hans tankar är mycket högre än våra tankar. Ja resten begrundar jag stilla i mitt hjärta.

Kallad, älskad i Gud, Fadern, bevarad i Jesus

Herrens broder Judas skriver ett brev till de som är kallade, älskade i Gud Fadern och bevarade i Jesus Kristus.

Han skulle så gärna skriva om vår gemensamma frälsning, men han fann det nödvändigt att fortsätta mana till kamp för den tro som en gång för alla överlämnats åt de heliga.

Kyrkoherden i Purmo tog på ett förtjänstfullt sätt fram alla Herrens tjänares syndfullhet i samband med syndabekännelsen vid gårdagens Gudstjänst. Vi kan förlita oss på Guds nåd, på förlåtelse då vi bekänner vår synd för Herren.

Som syndare får vi prisa Herren och vittna om Honom, som benådade syndare. Det är gott att även på en "främmande" plats få känna att vi är bröder och systrar i Herren. Jag har inte tidigare besökt Purmo kyrka.

Men det finns också falsk gudstjänst. Kan en Herrens tjänare eller tjänarinna understöda sådant och ge stöd åt en sådan som håller en falsk gudstjänst. Nej, det går inte. Kyrkoherden i en församling publicerar bilder där hon står inför altaret tillsammans med en annan kvinna, som hon kallar sin hustru. En tredje kvinna välsignar dem.

I bakgrunden syns altartavlan med den förklarade Kristus. Nej, det går inte. Men åtskilliga "kristna", lyckönskar henne.

Herre förbarma dig, Du som inte vill en enda syndares död. Ge oss alla den nåden att vi begråter och bekänner våra synder och flyr till din barmhärtighet. Ge oss också den nåden att vi inte slår oss för bröstet, utan får den nåden att begråta vår egen syndfullhet.

Led du din sanna kyrka! Rena oss, helga oss, tvätta oss rena, att vi kan bestå inför den snövita tronen. Du som ser, du som vet, led du dina barn.

Ge mig den Nåden Herre!

Lina Sandell avslutar sin sång "Jag är ej mer min egen"(sions sånger 175) med orden: Och fast du ej behöver en ringa tjänst av mig, ge mig den Nåden, Herre, att dock få tjäna Dig.

Lina tjänar nu Gud i himlen, men varje dag sjungs den sången av många Guds barn. Idag fick jag styrka mig med de orden, Gud behöver ej min tjänst, men det är nåd att få tro på Herren. Gud  är nöjd med Kristi verk, det är fullbordat..

Från en snövit tron

"och jag ser ett skimmer från en snövit tron" Herrens nåd står kvar skriver Hans Emanuel Öberg i sin psalm: Herre jag vill bida stilla vid din Port.

Det tomma korset och en båt på stranden vittnar om trons mål. En dag reses den snövita tronen på en ödslig jord. Borta är då jordens dimma. Himlen uppfyller jorden.

Korset blott, korset blott må förbli min ära, tills på andra stranden jag, får dig vara nära.

En ny sång

Vi lärde oss en ny sång ikväll. Orden var bekanta men melodin okänd för mig och Harry. 

Efter en dag med släpande på flyttlåda efter flyttlåda (vi flyttar till ett nytt kontor), fick vi fira en högtidsstund i Purmo på Purmohemmet.

I andakten blickade jag tillbaka över 40 år i tiden. En liten pojke fick i Farfars famn sitta och höra på sången om gator av guld, om ett folk som får dricka ur strömmen som går från Guds tron

Ja den nya sången var psalm 272, önskad av en kvinna. Med klar röst sjöng hon. Evangeliet, det glada budskapet om Jesus ljöd över hemmet.

Visst blir det något att få. Visst har vi allt i Honom. Gud är god, Jesus min frälsare.

Jesus och hotet om klimatförändringar

"Min framtid är lagd i Hans händer, som jorden och himmelen styr". FN har kommit ut med en klimatrapport. Det är en dyster läsning. En del säger att hotet är överdrivet, medan andra skriver att hotet är ännu större än vad som målas upp i rapporten.

Likaså finns det olika tankar om vad som är människans roll i det hela. Man har också en vision hur uppvärmningen skall hejdas.

Vad säger Guds ord? Bibeln målar nog en litet annorlunda bild. Synden och avfallet är mänsklighetens största hot. Ordet om Jesus och frälsningen i Hans namn och blod skall nå ut till alla folk, sedan kommer Jesus och den här världen går under.

Vid Jesu återkomst förgår jorden genom eld, inte genom vatten. Men den som lagt sitt liv i Guds händer och tror på Jesus drabbas inte av av denna undergång utan rycks upp innan jorden förgås.

Jesu återkomst är alltså en glädjens dag. Om det då är varmare eller kallare på jorden då Jesus kommer vet jag inte. Däremot är jag överygad om att Han kommer just på den av Gud förutbestämda dagen.

Som kristna bör vi vårda och värna om skapelsen. Vi har ingen rätt att för egen vinnings skull våldföra oss på Hans skapelse. Tillika bör vi ända inse att de som sätter skapelsen framom människornas frälsning inte lever i enlighet med Guds vilja.

Vi lever i en tid då vi behöver söka oss allt närmare Gud genom att läsa och ta Hans ord på allvar. Håller vi fast vid tron på Jesus går vi mot en ljus framtidsdag. Stunden för Jesu återkomst närmar sig.

Himmelriket i världen

Då Jesus sände ut de sjuttio gav han dem ett predikokoncept "Guds rike är nu här". Så skulle de predika, oberoende om man tog emot dem eller inte. Guds ord, det glada budskapet om Jesus skall föras ut av de troende, Kristi sändebud.

Guds rike är närvarande där Hans ord förkunnas. Budbäraren är ändå inte förmer än den som sänt Honom. Tjänaren är inte förmer än sin Herre.

Det glöms lätt bort idag. Så var det redan på apostlarnas tid. Paulus talar på ett ställe om "dessa väldiga apostlar". De var tydligen mycket vältaliga, men inte sända av Herren.

Inkommande söndags texter talar om Jesu sändebud. Ett sändebud bör föra ut sin Herres, sin uppdragsgivares budskap. Vad är ditt budskap Herre?

Riket

I bastun igår kväll kom ett bibelord i mina tankar "i de kungarnas dagar skall himmelens Gud upprätta ett rike". Nebudkanessar hade haft en dröm som gjorde honom orolig. Han var så ivrig att få veta dess rätta betydelse att han krävde att drömtydarna, de vise i Babel som brukar uttyda hans drömmar, även skulle berätta vad han drömt först, så att de inte skulle kunna vilseleda honom.

Det kunde de naturligtvis inte och dödsdomen föll över dem. Även Daniel och hans vänner skulle dödas. Men Daniel som först nu fick veta om drömmen och kungens bud bad om tid, så skulle han uttyda drömmen och berätta vad Nebudkanessar drömt. Daniel och hans vänner bad och Gud hör en rättfärdig mans bön, skulle han då inte höra fyra rättfärdiga mäns böner.

Daniel hade en stark tro. I en syn on natten uppenbarade Gud drömmen för Daniel och han uttydde den för Nebudkanessar.

I de kungarnas dagar upprättade Gud ett rike: "Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas. Detta var den första skattskrivningen och den hölls då Kvirinius var landshövding över Syrien."

Ett rike som aldrig i Evighet skall förstöras. Ett rike vars makt aldrig skall överlämnas till något annat folk. Ett rike som skall krossa och göra slut på alla andra riken. Ett rike som skall bestå för evigt.

Tänk att vi är medborgare i det riket som inte är av denna världen. Riket som Gud upprättade i Jesus Kristus. När du tänker på det får livet en annan dimension.

"Min framtidsdag är ljus och lång, den räcker bortom tidens tvång, där Gud och Lammet säll jag ser, och ingen nöd skall vara mer."

Glädjen i himmelen

Jesus vittnar om vilken glädje det blir i himmelen då en syndare omvänder sig. Han har just berättat liknelsen om herden som hittat sitt förlorade lamm. På sina axlar bär han det hem. Hemma samlar han sina vänner och grannar "Gläd er med mig, jag har funnit mitt får jag hade förlorat.

När jag kom ut på gården i morse möttes jag av en väldig fågelsång. Tiotals små fåglar dansade bland löven och kvittrade och sjöng liksom en glädjesång. Där syntes också någon större av samma ras. Jag stod stilla och lyssnade till deras sång.

Sedan drog de i väg över taket och satte sig i den största björken. Jag betraktade dem, var inte en sotfärgad? De hade fått tillbaka sin broder. Den som fallit ner i mörkret. Med sång prisade de Gud i himlen.

Tanken gick till den himmelska glädjen, när alla Jesu lamm är bärgade och funnit ro på himmelens ängar. Jag fortsatte att förundrat lyssna till sången.

"När en tanke flög, när en suck sig smög, båda gick de upp till höjden, fri från syndens band, ren i jordiskt land, själen njöt av himlafröjden"

Välsignade fågel, tack gode Gud för den himmelska gästen, fågeln som påminde mig om min Herre, min Gud..

I kraft av Nåden

Dagens bibelord från Kolosserbrevet talar om "i kraft av Nåden". Det välbekanta bibelordet, om att vi skall låta Kristi ord rikligt bo ibland oss, Kristi ord som är full av vishet.

Undervisa och förmana varandra med psalmer, sånger och andliga hymner och sjung med tacksamhet Guds lov i era hjärtan.

I tacksamhet, eller i kraft av Nåden som det står i Bibel 2000. Kanske vi kan säga i kraft av Jesus. Han är den Kraft som får sången att uppstiga i våra hjärtan.

Jag fick avbryta mitt inlägg av en räddningsaktion. Det har en tid prasslat i vår skorsten. Nu på morgonen kom ljudet från spisen. Då jag lyste med telefonen såg jag en liten svart stackare, en sotig liten fågel.

Länge satt den fastklistrad vid gallret efter att jag öppnade luckan. Sedan yrde den omkring i vardagsrummet. Sen lyfte den och flög ut genom den öppna dörren. Den lyfte mot höjden och starka vindar förde den uppåt.

"Se jag har låtit en dörr stå öppen för dig" Jesu liv, hans verk på Golgata, hans uppståndelse, hans himmelsfärd är för dig och mig en öppen dörr.

I Kraft av Nåden lyfter vi likt fågeln. På Nådens vind seglar vi hem till Gud. Toini Hyvärinen diktar: Jag som svart är, fördärvad, eländig, är trolovad med brudgummen.. Tack och lov, tack och lov Herre Jesus, tack och lov, tack och lov min Gud.

Gå ut till Purmo

Ikväll hörde vi på andakten på 50-årsfesten om när de 70 kom tillbaka från sin Herres uppdrag. Jesus talade till dem: Gläd er över att era namn är skrivna i himlen. I samma stund jublade Jesus i den Helige Ande.

Jesus hade tidigare sänt ut dem, två och två till varje plats dit han själv skulle komma. Jag blev ikväll påmind om att jag skall till Purmo och Purmohemmet nästa torsdagkväll, själv hade jag nog nästan glömt det. Jesus har ändå inte glömt de gamla i Purmo, han känner dem vid namn.

Jag däremot vet inte ens riktigt var Purmohemmet är, men brodern vet. Två och två får vi ge oss av. För mig är det första gången, han är där varje månad. Nog är det tryggt att veta att Jesus själv också är på väg dit, det har han ju lovat.

Om du så vill Herre så går vi, om Dig får vi vittna. Välsigna de gamla i Purmo och låt oss glädjas över att du skrivit våra namn i himmelen med ditt eget blod.

Be för Purmo och att Guds Ord får ljuda där!

Livets krona

Herrens broder Jakob skriver i sitt brev: Salig är den som håller ut i prövningen, ty när han bestått sitt prov skall han få livets krona.

Vi sjunger on denna krona i många Sions sånger. "Den sköna kronan i himmelen". Jakobs brev är riktat till de tolv stammarna i förskingringen.

Snart är förskingringens tid förbi. En basun ljuder och änglarna samlar ihop Guds folk från de fyra vädersträcken.

Ja vi lever ännu förskingringen, men vi har Guds löfte att få komma in i det himmelska Kaanan.

I Anden såg jag för en stund Kristus, han som leder sin kyrka, dig och mig över flodens brus in i det himmelska Kaanan. Jag förstår att Johannes föll som död ner för Hans fötter.

Jag förstod att där finns en sådan kraft, att jag till 100 procent kan förlita mig på Honom. Urtidens Gud har väldiga armar. Han leder dig tryggt och säkert ända fram.

När morgonen gryr

Psalmisten skriver: Gud hjälper den när morgonen gryr. "Gud är en hjälp i nöden välbeprövad." Även som Jesu vän kan känslorna bölja. Du kan känna dig missförstådd, ledsen, övergiven och föraktad, ja även för Guds ords skull.

Vi förstår Guds Ord och Guds vägar, Guds ords varningar olika. Det kan kännas som om jorden skakar, havets vågor brusar och svallar, du bävar, det är mörkt. Men så plötsligt, när morgonen gryr..

En ström går fram, en ström med flöden. Den ger glädje åt Guds stad, glädje åt ditt hjärta. Gud har inte övergivit dig. Du såg Honom inte i stormen. Du kände inte att han var nära då mörkret, ondskan och tvivlet vällde in i båten.

Men han var där. För Gud bor därinne. Gud hjälper dig när morgonen gryr. Du får ny kraft, du får dricka ur strömmen som går från Guds tron. Du får sitta tillbords vid Hans Ord.

Han står där när morgonen gryr, skuggorna viker. För Hans blick flyr mörkrets makter. Min Herre och min Gud!

Genom Lammets blod

Himlen lyser röd 25 minuter före 12, den andra juli. Den kvällen kallade Gud hem en trött himlavägsvandrare. I går kväll berättade min kusins dotter om hur himlen var vacker den kvällen då hennes mormor gått hem till Gud.

Hon visade en bild hon hade från den kvällen. Aftonens himmel var verkligen ljuvlig. Jag kollade i min egen telefon och visst hade även jag betraktat färgprakten den kvällen.

"De övervann honom genom Lammets blod." Som kristna har vi en kamp att kämpa här på jorden. En kamp som vi inte behöver kämpa i egen kraft. Jesus har vunnit en evig seger. Han var och är Guds offerlamm. Guds lamm som bär världens synd.

En dag är du och jag hemma i himlen. För Jesu skull får vi en gång se vad Gud berett åt oss där. Jesus för oss dit. Där får vi en gång stämma in i den himmelska lovsången.

Jesus får vi vittna om. Han endast han är mitt vittnesbörds Ord. Ingen annan kan frälsa och bevara oss på vägen hem. Honom tillhör all makt, pris och ära, nu och i Evighet.

Amen!