Där Jesus har makten

 "Saliga är de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket."

(Matt 5:3, SFB98)

I dagens andaktsläsning ur "Vid källan" läser vi: "Fattig i anden är den som ingenting är, inget har och inget förstår i och av sig själv.

Förusättningen för att bli använd av Gud är att vara ingenting i sig själv!

-Det känns inte bra. Mänskligt sett ser det hopplöst ut."

Om sådana säger Jesus ändå att himmelriket tillhör dem. Jesus använder ett ord som utesluter alla andra. De som inte är fattiga i anden äger alltså inte himmelriket.

- Himmelriket betyder Jesu makt och herradöme!

Det uppenbaras när Jesus kommer igen. Men redan nu äger de fattiga i anden detta rike.

Himmelriket är överallt där Jesus har makten. 

Där kommer han själv och firar nattvard med de sina.

En rest - utvald av nåd

"Jag frågar nu: Har då Gud förskjutit sitt folk? Visst inte. Jag är själv israelit, av Abrahams ätt och av Benjamins stam. 

Gud har inte förskjutit sitt folk, som han tidigare har känt som sitt. 

Eller vet ni inte, vad Skriften säger där den talar om Elia, hur han vänder sig till Gud och anklagar Israel: 

Herre, dina profeter har de dödat, och dina altaren har de rivit ner. Jag ensam är kvar, och mig vill de döda. 

Men vad svarar Gud honom? Jag har lämnat kvar åt mig sjutusen män som inte har böjt knä för Baal. 

På samma sätt finns det också i denna tid en rest som Gud har utvalt av nåd. 

Men om det var av nåd, så var det inte på grund av gärningar, annars vore nåden inte längre nåd. 

Vad följer då av detta? Jo, vad Israel strävar efter har det inte uppnått. De utvalda har nått det, men de andra har blivit förstockade. 

Det står skrivet: Gud har gett dem en likgiltighetens ande, ögon som inte ser och öron som inte hör, och detta ända till denna dag.

Och David säger: Må deras bord bli en snara och ett nät, en fälla och ett straff för dem. Må deras ögon bli förmörkade, så att de inte ser, och böj deras rygg för alltid."

(Rom 11:1–10, SFB98)

Aposteln lyfter fram hur det under olika tider finns en rest som är utvald av nåd.

Ännu idag står Guds nåd i Kristus Jesus fast. Därför behöver Guds folk aldrig tappa modet. Kristi verk håller.

Vi får minnas att be för de som ännu vill hålla fast vid Gud och hans ord. 

Pastor Johan Helkula som står anklagad av domkapitlet höll också ett kort anförande vid gårdagens plenum.

Gud är god. Stor är hans trofasthet..

Kyrkomötet - maktmissbruk

Igår diskuterade man på Kyrkomötet om gudstjänstgemenskaperna och deras rätt att fira nattvard. Diskussionerna på plenum kl. 18 gav nog en mycket dyster bild av situationen i dagens folkkyrka.

När jag följde med debatten tänkte jag att vad skulle Luther ha sagt om han skulle ha tagit del av diskussionen.

Jag vågar nog skriva att reformatorn skulle ha varit bedrövad.

Vad finns kvar av det lutherska arvet i dagens folkkyrka?  - Bland majoriteten av prästerna och biskoparna kan det nog vara ganska litet.

Under hösten har jag läst en del artiklar skrivna av lutherforskaren docent Rune Söderlund. Han är numera hemma hos Herren. 

Vid tillfälle vill jag återkomma till det.

Folkkyrkans prästämbete och hur det idag utövas av majoriteen av tjänsteinnehavarna håller nog inte måttet, om vi granskar det utifrån vad bibeln säger och Luthers tankesätt. 

Vi har fått en snedvridning då prästernas och biskoparnas rättigheter, deras tjänst eller ämbete blivit viktigare än församlingmedlemmarna och Guds ord.

Jag tror att vi vågar tala om maktmissbruk.

Under 40 år har vi fått en helt ny generation präster som nu härskar och söndrar kyrkan.

Utifrån debatten verkar det viktigaste nu vara att alla präster oberoende av hur mycket de avfallit från Guds ord får förrätta nattvard i kyrkor och bönehus. 

Om inte så är det diskriminering.

Församlingarna och gudstjänstgemenskaperna får inte kalla dem de har förtroende för. Det kan upplevas diskriminerande..

(Bild från gårdagens plenum kl. 18.) 

Behandlingen av ärendet inleddes med initiativstagarens ärliga och respektfulla öppningsanförande. Undantagsvis bad han (bild nedan) också till Gud om hans ledning vid behandlandet av ärendet.

(Bild från öppningsanförandet vid kvällens plenum)

Svarade Gud på ett sådant sätt att han lät det bli klart och uppenbart hur långt avfallet från Gud och hans goda vilja har gått?

Hur Isebels ande nu styr och råder i folkkyrkan?

I Kristus en utkorad brud

"Jag mer är än fågeln, än liljan i skrud, som vissnat då afton det blivit. I Kristus jag är ju en utkorad brud, bestämd för det eviga livet. Nog sköter mig Gud här på jorden."

Sången är skriven av Sigismund Christian Dick 1868 Han var en norsk präst och författare som levde 1815-1882. Jag noterar att sången kommit till under nödåren i Finland, de kalla åren med missväxt som säkert också kändes i Norge.

En utkorad brud i Kristus. Det är starka ord som vittnar om vad som sker där Kristi segertåg går fram. Där evangeliet om Kristi verk klart och tydligt predikas.

Ordet om den korsfäste Kristus skapar och upprätthåller liv. Och livet i Honom är evigt.

Kristi segertåg

"När jag kom till Troas för att predika Kristi evangelium, hade Herren öppnat en dörr för mig. 

Ändå fick jag ingen ro i min ande, eftersom jag inte fann min broder Titus där, så jag tog avsked av dem och for till Makedonien. 

Men vi tackar Gud, som alltid för oss fram i Kristi segertåg och genom oss överallt sprider sin kunskaps väldoft. 

Ty vi är en Kristi rökelse inför Gud bland dem som blir frälsta och bland dem som blir förtappade, för de senare en doft av död till död, för de förra en doft av liv till liv. 

Vem räcker till för detta? 

Vi är inte som de flesta, som för egen vinning förfalskar Guds ord. Nej, i Kristus predikar vi med rent sinne inför Gud det ord som kommer från Gud.

(2 Kor 2:12–17, SFB98)

Paulus predikar i Kristus det ord som kommer från Gud. Att predika i Kristus är ingen avskalad medelväg utan ett radikalt budskap.

Aposteln talar om Kristi segertåg. Kristi segertåg är inte ens beroende av våra känslor eller krafter och förmåga.

I Kristus finns allt vad människan behöver här i världen för att inte ta skada till sin själ.

När och där Kristus segrar blir människor frälsta. Människor skapade till Guds avbild blir den avbild Gud tänkte.

I Kristus friköps människan från syndens, straffets och dödens band.

Av Guds nåd i Kristus

"Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, och de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem. 

Honom har Gud, genom hans blod, ställt fram som en nådastol, att tas emot genom tron. 

Så ville han visa sin rättfärdighet, eftersom han hade lämnat ostraffade de synder som förut hade blivit begångna, under tiden för Guds tålamod. 

I den tid som nu är ville han visa sin rättfärdighet: att han själv är rättfärdig, när han förklarar den rättfärdig som tror på Jesus.

(Rom 3:23–26, SFB98)

Gud förklarar dig rättfärdig i Kristus. Här finner vi en evig sanning.

Aposteln vittnar om hur Gud genom Jesu blod ställde fram Jesus som en nådastol.

Och Kristus Jesus tar vi emot genom tron. 

Framför ligger några långa dagar. Och det är gott att ha fått börja vid nådastolen. Vid budskapet om Herren Jesus.

Hur Jesu blod utgjöts till vår räddning och frälsning. 

Tack gode Gud för vilan i Kristus Jesus..

In i själva himlen

"Ty Kristus gick inte in i en helgedom som är gjord med händer och som bara är en bild av den verkliga helgedomen. 

Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Guds ansikte för vår skull. 

Inte heller gick han in för att offra sig många gånger, så som översteprästen varje år går in i det allra heligaste med blod som inte är hans eget. 

I så fall hade han varit tvungen att lida många gånger alltsedan världens grund blev lagd. 

Men nu har han trätt fram en gång för alla vid tidernas slut för att genom sitt offer utplåna synden. 

Och liksom det är bestämt om människan att hon en gång skall dö och sedan dömas, så blev Kristus offrad en gång för att bära mångas synder, och han skall en andra gång träda fram, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom.

(Hebr 9:24–28, SFB98)

Kristus trädde fram inför Guds ansikte för vår skull. Kristi offer är ett evigt offer för synden.

Vägen till frid med Gud står öppen i Kristus Jesus. 

Nådastolen

Herren sade till Mose. Gud sade alltså till Mose:

"De skall göra en ark av akacieträ, två och en halv aln lång, en och en halv aln bred och en och en halv aln hög. 

Du skall överdra den med rent guld på insidan och utsidan och du skall göra en guldkant runt den. 

Du skall gjuta fyra ringar av guld till den och sätta dem över de fyra fötterna på arken, två ringar på den ena sidan och två ringar på den andra. 

Och du skall göra stänger av akacieträ och överdra dem med guld.Stängerna skall du skjuta in i ringarna på sidorna av arken, så att man kan bära arken med dem, och de skall sitta kvar i ringarna på arken. De får inte tas bort ur dem. 

I arken skall du lägga vittnesbördet som jag skall ge dig. 

Du skall göra en nådastol av rent guld, två och en halv aln lång och en och en halv aln bred. 

Och du skall göra två keruber av guld. I hamrat arbete skall du göra dem och sätta dem vid de båda ändarna av nådastolen. 

Sätt en kerub vid ena änden och en vid den andra. I ett stycke med nådastolen skall ni göra keruberna vid dess båda ändar. 

Keruberna skall breda ut sina vingar uppåt så att de övertäcker nådastolen med sina vingar. Deras ansikten skall vara vända mot varandra.

Mot nådastolen skall kerubernas ansikten vara vända. Du skall sätta nådastolen ovanpå arken och i arken skall du lägga vittnesbördet som jag skall ge dig. 

Där skall jag göra mig känd för dig. Och från nådastolen, från platsen mellan de båda keruberna som står på vittnesbördets ark, skall jag tala med dig om allt som jag genom dig skall befalla Israels barn."

(2 Mos 25:10–22, SFB98)

Gud ville göra sig känd för Mose. Och Mose skulle vittna för folket om Gud och leda dem mot det utlovade landet.

Förklaringen vad nådastolen ytterst handlar om får vi i nya testamentet..

Guds nåd är nog för oss

"Och för att jag inte skall bli högmodig på grund av dessa utomordentligt höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i köttet, en Satans ängel, som slår mig i ansiktet, för att jag inte skall förhäva mig. 

Tre gånger bad jag att Herren skulle ta den ifrån mig, men han svarade mig: "Min nåd är nog för dig, ty kraften fullkomnas i svaghet."

Därför vill jag hellre berömma mig av min svaghet, för att Kristi kraft skall vila över mig.

Så gläder jag mig över svaghet, misshandel och nöd, över förföljelser och ångest, eftersom det sker för Kristus. Ty när jag är svag, då är jag stark."

(2 Kor 12:7–10, SFB98)

Hela vägen går Han med..

Jesus ger vila

"Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila. 

Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. 

Då skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt."

(Matt 11:28–30, SFB98)

Jesus bereder oss en vila. En vila i Gud på grund av Kristi fullkomliga verk.

Det ok som vi bär som Jesu efterföljare är milt. Jesus själv bär bördan. Han bär våra bördor.

Vad är då evangelium?

"Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken. 

Rättfärdighet från Gud uppenbaras i evangelium, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige skall leva av tro."

(Rom 1:16–17, SFB98)

Tron på Jesus är något som ger mening i livets alla situationer. Evangelium är ett olivlöv som vi får gripa tag i. 

Se så går det hem på nåden tills vi stå i himmelen..

Friköpt av Jesus

"och de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem."

(Rom 3:24, SFB98)

Kristus har friköpt dig. Guds nåd mot dig grundar sig enligt Guds ord helt och hållet på Kristi förtjänst, på det som Jesus gjort.

Människans rättfärdighet inför Gud kan inte förtjänas. Vår rättfärdighet beror på Guds nåd, på att han är nådig mot människorna som han skapat till sin avbild.

Guds nåd i Kristus Jesus är ett bergfast och säkert hopp som tron grundar sig på.

Och tron är en Guds gåva. Tron får sin näring från evangelium, från Ordet om Jesu Kristi fullkomliga försoningsverk.

Jag sitter och funderar på "vila i evangelium". Och får förundras över Guds och Kristi kärlek mot människors barn..

Lammets blod

"Dessa är de som kommer ur den stora nöden, och de har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod."

(Upp 7:14, SFB98)

Från himlen kom bekräftelsen på vilka de var som stod inför tronen och Lammet.

Lammets blod är det enda reningsmedlet från synden. Men det är ett fullkomligt reningsmedel.

Jesu blod renar från all synd.

Johannes skriver: "Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd."

(1 Joh 1:7, SFB98)

Saligprisningarnas berg

Den här söndagen för mig tillbaka till den vackra sluttningen ner mot Gennesarets sjö.

Kullen där Jesus predikade för 2000 år sedan. Jag skulle så gärna höra hans stämma och sitta ner vid hans fötter.

För drygt 4 år sedan fick jag vandra där på kullen. Idag har jag hans ord. Han talar. Han predikar.

Jag vill lyssna:

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. 

Då började han tala och undervisa dem:  

Saliga är de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket. 

Saliga är de som sörjer, de skall bli tröstade. 

Saliga är de ödmjuka, de skall ärva jorden.

Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, de skall bli mättade. 

Saliga är de barmhärtiga, de skall få barmhärtighet. 

Saliga är de renhjärtade, de skall se Gud. 

Saliga är de som skapar frid, de skall kallas Guds barn. 

Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket. 

Saliga är ni, när människor hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull. 

Gläd er och jubla, ty er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er"

(Matt 5:1–12, SFB98)

Tuktad av Jesus

"Alla som jag älskar tillrättavisar och tuktar jag. Var därför ivrig och omvänd dig."

(Upp 3:19, SFB98)

Jesus tuktar och tillrättavisar därför att han älskar oss. Jesu röst är aldrig kall och elak. Kyla och elakhet finns inte hos Honom.

När han sätter sin hand på vår axel är den varm och len. Hans blick är kärleksfull.

Följ mig säger Jesus. Rösten är inte krävande. Den är uppmuntrande.

Mitt barn. Dina synder är dig förlåtna. De binder inte dig. Du är fri att följa mig vittnar Jesus i sitt ord.

Hårdhet, elakhet, kärlekslöshet är egenskaper som inte ryms med genom den trånga porten. 

De är fastspikade på Golgata kors. Nåden och Sanningen går ända i genom den trånga porten. De egenskaperna hör till den nya skapelsen.

Köttets gärningar lämnar utanför. Andens ljuvliga frukter syns längs den korsmärkta vägen.

"Men skulle en gång kall du se min kärlek, Gud, till dig; påminn mig om Getsemane, hur Jesus led för mig! Min kärleks kraft så liten är, men Jesus hjälp beskär att jag ej glömma skall ditt ve där i Getsemane!"

Det sista brevet

"Skriv till församlingens ängel i Laodicea: 

Så säger han som är Amen, det trovärdiga och sannfärdiga vittnet, upphovet till Guds skapelse: 

Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm. 

Jag skulle önska att du vore kall eller varm. Men eftersom du är ljum och varken varm eller kall, skall jag spy ut dig ur min mun. 

Du säger: Jag är rik, jag har vunnit rikedom och behöver ingenting, och du vet inte att just du är eländig, beklagansvärd, fattig, blind och naken.

Jag råder dig att av mig köpa guld som är renat i eld, så att du blir rik, och vita kläder att skyla dig med, så att din skamliga nakenhet inte syns, och salva att smörja dina ögon med, så att du kan se. 

Alla som jag älskar tillrättavisar och tuktar jag. Var därför ivrig och omvänd dig. 

Se, jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig. 

Den som segrar skall få sitta hos mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Fader på hans tron. 

Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna."

(Upp 3:14–22, SFB98)

I det sista församlingsbrevet skriver Jesus att han är upphovet till Guds skapelse.

På nätet läser jag att några vetenskspsmän nu kommit fram till att det kanske ändå inte var en komet som tog livet till jorden så som många tänkt.

Det är ju självklart för Jesus vittnar om att det var han. Jesus är upphovet till världens skapelse.

Jesus är orsaken till att jag idag får läsa Guds ord. Och Jesus vill ännu idag hålla måltid med dig och mig.

Jesus har segrat. Jesu seger ger oss mod. Håller vi fast vid Jesus och hans ord vinner vi seger. 

Livet har vi i Jesu blod sjunger vi i sången.

Orsaken till att du och jag idag helgar vilodagen är alltså Jesus. Jesu blod som utgjöts ger oss liv. Det upprätthåller livet.

Inför Jesus och hans ord måste även ljumheten vika..

Det stora ljuset lyser ännu. Jesus är världens ljus..

Nåd och frid!

"Nåd vare med er och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus."

(Rom 1:7, SFB98)

Under veckan har jag tänkt på Nåden. Guds nåd som är grunden för vår frälsning.

När vi kristna samlas gör vi det ofta i den gemensamma bönen om Guds nåd och frid. Det som kommer från Gud och vi möter i hans son.

Gud ger sin nåd åt de trogna sjunger vi i psalmen. 

"Inget ont dem längre sårar, inga tårar fäller de i himlen mer. Syndens börda lyftes av dem, Herren gav dem nåden han de trogna ger."

Guds rike bär inte bojor

I söndags sjöng vi en sång i bönehuset som inte sjungs så ofta. Sången är skriven av Elis Sjövall.

Jag fäste mig vid orden i den fjärde versen.

"En sådan ordning ansåg Herren bäst att i sitt rike ställa oss som präst, att ropa ut till alla detta bud: Kom hem och bli försonad med din Gud!"

Jag antar att sångförfattaren ville lyfta fram det allmänna prästerskapet. Att alla kristna är Herrens präster och kallade till att vittna om sin Frälsare.

I Folkkyrkan betonas det inte så mycket. Men i väckelsetider har denna Guds ordning, som aposteln Petrus lyfter fram varit till stor välsignelse.

Sions sånger 108:

1. Till Fadern vår som högt i himlen bor, kan komma endast den som detta tror: Att Sonen, Jesus, öppnat himlens port och i vårt ställe allt har färdigt gjort.

2. Vår medlare han är nu inför Gud, försvarar där sin återlösta brud. Förlåt dem, käre Fader! är hans bön, på korset jag betalat för dem lön.

3. I Kristi kyrka här på syndfull jord än klingar detta ljuva frälsningsord: I Jesu dyra blod och helga namn en syndare kan få en tryggad famn.

4. En sådan ordning ansåg Herren bäst att i sitt rike ställa oss som präst, att ropa ut till alla detta bud: Kom hem och bli försonad med din Gud.

5. I sina sakrament han bjuder sig till evigt liv åt både dig och mig. Till nytta blir ej yttre ting vi ser, om ordet ej i hjärtat tränger ner.

6. O, hur fick mänskan, danad blott av mull, mottaga sådan nåd för Jesu skull? Det kan vi aldrig fullt begripa här, men då när hemma vi i himlen är.

Elis Sjövall har en klar och tydlig teologi i sången. En teologi som vi också finner hos Luther.

En härlig sång som också ger mod i brytningstider, i tider av avfall och förvirring. När människor spelar sitt bedrägliga spel.

Guds rike bär inte bojor..

Petrus skriver:

"Kom till honom, den levande stenen, som visserligen är förkastad av människor men är utvald och dyrbar inför Gud. 

Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap, som skall frambära andliga offer som Gud tack vare Jesus Kristus tar emot med glädje. 

Det står nämligen i Skriften: Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den skall aldrig komma på skam. 

För er som tror är den alltså dyrbar, men för dem som inte tror har den sten som byggnadsarbetarna kastade bort, blivit en hörnsten, en stötesten och en klippa till fall. 

De stöter emot den därför att de inte lyder ordet. Så var också bestämt om dem. 

Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. 

Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk, ni som inte hade fått barmhärtighet har nu fått barmhärtighet.

(1 Petr 2:4–10, SFB98)

Guds folks hem är inte i världen. Hemmet är hos Jesus.

Jäckvik

I lördags satt jag mitt emot en gammal Herrens tjänare. Åren har gått och håret är vitt. Och jag får ställa en fråga till honom.

För honom var det självklart. Han väljer att berätta om en resa. Om jag minns rätt var man i Jäckvik. Jag tror det var en pingsthelg.

Han berättar om hur de firade nattvard där. 

Vi fick byta några ord. En välsignad liten pratstund som betyder mycket för mig.

Jag vet vilka som var med i resesällskapet. Jag vet att den resan var viktig för många. En som var med var teologiedoktor.

Himlen

"Och allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och på havet, ja, allt som finns i dem hörde jag säga: "Honom som sitter på tronen, honom och Lammet, tillhör tacksägelsen och priset, äran och makten i evigheternas evigheter."

(Upp 5:13, SFB98)

Igår kväll brann ett ljus på bordet vid andaktsstunden. Vi mindes dem som gått över tidens gräns och in i evigheten. De var många och flera namn var bekanta.

Guds folk stillar sig för att fira Alla Helgons dag, medan världen vill leka med mörkrets makter.

I himlen finns Guds tron. Johannes ser Någon och han ser Lammet där. 

Igår stannade vi en stund inför episteltexten för allhelgonadagen..

"Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall. Den går ut från Guds och Lammets tron. 

Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd som bär frukt tolv gånger, varje månad bär det frukt, och trädets blad ger läkedom åt folken. 

Och ingen förbannelse skall finnas mer. Guds och Lammets tron skall stå i staden, och hans tjänare skall tjäna honom. 

De skall se hans ansikte, och hans namn skall stå skrivet på deras pannor."

(Upp 22:1–4, SFB98)

Himlen är en verklighet. Det är där som tronen finns. Därifrån utgår evangeliets och nådens ström.

Johannes ser staden och båda sidorna om floden. Johannes är gammal och ensam. I Jesus delar han lidandet, riket och uthålligheten med oss. 

Han befann mig på den ö som kallas Patmos. Guds och Guds rikes fiender hade fört honom dit.

Men Någon sitter på tronen. Och Honom får den gamle ännu tjäna. För Guds ords och Jesu vittnesbörds skull befann han sig på ön som kallas Patmos.

Herren bevarar enfaldiga

I dagens andakt ur boken "Vid källan" läser vi att Herren bevarar enkla människor (Psaltaren 116:6)

"Enfaldig betyder att ha ett sinne som är riktat på en enda sak: Guds ord.

Den enfaldige har sin auktoritet i bibeln. Han sätter sig inte upp som domare över Guds ord.

Han böjer sig för det och inrättar sig därefter. Det leder till att han ofta blir angripen av andra. Men han behöver inte frukta. Herren själv försvarar honom.

Herren bevarar.

Herren har många löften: Enfaldiga blir upplysta av Guds Ande genom Ordet.

Andaktsförfattaren summerar:

- Var inte självklok.

- Lita inte på ditt eget förstånd.

- Låt dig undervisas av Gud utan motstånd och protester.

Då blir du en som Herren själv bevarar!

Det stormar i världen, i kyrkan. Vi hör det kraftiga bruset. Men mitt i stormen, i Guds ords famn råder en förunderlig frid..