Ökenvandrarna

"Vi ser alltså att det var för sin otros skull som de inte kunde komma in." (Hebreerbrevet 3:19)

Otron stänger himmelens port som Gud öppnar i Kristus Jesus.

Världen är full av otro. Vår tid är fylld av otro. Man tror inte på Gud som skapare. Man tror inte på Skriften, Guds ord.

Och man tror inte på Frälsaren Jesus.

Hebreerbrevets författare lyfter fram ökenvandrarnas otro. Av de vuxna som lämnade Egypten kom endast Josua och Kaleb fram till Kanaan.

Men om vi svänger på saken. Tron leder ända fram. Och Gud ger oss den tro som vi behöver. Ordet uppmanar oss till tro.

Därför tror vi idag på Gud, på hans ord och vi följer Jesus på vägen till Himmelen.

Hör Herrens röst! (2)

Idag, idag om ni hör Herrens röst. Guds ord väcker alltid vår uppmärksamhet. Idag kan Guds ord bryta syndens och djävulens makt. Idag kan Guds ord smälta otrons förbannelse och bryta förhärdelsen.

Idag kan Gud göra allting nytt. Idag kan han genom sitt ord rusta oss för morgondagens stormar.

Idag hjälper Herren. Morgondagen har vi inte sett och i morgon kan det vara för sent.

Guds ord är skarpt. Det är så skarpt att vi inte kan få det vassare. Gud sänder ut sitt ord för att det skall samla människor till hans eviga rike.

Vi läser vidare i Hebreerbrevet 4: "Därför bestämmer han på nytt en dag, i dag, när han långt senare säger genom David vad som redan är sagt: 

I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan.

För om Josua hade fört dem in i vilan, skulle Gud inte senare ha talat om en annan dag.

Alltså kvarstår en sabbatsvila för Guds folk. 

Den som går in i hans vila får vila sig från sina gärningar, liksom Gud vilade från sina. 

Låt oss därför sträva efter att komma in i den vilan, så att ingen kommer på fall som de och blir ett exempel på olydnad.

Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och genomtränger tills det skiljer själ och ande, led och märg, och det dömer över hjärtats uppsåt och tankar."

Gud har låtit vissas olydnad bli som exempel. Ja exempel på olydnad. Konung Saul är ett exempel. Koras ett annat.

Judas gick förlorad och står som ett varnande exempel. Israels barn förhärdade sig i öknen. Ingen som lämnade Egypten kom fram till Kanaan utom Josua och Kabel.

Mose lämnade på berget av en annan anledning. För att han inte skulle skymma Jesus, den klippa som ledde folket under vandringen.

Mose sågs senare med Elia tillsammans med Jesus på det heliga berget. Jesu kläder var så skinande vita att ingen tygberedare kan åstadkomma sådant.

Så får vi då lämna morgonens bibelstudier med blicken fäst på Jesus. Med trons ankare fäst i Honom på den andra stranden.

I tro på syndernas förlåtelse i Jesu namn och blod. Salig och rättfärdig i Kristus Jesus. Genom den tro som Gud gett och ger.

Idag är det Herrens dag. En vilodag. För Guds folk står vilan fast. Även tron byts I åskådan då vi tror på Herren Jesus och håller fast vid Guds ord.

"Här visar sig de heligas uthållighet: de håller fast vid Guds bud och tron på Jesus." (Uppenbarelseboken 14:12)

Förkastar Gud en människa? (1)

Förkastar Gud en människa här i nådens tid? 

Gud förkastar inte. Guds ord kallar till bättring och omvändelse.

Människan däremot kan förkasta Gud och bedöva sig själv för Guds kallande röst. 

I Hebreerbrevet kapitel 4 läser vi: "När nu ett löfte finns kvar om att få komma in i hans vila, låt oss då akta oss så att ingen av er visar sig gå miste om det. 

Evangeliet har förkunnats för oss liksom för dem, men de hade ingen nytta av ordet de hörde eftersom det inte smälte samman i tro med dem som lyssnade. 

Det är vi som tror som går in i vilan. 

Herren säger: Så svor jag i min vrede: De ska aldrig komma in i min vila.

Ändå har hans verk stått färdiga sedan världens skapelse, för på ett ställe säger han om den sjunde dagen: 

Och Gud vilade på den sjunde dagen från alla sina verk. Men här säger han: De ska aldrig komma in i min vila.

Det står alltså fast att vissa går in i vilan, och att de som först fick höra evangeliet inte kom in på grund av olydnad." (1-6)

Olydnad är en trolldomssynd. Kung Saul fick höra att han var förkastad av Gud. Att Gud därför hade förkastat honom. Profeten Samuel vittnar: "för upproriskhet är trolldomssynd och trots är synd och avguderi."

Men nu vittnar ordet om ett löfte om att få komma in i Guds vila finns kvar. Må då ingen gå miste om vilan, om nådelönen himmel och salighet..

Man kan alltså mista lönen och gå förlorad. Vi har ingen nytta av evangeliet om vi inte tar emot det i tro.

Vi har heller ingen nytta av Guds ords varningar om vi inte tar emot dem i tro. Gud vill forma oss genom sitt ord. När Ordet tas emot i tro smälter vi samman med det.

Guds ställer oss på Ordets grund. Och han låter oss stå orubbade på den grunden även i den yttersta tidens stormar.

Ordet förändras inte av att människor förkastar det. Guds ord står orubbligt fast på den yttersta dagen..

Att följa Jesu röst

 I den gamla sången jag skrev om igår talades det om att följa Jesu röst noterar jag. 

Jag följer ibland med en del diskussioner och käbbel på nätet. Det är sorglig läsning. Och jag förundras. Jag förundras över det hat som personer som skriver att de vill vara bibeltroende och följa Guds ords ledning möter.

Varför hatar de som säger sig vara kristna de som säger sig vilja följa Guds ord? Varifrån kommer hårdheten, elakheten och oförsonligheten?

Är det ändå som en del teologer hävdar? - då en människa gör sin egen resa. Då hon förkastar Guds klara bud. Då hon gång på gång ställer sig över ordet. 

Då förkastar hon Herren Gud och Jesus. 

Hon förkastar Guds nåd. Hon förkastar frälsningen. Hon är utanför Guds rike bunden i sin synd och på väg mot förtappelsen.

Då blir bibeltroende likt en sten i skon. Den ondes grepp om människan är så hård att hon ständigt går djävulens ärenden.

Guds ord varnar för avgudar. Det går inte att tjäna både Gud och Baal. Det går inte att tjäna Gud och mammon.

Att följa Jesu röst är också att läsa bibeln i tro. Att be att den Helige Ande öppnar och förklarar ordet. Att han gör ordet levande.

När vi följer Jesus följer vi hans inställning till Skriften..

Befriade av Jesus fri från frestarens garn

 "När nu barnen hade fått del av kött och blod tog han själv på liknande sätt del av detta, för att genom sin död göra den maktlös som hade makt över döden, alltså djävulen, och befria alla dem som av rädsla för döden levt i slaveri hela sitt liv. 

Det är ju inte änglar han tar sig an, utan Abrahams barn. Därför måste han bli lik sina bröder i allt, för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och sona folkets synder. 

Genom att han själv har fått lida och blivit frestad kan han hjälpa dem som frestas."

Hebreerbrevets andra kapitel lyfter fram att Jesus befriat oss. Jesus var och är en trogen överstepräst inför Gud.

Jesus sonar folkets synder. Jesus hjälper dem som frestas. 

Det är så förunderligt att tron på Jesus frigör. Synden binder inte mera. Visst går djävulen runt som ett rytande lejon. - Men hos Jesus råder friden.

Många gånger lyckas den onde genom sina lögner skaka om vår frid. Men klippan Kristus står stadigt.

Då vår tro får bli förankrad i denna Kristusklippa tämjs även döden. Som Curt Westman brukar säga blir den endast en färjeman till livet.

I den gamla sången sjunger vi:

"Guds Son har gjort mej fri från Satans tyranni, från synd som vann, från lagens bann, från dödens skräck och helvetsbrand.

Min Gud tog på sej den dom som låg på mej, sej undergav Guds viljas krav till pina, död och grav.

Jag där Guds kärlek ser och tror, den är så obegripligt stor, så god emot en ond från topp till rot, som ingenting var till behag, förutom den förbjudna smak, och som han fann med håg och hand i satans hårda band.

Jag ger mej Gud i våld, och de i ormens sold ska klart förstå att jag vill gå i friheten Gud lät mej få! Det glädje ger och tröst att följa Jesu röst, att gå förbi försåten fri, mot himlens harmoni!

Den värld som här far efter vind får aldrig mera ta mej blind med sej, o nej, till gropen går jag ej!

Jag är ju alltför dyrköpt för att tro att synden lyckliggör, jag fnyser åt dess fröjd och ståt -till himlen går min stråt.

Mitt hjärta i mej ler när jag min grav beser. Ej blomsteräng, ej furstlig peng kan bädda mej så ljuvlig säng.

Min död är färjeman till livets fasta land, Gud Sebaot har där sitt slott, och där är evigt gott!

Om vinden här går hårt emot och späker mej från hår till fot - all kur känns sur för människans natur - den gör dock tränat, raskt och lätt vart sinne som vill kämpa rätt, ja, korset än ger friheten som är från himmelen!"

Försonade med Gud

 Under arbetsveckan som ännu fortsätter idag har jag haft möjligheten att på morgonen i bilen lyssna till bibelläsningen från andra Korintierbrevet.

Det har varit fina stunder och mycket skulle jag ha velat memorera. Vi har ett mäktigt och levande Guds ord att ösa ur.

I kapitel 5 fick vi höra: "Därför känner vi inte längre någon på ett ytligt sätt. Även om vi har känt Kristus på ett ytligt sätt, känner vi honom inte så längre.

Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit. 

Och allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst. 

Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott oss försoningens ord.

Vi är alltså sändebud för Kristus, och Gud vädjar genom oss. Vi ber på Kristi uppdrag: låt försona er med Gud! 

Han som inte visste av synd, honom gjorde Gud till synd i vårt ställe, för att vi i honom skulle bli rättfärdiga inför Gud."

När en människa är försonad med Gud vill hon inte kritisera Guds ord. Men många är inte försonade med Gud och då tror man sig ha råd att strida mot Honom.

Människor som säger sig vara kristna kan bli så förvillade att man gör Gud till en regnbågsgud, en självgjord avgud som är något helt annat än han som benämner sig som Israels Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud som i begynnelsen skapade himmel och jord.

Som skapade människan till man och kvinna, till sin avbild.

Som i Kristus försonar världen med sig själv och genom sina tjänare vädjar till människorna att låta sig försonas med Gud.

"Försonare som färgar röd den väg där du går fram. I dina spår blott trygg jag går, du blödande Guds lamm."

En annan Jesus

"För om någon kommer och predikar en annan Jesus än den vi har predikat, eller om ni tar emot en annan ande eller ett annat evangelium än det ni tidigare tagit emot, då accepterar ni det gärna. 

Jag menar att jag inte på något sätt är underlägsen dessa "superapostlar". 

Även om jag inte är någon vältalare saknar jag inte kunskap, och den har vi alltid och på alla sätt lagt fram för er." 

(Första Korinterbrevet 11:4-6)

Jesus Kristus är stadigt förankrad i skriften och Paulus var rädd för att de kristnas sinnen skulle bli förförda så att man vänds bort från den uppriktiga och rena troheten mot Kristus.

Av vad Paulus skriver förstår vi att det fanns de som i falskhet uppträdde som apostlar. Det handlade om oärliga arbetare som var förklädda till Kristi apostlar: "Satan själv förklär sig till en ljusets ängel."

Jag tror att om Paulus skulle skriva ett brev till den evangelisk lutherska kyrkan i Finland skulle också det här budskapet vara med. 

Här är det ännu brokigare än i Korint.

Därför är det nödvändigt att vår tro förankras i Skriftens Jesus. Han som föddes som människa i julnatten och utgav sitt liv till försoning för världens synder på Golgata kors. Som uppstod och uppsteg till himlen och därifrån leder sin sanna världsvida Kyrka.

Blicken vänd mot lönen

"Så frukta nu Herren och tjäna honom helhjärtat och i sanning. Gör er av med de gudar som era fäder tjänade på andra sidan floden och i Egypten, och tjäna Herren. 

Men om ni inte vill tjäna Herren, så välj i dag vem ni vill tjäna, antingen de gudar som era fäder tjänade på andra sidan floden eller de gudar som dyrkas av amoreerna i vilkas land ni bor. 

Men jag och mitt hus, vi vill tjäna Herren.” (Josua 24: 14-15)

Jag och mitt hus vill tjäna Herren. På samma sätt får Guds folk idag tjäna Herren. Kosta vad det kosta vill, men den lön som tron på Jesus ger är stor.

Senare i Hebreerbrevet läser vi om Mose som hade blicken vänd mot lönen:

" I tron hölls den nyfödde Mose gömd av sina föräldrar i tre månader. De såg att det var ett vackert barn och lät sig inte skrämmas av kungens påbud.

I tron vägrade Mose som vuxen att kallas Faraos dotterson. 

Han valde att hellre bli förtryckt tillsammans med Guds folk än att ha en kortvarig njutning av synden. 

Han räknade Kristi vanära som en större rikedom än Egyptens alla skatter, för han hade blicken riktad mot lönen. 

Genom tron lämnade han Egypten utan att frukta kungens vrede. 

Han höll ut därför att han liksom såg den Osynlige. 

I tron firade han påsken och strök blodet på dörrposterna för att fördärvaren inte skulle röra deras förstfödda."

Livets ström

Om den andra strömmen, livets ström läser vi i bibelns sista kapitel. Johannes skriver vad han ser:

"Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall, som går ut från Guds och Lammets tron. 

Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd. Det bär frukt tolv gånger, varje månad ger det sin frukt, och trädets löv ger läkedom åt folken.

Och ingen förbannelse ska finnas mer. Guds och Lammets tron ska stå i staden, och hans tjänare ska tjäna honom. De ska se hans ansikte och bära hans namn på sina pannor. 

Ingen natt ska finnas mer, och de behöver inte lampors sken eller solens ljus, för Herren Gud ska lysa över dem. Och de ska regera som kungar i evigheters evighet."

Det är intressant hur Johannes här ser livets träd stå i centrum där livets flod, livets ström rinner ut från Guds tron.

I fördärvets ström åter verkade kunskapens träd, dödens träd stå i centrum. 

Två olika strömmar med olika källflöden: Guds och Lammets tron och djävulen.

Hur skall vi då kunna känna igen de olika strömmarna?

- Genom Ordet. I Guds ord finner vi Jesus. Guds ord är den krubba och vagga där vi finner honom.

Den Helige Ande verkar i Ordet, genom Ordet.

I dödens ström är det som inte kan ge liv centralt. Där talar man vackert om abort, eutanasi, skilsmässor, otukt, könslösa äktenskap m.m.

Kanske jag också vågar skriva islam, staten Palestina och Hamas. 

För övrigt har vi kunna läsa om väckelse i Gaza. Tidningen Seurakuntalainen skriver om hur hundratals muslimer har mött Jesus och fått en levande tro.

Gud är mäktig. Han fiskar också i dödens ström. Han uppväcker döda. Han ger liv i Kristus Jesus. 

Han gör allting nytt. Jesus har övervunnit den onde. Dödens makt är bruten. Synden blir förlåten i stället för tillåten.

Fikonträdet knoppas. Snart är hedningarnas tider förbi. Gud väcker liv i sitt egendomsfolk. Jesus kommer på himmelens skyar.

Vi får vila och fröjdas mitt i Guds stad, i ett nytt Jerusalem, på den andra sidan floden. 

Gud är god. Hans nåd, hans frid, hans frälsning och den sanna glädjen möter vi i Herren Jesus.

Tänk redan här i syndens och mödornas land, i dödsskuggans dal.

Här strömmar det levande och livgivande vattnet fram. Det enda vattnet som kan släcka den i synd fallna människans törst och längtan..

Fördärvets ström

I Hebreerbrevets andra kapitel läser vi om en dyster ström, strömmen som för bort människor från Guds frälsning:

"Därför måste vi så mycket mer ta vara på det vi har hört, så att vi inte driver bort med strömmen. 

För om redan det ord som gavs genom änglar stod fast och varje överträdelse och olydnad fick sitt rättvisa straff, hur ska då vi komma undan om vi inte bryr oss om en sådan frälsning? 

Den förkunnades först av Herren och bekräftades sedan för oss av dem som hade hört honom."

Författaren skriver först om lagen som gavs vid Sinai. Lagen står fast och nåden, eller frälsningen i Jesus Kristus står fast.

Men det går inte att särskilja frälsningen eller Guds nåd från Jesus. Idag hör vi mycket om en falsk nåd som inte är grundad på Kristus och hans Ord.

Den falska nåden är likt fördärvets ström. I den flyter andligt döda, stackare som förletts och förblindats av den onde, av antikrist och falska lärare.

Ibland förskräcks jag över denna falska obibliska nåd som nästan blivit mainstream eller standard idag. Hebreerbrevets författare talar om strömmen. Jesus talar om den breda vägen där många vandrar fram.

Vägen är bred och strömmen är kraftig, men där finns det inte plats för Guds nåd, den nåd som vi finner i Ordet.

I strömmen möter vi en nåd som bygger på människotankar, mänskliga ideologier och ytterst på djävulens agenda - har Gud verkligen sagt?

I strömmen ifrågasätts Guds ord. Där råder laglöshet. 

Hur går det då med de stackare som föraktar Guds frälsning?

Strömmen leder bort från Gud. Genom att förkasta Guds ord förkastar människan till slut också Guds frälsning.

Strömmen är helvetets ström.

Han kommer tillbaka

" Och: I begynnelsen lade du, Herre, jordens grund, och himlarna är dina händers verkverk.

De ska gå under, men du ska bestå. De ska alla nötas ut som kläder. Du ska rulla ihop dem som en mantel och de ska bytas ut som kläder.

Men du är densamme, och dina år har inget slut." (Hebreerbrevet 1:10-12)

Författaren skriver om Jesus. Även här framställs Sonen som skapare. Men underförstått tillsammans med Fadern och Den Helige Ande.

Sonen lade jordens grund. Den jord där han själv skulle dö och läggas i graven. Men graven kunde inte behålla sin rättfärdige skapare.

Jesus förändras inte. Han är begynnelsen och änden. Han härskar från evighet till evighet.

Jorden och himlarna nöts ut. Sonen rullar ihop dem som en mantel. De byts ut som kläder och måste ge rum för nya himlar och en ny jord.

Nog är det upplivande att läsa Guds ord. Att i tro få se fram emot allt det som Jesus bereder. Det som står berett och vecklas ut då Han själv kommer tillbaka..

(Någonstans på den franska landsbygden) Den här jordens skönhet bleknar ändå mot den jord där ingen synd finns..

Till tidens slut

 "De elva lärjungarna gick till Galileen, till det berg dit Jesus hade befallt dem att gå. När de fick se honom tillbad de honom, men några tvivlade.

Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: "Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden.  

Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt som jag befallt er. Och se, jag är med er alla dagar till tidens slut." (Slutdelen av Matteus 28)

Nog är det trösterika ord att Jesus vår Herre har all makt i himlen och på jorden. Och han är med sin församling, sin kyrka varje dag till tidens slut.

Inte en enda dag behöver Jesu vänner vara utan sin Herre. Han är med och mitt ibland där man samlas runt Honom och Guds ord.

Vi får lära och uppmuntra varandra att hålla allt vad Jesus befallt. Allt vad vi läser i Guds ord.

Vi behöver aldrig tvivla på ordet. Där finner vi Jesus. Där går Han med. Där undervisar Han själv oss. Också genom apostlarnas ord..

I klar och mulen tid

Min sång skall bli om Jesus:

- i klar och mulen tid

- på vägen hem

Jesus är den enda tröst jag vet sjunger vi också i psalmen. Jesus lär mitt hjärta sjunga. Jesus är min frid. 

Hos Jesus finner vi nåd och trofasthet. Jesus det blödande Guds Lamm som burit mina synder. Jesus som är vägen till härlighetens land.

"Min sång skall bli om Jesus, som än bevarar mig och med sin nåd och tuktan mig håller kvar hos sig. Att jag ej går förlorad, det gör hans trofasthet. O, skulle jag ej tacka i evighet för det?"

Världen är full av elakhet, av fåfänga och meningslösa ordstrider, av onödigt käbbel. Av dårskap..

Men vi får sjunga om Jesus i hjärtat på vägen hem. Vi sjunger i klar och mulen tid..

Jesus korsfästs

"Därefter tog landshövdingens soldater Jesus med sig in i pretoriet och samlade hela vaktstyrkan kring honom. 

De tog av honom kläderna och klädde honom i en röd mantel, vred ihop en krona av törne och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de en käpp. Sedan böjde de knä inför honom och hånade honom och sade: "Leve judarnas konung!"

Och de spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet. När de hade hånat honom, tog de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom till att korsfästas. (Matteus 27: 27:3)

I dagens bibelläsning blir Jesus dömd, korsfäst och dödad. Hans död ger liv åt många heliga avsomnade.

Må Jesus död och försoningsverk bli till liv för oss alla..

Guds ords trovärdighet

"För var och en som hör profetians ord i denna bok betygar jag: Om någon lägger något till dessa ord skall Gud på honom lägga de plågor som det är skrivet om i denna bok. Och om någon tar bort något från de ord som står i denna profetias bok, skall Gud ta ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden, som det står skrivet om i denna bok." (Uppenbarelseboken 22:18-20)

Guds folk har alltid haft en vördnad för Guds ord. 

Budskapet från Gud får och kan inte behandlas som människoord. Människors ord är tidsbundna. 

Bo Giertz förklarar skillnaden mellan människoord och Guds ord:

"Senare tider kan ändra, stryka och lägga till med hjälp av sitt förnuft och sina ökade kunskaper. 

Men Kristi ord kan inte ändras. De skall bestå när himmel och jord förgås." (Citatet slut)

En profetia har inte kommit till genom en människas vilja. Aposteln Petrus vittnar om hur människor drivna av den helige Ande talade vad som Gud gav dem.

Petrus skriver också om hur vi inte kan utlägga, tolka och tyda i egen kraft. Utan det är den Helige Andes uppgift.

Guds ord skall förklaras med Guds ord brukar vi säga. Jag tror det är en god regel. Vi behöver ha en respekt för Guds ord även då vi inte riktigt förstår.

Även de gåtor och hemligheter vi finner i Guds ord behöver vi respektera. Luther lyfte på hatten och gick vidare.

Bo Giertz skriver att man inte får lägga till egna svar, när Ordet inte svarar på alla våra frågor. 

Angående straffet citerar jag Bo Giertz: "Straffdomen över den som lägger till eller tar bort gäller – som allt annat straff – den som gör det i trots och otro. För våra misstag och felgrepp finns det lyckligtvis alltid förlåtelse, om det mitt i missgreppen finns en hjärtats tro på Jesus. Men misstagen i fråga om Ordet kan bli mera ödesdigra än andra, därför att de så lätt kan påverka vår tro."

Vi får låta allt Guds ord stå som det står skrivet. Och när allt Guds ord leder oss till Kristus Jesus, han som är Ordet blir varje stund inför Guds ord så välsignad.

Vi får be för de människor som förletts av djävulen till att strida mot Gud och hans ord och ställer sig själva över Ordet. De går i djävulens fotspår.

Samtidigt tackar vi Gud för att han givit oss sitt ord så vi ser vägen till Himmelen. Jesus är vägen. Han är Sanningen. Han är Livet.

Ur en stor nöd

 "En av de äldste frågade mig: "Dessa som är klädda i vita kläder, vilka är de och varifrån har de kommit?" 

Jag svarade: "Min herre, du vet det." Då sade han till mig: "Dessa är de som kommer ur den stora nöden, och de har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod.

Därför står de inför Guds tron och tjänar honom dag och natt i hans tempel, och han som sitter på tronen skall slå upp sitt tabernakel över dem." (Uppenbarelseboken 7:13-15)

Johannes får höra att den segrande skaran kommit ur en stor nöd. De har fått lämna den stora nöden och kommit in i sin Herres glädje.

I sin nöd hade de fått känna frid och glädje i den Helige Ande. Kristus var deras rättfärdighet. De hade redan här i tiden funnit Guds rike och hans rättfärdighet.

Den här morgonen finner jag kontrasterna i ordet. Korset och Kronan. Korset först och kronan sedan.

Jesu jordiska krona var flätad av törnen. Till församlingen i Filadelfia säger han: Håll fast det du har så att ingen tar din krona.

Skatten är i himlen. Rost och mal kan inte förstöra den. Suckar och tårar här i tiden tar inte bort himlaglädjen.

Vi har en mäktig Gud..

(Sundby byahem)

Tåredalen är rik på källor. Vi får med glädje ösa ur frälsningens källor..

Vår Herres glädje

 "Gå in i din herres glädje!" Det var budskapet till de två tjänarna som förvaltat sina talenter väl. (Matteus 25)

Av liknelsen förstår vi att evangelium skall förvaltas. Det glada budskapet skall föras ut på många olika sätt.

Och att vaka är att glädjas över frälsningen. Lönen är att få gå in i den stora glädjen.

Ändå ryms inte glädjen över frälsningen alltid in i vår vardag. Vi gläds över jordiska gåvor. Men glädjen över att namnet är skrivet i himlen tonas på något vis ner.

Även i kristna sammanhang. 

Kanske det är ett tidstecken. Det jordiska livets omsorger tar så mycket rum och den himmelska glädjen trycks ner.

Vi glömmer att vi gått ut för att möta brudgummen. 

På söndagskvällen träffade jag en kvinna som gladdes över att få komma in i ett bönehus. Glädjen var nästan påtagbar. 

Vi har fått ett glädjebudskap att förvalta. Vi är på vandring mot vår Herres glädje. Men tidsandan trycker ner glädjen över frälsningen. Den onde avskyr Guds barns himlaglädje och själva skäms vi nästan över dem.

Aposteln skriver: "Ty Guds rike består inte i mat och dryck utan i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande. Den som tjänar Kristus på det sättet behagar Gud och håller provet inför människor."

Rättfärdighet, frid och glädje i den Helige Ande. 

Tack Herre för ditt Ord!

Såren - av såren känner vi Honom

"Men det säger jag er, bröder, att kött och blod inte kan ärva Guds rike. Inte heller ärver det förgängliga det oförgängliga.  

Se, jag säger er en hemlighet: Vi skall inte alla insomna, men vi skall alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. 

Ty basunen skall ljuda och de döda skall uppstå odödliga, och vi skall förvandlas."

Orden från bibelläsningen i radion i morse är mäktiga ord. Vi hörde första Korinterbrevets 15. kapitel läsas. "Så står det skrivet: Den första människan, Adam, blev en levande varelse. Den siste Adam blev en livgivande ande."

De som äger livet i Jesus förvandlas och blir Jesus lika. Nog blir det mäktiga möten. Vi förstår att det handlar om Uppståndelsekraften.

Tänk vilken precision Skaparen har. Ingen av de av Jesus kända lämnar oförvandlade.

Jesu egna känner igen Jesus av såren sjunger vi i sången. Jesus åter känner igen dem som fått liv i hans blod.

En spegling av ett tomt kors på ett gammalt foto. En påminnelse om den oförgängliga skatten, det eviga livet som den uppståndne ger. 

En förunderlig lunchpaus en måndagsförmiddag.

En fläkt från hemlandet..

Himlens glädje, brudgumsfamnen

Ur dagens läsning enligt folkbibelns bibelläsningsplan:

"Men när de hade gått för att köpa kom brudgummen. Och de som stod färdiga gick med honom in till bröllopsfesten, och dörren stängdes. 

Sedan kom de andra jungfrurna tillbaka och sade: Herre, Herre, öppna för oss! Men han svarade: Amen säger jag er: Jag känner er inte. 

Vaka därför, ty ni vet inte vilken dag eller timme han kommer."

Igår hörde vi om nödvändigheten av att Jesus bor i hjärtat. Att vi lever i Guds rike och äger Kristi rättfärdighet.

Då är vi redo att möta vår Gud då han kommer för att hämta de sina. I bibelns sista bok läser vi om den bön som bruden som gjort sig redo har: Kom!

"Och Anden och bruden säger: "Kom!" Och den som hör det må säga: "Kom!" Och den som törstar må komma. Ja, den som vill, må ta emot livets vatten för intet.

För var och en som hör profetians ord i denna bok betygar jag: Om någon lägger något till dessa ord skall Gud på honom lägga de plågor som det är skrivet om i denna bok. 

Och om någon tar bort något från de ord som står i denna profetias bok, skall Gud ta ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden, som det står skrivet om i denna bok. 

Han som betygar detta säger: "Ja, jag kommer snart." Amen, kom, Herre Jesus! Herren Jesu nåd vare med alla."

Medan vi väntar på att brudgummen kommer behöver vi allt Guds ord. Vi behöver också orden att alla som gav sig av inte kom ända fram.

Vi behöver få ta emot livets vatten för intet. Oljan i lampan kan vi inte ge åt någon. Men vi kan predika evangelium.

Evangelium är en Guds kraft till frälsning. När evangelie ljud får ljuda och det tas emot i tro fylls kärlen.

"Himlens glädje, brudgumsfamnen, må intaga så min själ att jag trygg till himlahamnen hinna må då allt är väl. Synden där ej mera plågar, själen njuter enbart frid, och av glädje hjärtat lågar, där är fröjd till evig tid"

Meillä on synnit anteeksi!

(Himmelens fåglar kvittrar glatt i björkarna under höstsolens sken)

Här på terrassen innan vi far till bönehuset tänker jag på budskapet i morgonens Gudstjänster.

Speciellt lämnade en mening i mitt sinne från högmässan i Björneborg: Pastor Johans sammanfattning efter predikan: "Meillä on synnit anteeksi!"

Den glädjen kan varken biskop eller domkapitel ta av en gudstjänstfirande församling: "Vi har synderna förlåtna!"

Det har vi genom tron för Jesu skull, av Guds stora nåd..

Gud vet! - en vilodag

"Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå. Men om den dagen eller stunden vet ingen något, inte himlens änglar, inte ens Sonen, ingen utom Fadern." (Matteus 24:35- 36)

Jesu ord skall aldrig förgå. Ingen utom Fadern vet stunden när Jesus kommer. Gud vill att det skall vara så.

Det får vi tacka Honom för. Varje dag här på jorden är en Guds gåva. En sällsam gåva sjunger vi i sången.

Vi vet att Jesus kommer. Vi vet att det sker plötsligt. Vi kanske anar att tiden närmar sig. Men vi vet inget om dagen eller stunden.

Gud har velat ge oss sitt ord på detta sätt. Han själv är Herre över liv och död. Han är Herre över när tiden byts i evighet.

Gud själv är evig. Han begränsas inte av tiden. Men han verkar i tiden och så länge han ser det för gott ger han ny tid.

I dag är det tid att vila. Att umgås med hans Ord..

Den inre människans förnyelse

Tron och hoppet (Andra Kor 4:16-18)

"Därför tappar vi inte modet. Även om vår yttre människa bryts ner, förnyas vår inre människa dag för dag. 

Ty vår nöd, som varar ett ögonblick och väger lätt, bereder åt oss på ett oändligt rikt sätt en härlighet, som väger tungt och varar i evighet. 

Vi riktar inte blicken mot det synliga utan mot det osynliga. Ty det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt."

Vi vet att människor som slitit och strävat hårt mot olika mål i livet ofta endast känner tomhet då de nått sina mål. Även guldmedaljen har en baksida.

Vi glömmer ofta bort vår invärtes människa, själen.

Själen, den inre människan som har sin glädje i Gud. Vår Skapare har satt evigheten i människans hjärta. När vi får leva nära Gud i en levande tro på vår Frälsare Jesus Kristus förnyas den inre människan.

Om vi glömmer den inre människan och försummar ge den mat varje dag så får den näringsbrist. Vår inre människa kan också dö genom otro.

Guds vilja är att den inre människan aldrig skall dö. Och då den genom tron är förenad med Jesus som är livet förnyas den ständigt.

Den inre människan når sitt mål i Jesus. Hos honom råder ingen tomhet. Jesus har uppstått och genom tron är vi uppståndelsens barn.

Gud är god. Stor är hans trofasthet i Kristus Jesus..

Jerusalems gator hösten 2022

Pappas födelsedag

Idag är det pappas födelsedag. Det är nu tre år sedan jag firat hans födelsedag tillsammans med honom.

Pappa är hemma hos Gud. Vi fortsätter vårt liv i tro här nere.

En älskad fars födelsedag väcker många minnen, tacksamhet till Gud över att få ha haft en kristen pappa.

Vi har en sen höst i år. Lönnen står ännu grön där hemma. Hos Gud är också naturen annorlunda.

Johannes skriver vad han fick se:

"Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall. Den går ut från Guds och Lammets tron. 

Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd som bär frukt tolv gånger, varje månad bär det frukt, och trädets blad ger läkedom åt folken. 

Och ingen förbannelse skall finnas mer. Guds och Lammets tron skall stå i staden, och hans tjänare skall tjäna honom. 

De skall se hans ansikte, och hans namn skall stå skrivet på deras pannor. 

Någon natt skall inte finnas mer, och de behöver inte någon lampas sken eller solens ljus. Ty Herren Gud skall lysa över dem, och de skall regera som kungar i evigheternas evigheter.

Och han sade till mig: "Dessa ord är trovärdiga och sanna, och Herren, profeternas andars Gud, har sänt sin ängel för att visa sina tjänare vad som snart måste ske."

Jerusalem, Jerusalem

"Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som är sända till dig. 

Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. 

Se, ert hus kommer att stå öde. 

Ty jag säger er: Härefter skall ni inte se mig, förrän ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn." 

I slutet av Matteus 23 klagar Jesus över Jerusalem, staden som vänder Honom ryggen. 

Evangelisten Lukas skriver i kapitel 13: "Just då kom några fariseer fram och sade till honom: "Gå härifrån och lämna den här platsen. Herodes vill döda dig." 

Jesus svarade dem: "Gå och säg till den räven: Se, jag driver ut onda andar och botar sjuka i dag och i morgon, och den tredje dagen går jag bort. 

Men i dag och i morgon och i övermorgon måste jag vandra vidare. Ty en profet kan inte dödas någon annanstans än i Jerusalem.

Jerusalem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som är sända till dig! Hur ofta hade jag inte velat samla dina barn så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. 

Se, ert hus lämnas nu åt er själva. Jag säger er: Ni kommer att se mig först när ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn."

Den religiösa makten fanns i Jerusalem, men den missbrukades. Så är det ofta ännu idag. 

Domkapitlet i Åbo ärkestift har krävt en namnlista över alla präster som lett högmässorna i bönehuset i Björneborg. Domkapitlet har inte gett sitt tillstånd till att SLEY fortsatt fira högmässa i Björneborg efter att man blev utkastade från kyrkans lokaler.

Ironiskt nog har allt varit öppet och även på Youtube har man kunnat följa med gudstjänsterna.

Ledningen för den evangelisk- lutherska kyrkan i Finland är inte annorlunda än prästerskapet i Jerusalem. Man förföljer Jesus och hans lärjungar.

Klimatet i vår värld hårdnar och kyrkliga makthavare går ibland i spetsen i förföljelsen mot Jesus och de som tror och förtröstar på Honom.

Det kostar något att följa Jesus. Vi får minnas be för de som hamnar i skottgluggen och för de som missbrukar den makt de fått.

Senaste söndag handlade predikan om tacksamhet. Att tacka Jesus för Nåden, för syndernas förlåtelse, för Guds gåvor och godhet.

Tack gode Gud för din ledning och omsorg.. 

Jesus vänder tillbaka

I en andakt av Nissen för oktober läser vi: "När ditt hjärta blev uppfyllt av Jesu kärlek tändes ett ljus i dig och du kunde inte annat än jubla över din Frälsare. Ingenting kan jämföras med detta att se sig löst från alla sina synder. När detta går upp för en syndare, fylls hennes hjärta med tacksamhet och där föds en helig längtan efter att aldrig synda mer." (Citatet slut)

Nissen lyfter fram hur de synder man gjorde sig skyldig till innan man blev kristen är smärtsamma minnen. Men de synder man begår som Guds barn är långt, långt värre.

Men vad gör Jesus när ett Guds barn full av skam står mitt i syndens orenhet?

Han söker upp syndaren på nytt. Inte för att förebrå. - Nej för att visa att hans betalning gäller för alla synder.

Jag citerar Nissen: "När du har syndat, är det hans högsta önskan att få bevisa dig oförskylld och oförtjänt nåd." (Citatet slut)

Jesus vänder tillbaka för att tala om att han betalt allt för dig..

Visst är det saligt att få vara ett Guds barn!

Noa som föredöme

Guds ord lyfter fram Noa som ett föredöme. Vad var då skillnaden mellan Noa och hans samtida?

- Noa hade funnit nåd inför Gud.

Noas synd var förlåten. Noa trodde på Guds löfte

Noa ägde därför Kristi rättfärdighet genom tron.

Noa var i Guds tjänst. Han byggde på frälsningens ark. För Noa och hans familj blev arken till frälsning.

För hans samtida blev arken till dom. Man trodde inte på profeten som predikade Guds ord och man gick under i floden.

Otrons synd, syndaflodens vatten blir till dom..

"Men Noa hade funnit nåd inför Herrens ögon."

Noas dagar - Dörren stängs.

"Ty som det var i Noas dagar, så skall det vara vid Människosonens återkomst. 

Som människorna levde dagarna före floden: de åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken, och de visste ingenting, förrän floden kom och ryckte bort dem alla - så skall Människosonens ankomst vara."

Tiden för Jesu återkomst är nära. Hedningarnas tider närmar sig sitt slut. Det är också Jesus som talar om hedningarnas tider: "Jerusalem kommer att trampas ner av hedningarna, tills hedningarnas tider är fullbordade." (Ur Matteus 24)

Paulus som kallar sig för hedningarnas apostel hade tagit Jesu ord till sig och därför vittnar han i Romarbrevet 11: 

"Och till er hedningar säger jag: som hedningarnas apostel sätter jag mitt ämbete högt i hopp om att väcka mina landsmäns avund och frälsa några av dem. Ty om deras förkastelse betydde världens försoning, vad skall då inte deras upptagande betyda, om inte liv från de döda?"

Igår innan jag somnade lyssnade jag till Jan Bygstads vittnesbörd om vad det som sker i Israel idag betyder. Kan hända att jag missade något och somnade halvvägs.

Men när vi vi läser Guds ord och tar Jesu budskap till oss inser vi att tiden är kort. Ja egentligen lever vi redan på övertid.

Jesus kommer snart. Det är ett glädjens budskap för Guds folk. Men tillika skakar det alltid om oss. Vi är så fästa vid det som vi ser för våra ögon.

Gör vi som Noa? Visar vi på arken och dess dörr som ännu står öppen?

Eller vet vi ingenting och somnar in i ljumheten tyngda av det här livets mödor.

Livet i Jesus och det förfalskade evangeliet

Den här morgonen läste jag Matteus 21-25. Det är ett allvarligt Guds ord som vi möter och den sista meningen komprimerar allvaret. "Och dessa skall gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv."

"Prideevangeliet" som predikas av många idag förnekar det eviga straffet. Man tror sig ha ett bättre budskap än Jesus och bedrar människorna.

När Guds tjänare predikar Guds evangelium så förnekar man inte det eviga straffet. Även det vilar på Guds ord. 

Gud ljuger inte. Han skrämmer inte heller folk i onödan. Nej, Gud sänder sin son som tar straffet på sig och öppnar dörren till Guds rike.

Vägen till evigt liv finner vi alltså i Jesus. Han själv är livet. Och livet har vi i Jesu blod, i hans försoning. I hans fullkomliga liv.

Igår läste jag litet i en bok av C. S. Lewis. Det jag läste var både Nåd och Sanning. Jag märkte att författaren tar Guds ord på allvar. Det får vi också göra.

Vi får ta orden om evigt liv och evigt straff på allvar. Det finns ett evigt liv hos Gud i hans rike. Gud själv har grundat det riket som bygger på hans verk i Jesus Kristus redan innan världens grund lades.

Därför predikar och vittnar vi om Jesus för att alla skulle gå in genom Jesusdörren och ingen skulle lämna kvar i mörkret utanför..

Sånger om hemmet

"Om hemmet en sång jag vill sjunga, min eviga boning är där. Bland alla Guds helgon och under jag vilar från jordens besvär."

Sången om hemmet är en förunderlig sång. Guds folk bär på en hemlängtan. En längtan efter den dagen då Guds folk får vara hemma.

Vi känner tacksamhet över att få ha haft ett hem här på jorden. Ett hem som Jesus välsignar genom sin närvaro.

I den gamla Psalmboken sjunger vi om hur Jesus välsignar hemmet:

"Välsignat är det hem förvisst, som har sitt allt i Jesus Krist.  Där han ej är, är världen tom, där han ej bor, är fattigdom. 

Välsignat mer än allt på jord är varje hem, där Kristi ord om Faderns nåd och välbehag till alla talar dag från dag. 

Välsignat är det stilla bo, där alla blivit ett i tro, där alla nu vill tjäna Gud och vandra i hans viljas bud. 

Välsignad är den hemmets härd, där bönens helga offergärd som rökelse mot höjden går och Herren Gud tillbedjan får. 

Välsignad är vår gärning all, om vi är trogna i vårt kall och var och en i kärlek bär den börda honom given är. 

Välsignat varje folk består, där tron till nya släkten når, där Faderns nåd och Kristi frid regera får från tid till tid. 

Så sluter jag i denna stund, jag och mitt hus, med dej förbund, o Gud, att dej jag tjäna vill och höra dej för evigt till. 

Ja, du vår Fader, hos oss bliv, välsigna oss och nåd oss giv att skåda upp till dej i tro, och skänk oss sist en salig ro."

 

Liv, glädje, frid, frälsning, härlighet, nåd, sanning och rättfärdighet

"Vill du inte göra oss levande igen, så att ditt folk får glädjas i dig? Herre, låt oss se din nåd och ge oss din frälsning.

Jag vill höra vad Gud, Herren, talar. Han talar frid till sitt folk och sina fromma, må de inte vända åter till dårskap.

Hans frälsning är nära dem som fruktar honom, för att härlighet skall bo i vårt land.

Nåd och sanning skall där mötas, rättfärdighet och frid kyssas."

(Ur dagens bibelläsning från Psaltaren 85)

Sällan finner man så många olika ord i några verser som beskriver vad Jesus skapar.

Vi får en aning om vad som råder i det rike som stått berett för Faderns rättfärdiga sedan världens begynnelse.

Vi förstår vad som rådde i paradiset och vad vi genom tron redan äger i Jesus vår Frälsare. 

När tron byts i åskådan blir det en sällsam dag..

(Bilden lånad från Youtube och sången om hemmet)

Pånyttfödelsen i Kristus Jesus

 "Jesus sade till dem: "Amen säger jag er: Vid pånyttfödelsen, när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då skall också ni som har följt mig sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar. 

Och var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar, han kommer att få hundrafalt igen och skall ärva evigt liv. 

Men många som är de första skall bli de sista, och många som är de sista skall bli de första."

I dagens bibelläsning från Matteus 19 talar Jesus om den pånyttfödelse som sker då han slutligen sätter sig på sin härlighets tron. 

Matteus skriver också senare om när Jesus sätter sig på härlighetstronen. "När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron. Och alla folk skall samlas inför honom, och han skall skilja dem från varandra, som en herde skiljer fåren från getterna."

Alla folk skall samlas runt Jesus. Då sker den slutliga pånyttfödelsen då även kroppen är ny.

Pånyttfödelse är nödvändig för i synden fallna människor. Pånyttfödelse är något som Gud gör i Kristus Jesus. Vi föds med syndens smitta i oss.

Men den pånyttfödda själen är friköpt från synden, renad i Jesu blod. Som pånyttfödda äger vi Kristi rättfärdighet genom tron..

Tron är en Guds gåva. Gud ger tron som vi behöver. När vi håller fast vid tron står vi för Jesu skull en gång som Faderns välsignade inför Jesu härlighets tron.

Bröd och vin

Efter en lång och intensiv arbetsdag kommer ett Guds ord från Moseboken i mina tankar.  

"Och Melkisedek, kungen i Salem, lät bära ut bröd och vin. Han var präst åt Gud den Högste, och han välsignade Abram och sade: "Välsignad vare Abram av Gud den Högste, skapare av himmel och jord! Och välsignad vare Gud den Högste, som har givit dina fiender i din hand!" (Första Moseboken 14:18-20)

Bibelordet påminner mig om en Gud som ser och ännu sänder himmelsk mat åt trötta himlavägsvandrare.

Tacksam över att det ännu finns trogna präster åt Gud.

En ny dag i förtröstan på Gud

"Herre, du utrannsakar mig och känner mig. Om jag sitter eller står, vet du det, du förstår mina tankar fjärran ifrån.

Om jag går eller ligger, utforskar du det, med alla mina vägar är du förtrogen.

Innan ett ord är på min tunga, vet du, Herre, allt om det. Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.

En sådan kunskap är mig alltför underbar, den är så hög att jag ej kan förstå den."

Konung Davids trösterika psalm mötte mig den här morgonen. I helgen mötte vi mycket trosstyrkande. 

Guds ord kallar till att tro. Även idag förtröstar vi på Gud, på hans ord. På det som han gör i Jesus Kristus i allt vad den här dagen bär med sig.

Ja även dagen är Herrens. Tid är något som Gud ger. 

Tack Herre för den här dagen. Tack för nattens vila.

Gud stillar också strider. 

Hoppet i himlen ger kraft

På grund av hoppet. Hoppet om kroppens uppståndelse. Hoppet om mötet med Jesus. Hoppet om nya himlar och jord.

Hoppet ger kraft för varje dag. Jesus för människan över till den andra stranden.

Jag tackar Gud för orden han gav i Gudstjänsten idag..

Tron hjälper!

Jag mindes inte att den spetälske som kom tillbaka för att tacka Jesus för att han blivit frisk var samarier.

Den tacksamme samariern. Den tacksamme samariten. Han får bli en förebild idag.

Tron hjälper säger Jesus i dagens evangelietext.

Din tro har hjälpt dig. Tron frälser. Tron på Jesus frälser!

"Och han sade till honom: "Stig upp och gå! Din tro har frälst dig."

Hjärtats sång "Tacksamhet"

 

Ibland har jag förmånen att fira Gudstjänst i mors kyrka.

Dagens tema är tacksamhet. Kantorn spelar om hjärtats sång innan Gudstjänsten börjar.

"Mitt hjärta ständigt sjunger,

det kan ej låta bli.

Från alla tunga bördor

har Jesus gjort mig fri.

Jag sökte länge ro och frid

och fann dem inte här.

Men nu i Jesus själens strid

och ängslan ändad är.

2.

Mitt hjärta ständigt sjunger,

det kan ej låta bli.

Jag längtar att få lära

den nya melodi

som en gång med ett mäktigt brus,

likt starka böljors svall,

till Lammets lov i Faderns hus

förklarad klinga skall.."

"Roko" men Guds barn av nåd

Stefan Aro vittnade igår om ett tillfälle då människorna blev "roko". Man insåg sin synd och ville fly till Jesus och syndernas förlåtelse.

Jag förstod att det handlade om en karaweekend och det var stora karlar som blev roko och ville tala ut och bekänna sin synd och bli fri från synden.

När sådant får ske så är det Andens verk. I Apostlagärningarna läser vi på ett ställe hur folket började fråga: I män och i bröder. Vad skall vi göra.

"När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: 

"Bröder, vad skall vi göra?" Petrus svarade dem: 

"Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva.

Ty er gäller löftet och era barn och alla dem som är långt borta, så många som Herren vår Gud kallar." 

Den Helige Ande visar på Jesus. Han försvarar aldrig synden. Men han visar på Jesus och syndernas förlåtelse.

Jesus åt med syndare. Han kom dem nära för att frälsa. Sådan är han ännu idag då han kommer till oss i sitt ord.

Han avslöjar synden. Tar den på sig och syndaren blir fri från sin tunga börda.

Igår hörde jag åter sången som barnen sjöng på Kållbymötet. Jesus köpte oss fri. Hans barn får vi vara av Nåd.

Anden säger tydligt!

"Men Anden säger tydligt att i de sista tiderna kommer somliga att avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror." (1 Tim 4:1)

Jag läste igår om Guds Ande som uppväckte Jesus från de döda. "Och om hans Ande som uppväckte Jesus från de döda bor i er, då skall han som uppväckte Kristus från de döda göra också era dödliga kroppar levande genom sin Ande som bor i er."

Guds Ande är inte tyst. Han talar och han talar tydligt. I Uppenbarelseboken uppmanas vi att lyssna till vad Anden säger till församlingarna.

Vi lever i en tid när Guds Ande ännu talar tydligt, men villoandarna också väsnas. För Guds folk är det livsviktigt att kunna skilja på andarna.

Att höra vad Guds Ande talar. Han som talar tydligt och i enlighet med Guds ord. Villoandarnas tal är sällan tydligt. Det är oftast luddigt och i konflikt med Guds ord..

Livet som Guds barn

I Romarbrevet 8 läser vi om livet som Guds barn. Aposteln skriver:

"Ni däremot lever inte efter köttet utan efter Anden, eftersom Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom. 

Men om Kristus bor i er, är visserligen kroppen död för syndens skull men Anden är liv för rättfärdighetens skull. 

Och om hans Ande som uppväckte Jesus från de döda bor i er, då skall han som uppväckte Kristus från de döda göra också era dödliga kroppar levande genom sin Ande som bor i er.

Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår onda natur, så att vi skall leva efter köttet. Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. 

Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva. Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner."

Vi märker att det nya livet - livet som Guds barn kommer från Gud. Guds Ande uppväckte Jesus från de döda.

Vi minns vad som hände på påskdagens morgon. En ängel stiger ner från himlen och berättar för kvinnorna vad som skett:

" Var inte förskräckta! Jag vet att ni söker Jesus, den korsfäste. Han är inte här. Han har uppstått, så som han har sagt. 

Kom och se platsen där han låg! Och gå genast och säg till hans lärjungar att han har uppstått från de döda. Och se, han går före er till Galileen. Där kommer ni att få se honom. Jag har nu sagt det till er."

De skyndade sig då bort från graven, under fruktan och i stor glädje, och sprang för att tala om det för hans lärjungar. 

Och se, Jesus kom emot dem och hälsade dem. Och de gick fram och fattade om hans fötter och tillbad honom. 

Då sade Jesus till dem: "Var inte förskräckta! Gå och säg till mina bröder att de skall gå till Galileen. Där kommer de att få se mig."

Även idag kommer Jesus emot sin bröder och systrar, de som kallas Guds barn. Vi möter Honom i ordet. Guds Ande förklarar ordet.

Nu är vår jordiska kropp ännu död för syndens skull. Men Anden är liv. Genom tron äger vi Kristi rättfärdighet.

När den uppståndne och förhärligade Jesus kommer på himmelens skyar sker samma sak som skedde på Uppståndelsens morgon. Vi lämnar våra av synden döda kroppar och får en ny och förhärligad kropp likt den Jesus har.

Skulle vi då inte med glädje idag följa Guds Andes maning. Och låta Anden utföra sitt verk.

Det är förunderligt att vara Guds barn. Guds nåd ger oss glädje. Och Guds nåd fostrar.

Morgon som Guds barn

Johannes skriver: "Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, och världen kände honom inte. 

Han kom till sitt eget, och hans egna tog inte emot honom. 

Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. 

De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja utan av Gud."

Det är gott att få vakna till en ny dag som Guds barn. De människor som tar emot Jesus som sin Frälsare är barn åt Gud. Jesus ger oss Guds barns rätt och status.

När vi är Guds barn gör det inte så mycket om morgonen är grå. Ljuset från Guds värld förgyller vardagen..

Boken om Jesus 🌿

Bibeln är boken om Jesus. Han beskrivs på många olika sätt. Som vår Herre och Gud. Som den gode Herden. Som livets bröd och livets vatten.

Som Lammet. Som lejonet av Juda. Som vägen, sanningen och Livet. Som porten. Som A och O, änden och begynnelsen.

Det talas om Israels Gud. Hans ursprung är från Evighetens dagar. Han är Ordet som fanns i begynnelsen. I Honom blev allt skapat.

Han är Guds sanna avbild. Sann människa och sann Gud. Han är given all makt i himlen och på jorden.

Men ändå är han föraktad och övergiven. Men han segrar när han lider. Och han öppnar himlen.

Och han vittnar om att han kommer snart. Även det vill vi tona ned.

Men det sker något då vi tonar ner budskapet om Jesus. Det sker något då vi tonar ner budskapet om hans återkomst.

Tron blir dunkel. Relationen blir endast en religion. Vi klarar oss inte utan rinnande vatten. Stillastående vatten blir unket.

Då är det så gott att få höra och läsa om den livgivande strömmen. Ja att få bada i den.

"Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall. Den går ut från Guds och Lammets tron. Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd som bär frukt tolv gånger, varje månad bär det frukt, och trädets blad ger läkedom åt folken."

🌿

Mot ett nytt Jerusalem

Jag lyssnade igår till läsning av de tre sista kapitlen i bibeln. Det blir en mäktig läsning av ett sant, trovärdigt och trösterikt Guds ord.

Vi möter ett nytt Jerusalem där Lammet är både tempel och lampa. "Något tempel såg jag inte i staden, ty Herren Gud, den Allsmäktige, och Lammet är dess tempel. Staden behöver inte ljus från sol eller måne, ty Guds härlighet lyser upp den, och dess ljus är Lammet."

Sedan får vi också höra att det redan skett: "Han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting nytt." Och han sade: "Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna." Han sade också till mig: "Det har skett. Jag är A och O, begynnelsen och änden. Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan med livets vatten. Den som segrar skall få detta i arv, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son."

Vägen till det nya Jerusalem går genom Golgata..

Lammets bröllopsmåltid

I bibelläsningen i radion har vi fått ta del av läsning från Uppenbarelseboken. Idag hörde vi om Lammets bröllopsmåltid.

"Och ängeln sade till mig: "Skriv! Saliga är de som är bjudna till Lammets bröllopsmåltid." Och han tillade: "Dessa Guds ord är sanna."

Vi hörde om kläderna som Lammet ger. Vi hörde sången vid måltiden: 

"Halleluja! Herren vår Gud den Allsmäktige är nu kung. Låt oss glädjas och jubla och ge honom äran, för Lammets bröllop har kommit och hans brud har gjort sig redo. Skinande rent linne har hon fått att klä sig i"

Och vi hörde: -Linnet är de heligas rättfärdighet.

En dräkt som alltid är lika ny..

Herden och lammen

"Herden söker just det lammet som gått vilse från hans hjord. Ren det tvår från ökendammet och det föder med sitt ord. Jag den tron i hjärtat bär att hans barn jag för evigt är."

Sångerna om herden och lammet är trösterika sånger. Herden älskar lammen. Herden älskar lammet.

Genom tron på Jesus är vi Guds barn. Älskade barn som överherden Jesus tvättar, sköter och vårdar.

Tänk att jag får leva älskad av Gud. Återlöst och försonad. "Trots mina fel och brister" sjunger vi i en sång som barnen sjöng på Kållbymötet.

"Nu vill jag jubla och sjunga för Jesus köpte mig fri. Hans barn jag av nåd nu får vara och lycklig i evighet bli."

Evigt liv

Vad är evigt liv? Vad skall jag göra för att få evigt liv? Det är viktiga frågor och det finns klara svar.

Evigt liv är att vara godkänd, accepterad av Gud här i tiden och leva så att du får del av det eviga livet hos Gud i himlen.

Evigt liv är att synden är förlåten, att syndaskulden är betald. Evigt liv är att tro och förtrösta på Jesus som försonat världens syndaskuld.

Jesus vittnar om att han är uppståndelsen och livet vid mötet med Marta då hennes bror Lasarus låg död:

"Jesus sade: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör, och den som lever och tror på mig ska aldrig någonsin dö. Tror du detta?" 

Hon svarade: "Ja, Herre. Jag tror att du är Messias, Guds Son, han som skulle komma till världen."

Det eviga livet har vi i Gud, i tron på Guds Son som ger oss livet.

Bibelns teologi är klar och enkel. Den är inte tung. Den är ljuvlig för den ger mod och livsglädje.

(Herden och lammet i Rautio kyrka)

Synti sovittu, velka maksettu

Det är härligt att få fira Gudstjänst en måndagskväll och höra att synden är försonad och skulden betald.

Jesus, den barmhärtige samariten gjorde det. Där i Jesu verk finner vi det eviga livet. En gemenskap med Gud genom tron på Jesus.

Kan en måndagskväll sluta bättre?

Tack gode Gud!

Söndagens predikan vid höstmötet i Rautio. (Predikant Markus Ventin)

Guds plan - för dig och mig

Gud har en plan för människan. Det förstår vi då vi läser bibeln. Samtidigt vittnar profeten om att Guds tankar är högre än våra tankar.

"Men fariseerna och de laglärda förkastade Guds plan för dem och lät sig inte döpas av honom."

Jesaja skriver: " Sök Herren medan han låter sig finnas, åkalla honom medan han är nära. Den ogudaktige ska lämna sin väg, den orättfärdige sina tankar och vända om till Herren, så ska han förbarma sig över honom, och till vår Gud, för han vill gärna förlåta.

Mina tankar är inte era tankar, och era vägar är inte mina vägar, säger Herren.

Nej, liksom himlen är högre än jorden, så är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar."

Gud har en plan. Han har också en frälsningsplan och den är i Jesus Kristus..

Samtal i bänken - på vägen hem

Efter gårdagens sammankomst fick jag i bänken byta några ord med Arne. Vi hade inte träffats förut. 

Den åldrige amerikanen hade besökt sina hemtrakter i Norge och var nu på väg hem till Västkusten i USA.

Vi talade inte så mycket men Arne hade ett gott budskap. "Jesus -the way, the truth, and the life."

Jesus är vägen, sanningen och livet. Arne hade mist sin livskamrat, sin hustru och jag såg saknaden i hans ögon.

Men han visste var hon var -hemma hos Jesus. Och med de orden skildes vi. Vi möts igen - Hemma hos Jesus.

Guds folk har samma väg att vandra. Samma Sanning och samma Liv i Jesus Kristus vår Herre.