Betydelsen av att påskalammet är slaktat (1)

"Ert skryt låter inte bra. Vet ni inte att lite surdeg syrar hela degen? Rensa bort den gamla surdegen för att ni må vara en ny deg, eftersom ni är osyrade. 

Ty vårt påskalamm Kristus har blivit slaktat. Låt oss därför hålla högtid, inte med gammal surdeg, inte med ondskans och elakhetens surdeg, utan med renhetens och sanningens osyrade deg. 

I mitt brev till er skrev jag att ni inte skulle ha något att göra med otuktiga människor. Jag menade inte alla otuktiga här i världen, inte alla giriga och utsugare och avgudadyrkare. Då måste ni ju lämna världen. 

Jag skriver nu till er att ni inte skall umgås med någon som kallas broder, om han är otuktig, girig eller avgudadyrkare, förtalare, drinkare eller utsugare.

Inte heller skall ni äta tillsammans med en sådan. Hur kan det vara min sak att döma dem som står utanför? 

Är det inte dem som står innanför ni skall döma? Dem som står utanför skall Gud döma. Driv ut ifrån er den som är ond!"

(1 Korinterbrevet 5)

I församlingen i Korint förekom det svår otuktsynd och aposteln tar mycket kraftigt avstånd mot den. 

Jesus Kristus har gett sitt liv för att sona världens syndaskuld. Vårt påskalamm Kristus har blivit slaktat skriver Paulus.

Men här lyfter han fram vad det innebär gällande synden, d.v.s. att leva i synd. Det hör inte till det kristna livet. I församlingen lever vi inte ut våra syndiga begär.

Här nämner Paulus otukt, alltså sexuell omoral, girighet, avgudadyrkan, förtal, dryckenskap. En församlingsmedlem kan inte heller vara utsugare.

Det onda, synden skall inte florera i församlingen och förorsaka skada och lidande, andlig död.

Paulus undervisning här är på inget sätt tidsbunden, utan det som Paulus lyfter fram hör till Kristi lära. I församlingen kan man inte heller idag upphöja eller tolerera förtal eller det som Guds ord kallar otukt.

Guds ord ger alltså ingen tillåtelse för en kristen att förtala, eller leva ut sina syndiga begär. 

Att förtala blir lätt en ovana. Girighet leder ofta till att man blir en utsugare. Begäret efter alkohol leder ofta till alkoholism. En kristen kan inte heller upphöja priderörelsen med alla dess bokstavskombinationer.

När och där man så gör vållas oro och skada i församlingen. Synden och kärlek till synden leder faktiskt till att människor går förlorade.

Guds ord är alltså normen för det kristna livet. Kristi kärlek förvandlar. Jesus kan göra allting nytt.

Våra egna tankar, det som vi kallar medkärlek eller acceptans kan inte ställa sig över Guds ord.

Jesus försonar synden. Han förhärligar eller upphöjer aldrig den. Det kristna livet är också en kamp mot de osunda begären. En kamp som vi för i Jesu namn, i det slaktade och heliga påskalammets dyra namn.

Det slaktade påskalammet lever. Jesus sitter på tronen. Vi har en mäktig Gud som kan förvandla, rena och hela.

Stor är hans godhet, helighet och renhet. Evig är hans sanning och evigt är också det nya livet..

Jesus och Petrus

"När de hade ätit sade Jesus till Simon Petrus: "Simon, Johannes son, älskar du mig mer än dessa?" Han svarade: "Ja, Herre, du vet att jag har dig kär." Jesus sade till honom: "För mina lamm på bete." 

För andra gången frågade han: "Simon, Johannes son, älskar du mig?" Han svarade: "Ja, Herre, du vet att jag har dig kär." Jesus sade till honom: "Var en herde för mina får."

För tredje gången frågade han: "Simon, Johannes son, har du mig kär?" Petrus blev bedrövad över att Jesus för tredje gången frågade: "Har du mig kär?" och han svarade: "Herre, du vet allt. Du vet att jag har dig kär." Jesus sade: "För mina får på bete."

(Johannes 21)

Kärleken till Jesus är oundviklig för en herde. Den äkta kärleken till Jesus hindrar att en herde blir en rovlysten varg.

Jesus frågar av herden om han har kärlek till Honom. Jesus som ser rakt in i hjärtat behöver inte herdens svar. Det inser också Petrus då han säger: "Herre du vet allt"

Ja Jesus vet allt. Han vet mycket mera än vad vi själva vet. Men det är bra. Det är bra att han visar och vägleder.

"Jesus för världen givit sitt liv, öppnade ögon Herre mig giv"

Apostelns tårar

"Jag har inte tvekat att predika för er hela Guds vilja och plan. Ge akt på er själva och på hela den hjord som den helige Ande har satt er som ledare över, till att vara herdar i Guds församling som han har köpt med sitt eget blod. 

Jag vet att när jag har lämnat er, skall rovlystna vargar komma in bland er, och de skall inte skona hjorden. 

Ja, ur er egen krets skall män träda fram och förvränga sanningen för att dra lärjungarna över på sin sida. Håll er därför vakna och kom ihåg att jag ständigt i tre års tid natt och dag har varnat var och en av er under tårar."

Med tårar tar Paulus avsked av de äldste i Efesus. (Apg 20)

Gud hade uppenbarat för Paulus att det skulle bli svåra tider i Efesus. Rovlystna vargar skall ställa till med oreda i församlingen. Sanningen skall förvrängas och tydligen skall det bildas olika partier inom församlingen.

Inför detta borde herdarna vaka. Guds församling i Efesus hotades av splittring. Skaran som var köpt åt Gud med Jesu blod var i fara.

Bibeln lyfter också fram dessa faror. Ge akt på er själva säger aposteln. Det är farligt om rykten, baktal och "hemmagjorda sanningar" börjar spridas bland Guds folk. 

Gud varnar oss för detta. Och han varnar i förväg..

Uppståndelseglädjen

Den här morgonen reflekterade jag över uppståndelseglädjen, glädjen i Herren. Jag tror att den kan ta sig olika uttryck. 

Johannes skriver: "Och lärjungarna blev glada när de såg Herren."

Vid gudstjänsten i en frikyrka hoppade och dansade man. Någon annan kanske stilla grät glädjetårar. Någon kände sig kall och torr.

Någon försöker kanske manipulera fram en glädje. Man kan sätta ett "teflonleende" på. Någon kan kalla en äkta glädje för teater. 

Aposteln uppmanar oss att glädjas i Herren. I olika kulturer kan denna glädje se litet olika ut. Vi minns också den äldre sonen som inte kunde tåla glädjen när den förlorade sonen kom hem.

I mina tankar kom Paulus och Silas som sjöng lovsånger i fängelset. "Vid midnatt var Paulus och Silas i bön och sjöng lovsånger till Gud, och de andra fångarna lyssnade på dem. Plötsligt kom ett kraftigt jordskalv, så att fängelset skakades i sina grundvalar. I samma ögonblick öppnades alla dörrar, och allas bojor lossnade och föll av."

Jag tror att vi behöver ge rum för människors olika sätt att visa sin glädje. Vi är också olika som människor. Någon är mera stillsam. En annan mera impulsiv o.s.v.

Men Gud låter oss nog glädjas. Jesus uppmanar lärjungarna att glädjas över att namnet är skrivet i livets bok. 

När den Helige Ande föll över lärjungarna trodde någon att de var druckna av vin. Aposteln skriver i Romarbrevet 12:

"Älska varandra uppriktigt. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Var innerligt tillgivna varandra i broderlig kärlek. Överträffa varandra i ömsesidig hedersbevisning.

Var inte tröga när det gäller nit, var brinnande i anden, tjäna Herren. Var glada i hoppet, tåliga i lidandet, uthålliga i bönen. Hjälp de heliga med vad de behöver. Var ivriga att visa gästfrihet. 

Välsigna dem som förföljer er, välsigna och förbanna inte. Gläd er med dem som är glada, gråt med dem som gråter. Lev i endräkt med varandra. Tänk inte på det som är högt utan håll er till det som är ringa. Var inte självkloka."

Tack gode Gud att vi får vara dina barn och att vi får glädjas över att Jesus lever.. 

Apostlarnas tjänst

I bibelläsningen är vi framme vid APG 19:

Medan Apollos var i Korint kom Paulus ner till Efesus, sedan han rest genom höglandet. Där träffade han några lärjungar, och han frågade dem: "Tog ni emot den helige Ande när ni kom till tro?" 

De svarade honom: "Nej, vi har inte ens hört att den helige Ande har blivit utgjuten." Då frågade han: "Vilket dop blev ni döpta med?" De svarade: "Med Johannes dop." 

Paulus sade: "Johannes döpte med omvändelsens dop och uppmanade folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga på Jesus." 

När de fick höra detta döptes de i Herren Jesu namn. Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade med tungor och profeterade.  Tillsammans var det omkring tolv män."

Nog var den första tiden efter Jesu uppståndelse en omstörtande tid. Jesus visade sig för de sina. Den Helige Ande blir utgiven på pingsten. Budskapet går ut över världen.

I texten möter vi en grupp lärjungar som först nu får del av det kristna dopet. Och de talar med nya tungor och profeterar.

På pingstdagen uppfylls profeten Joels profetia: 

"Och det skall ske i de sista dagarna, säger Gud: Jag skall utgjuta av min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar skall profetera, era unga män skall se syner, och era gamla män skall ha drömmar.

Ja, över mina tjänare och tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de skall profetera. Jag skall låta under synas uppe på himlen och tecken nere på jorden, blod, eld och rök.

Solen skall vändas i mörker och månen i blod, innan Herrens dag kommer, den stora och härliga."

Gud har omsorg om sitt folk. Hans rike går framåt. Allt håller han i sin hand..

Påskens stora högtid

"Påskens stora högtid minnas vi med fröjd" (Sions sånger 42) "Öppnad är nu graven, templets förlåt. Hör! Öppnad är Guds himmel, vägen som dit för. Uppstånden är Kristus – segerfanan vår!  Barnaskaran samlad fridens hälsning får."

Ja, vad kan man tillägga. Påskens budskap är så fantastiskt och fullkomligt. Det lyfter oss in i själva himlen. Och där skulle vi vilja stanna kvar. 

Men himmelsfärden är först då Jesus kommer. Ändå får vi fortsätta vår vandring med den uppståndne. Hjärtat får stanna kvar i himlen om än vi återgår till våra jordiska sysslor.

"Giv oss, Jesus, nåd att hela vandringen under blodets tecken gå mot himmelen! Tag av livets bröd och duka här ditt bord, törstande låt dricka här med fröjd ditt ord!"

Tack och lov min Jesus, tack och lov min Gud!

Den himmelska synen

"Till dem sänder jag dig, för att du skall öppna deras ögon, så att de vänder sig från mörker till ljus, från Satans makt till Gud. Så skall ni genom tron på mig få syndernas förlåtelse och arvslott bland dem som är helgade.

Därför, konung Agrippa, blev jag inte olydig mot den himmelska synen, utan jag har predikat först i Damaskus och i Jerusalem och hela Judeen och sedan ute bland hedningarna, att de skall ångra sig och omvända sig till Gud och göra sådana gärningar som hör till omvändelsen."

(Apostlagärningarna 26)

Ibland ger Gud något ord som jag känner att jag måste ta fasta på. Den här morgonen fick jag vakna med ett ord på tungan "Den himmelska synen. Vad kan det handla om?

Det är aposteln Paulus som talar därom och jag märker att han syftar på mötet med den uppståndne och förhärligade Jesus.

Där har vi den himmelska synen. Mötet och synen som för oss ända in i himmelen.

Jag vill inte bli olydig mot den uppståndne utan vill vandra med Jesus..