Oändlig nåd

Ett Guds barn får vila i nåden. Gud vill att vi skall få känna den nåd som han gett oss också i vårt dagliga liv.

Nåden bär oss dag efter dag tills tron byts i åskådan. Också det är nåd att vi får vänta på en sådan dag.

Vi minns berättelsen om det förlorade fåret. Herden söker det förlorade fåret och lämnar de 99 övriga i öknen.

För en troende kommer dagar då det känns som att man blivit lämnad i öknen. Ja fastän det finns en oas där i öknen kan det ibland kännas tungt. Tvivlen kommer och tron prövas.

Men Gud är god. Efter ökenkänslan påminner Han oss igen om nåden. Att segern är vunnen på korset och att vi är iklädda Kristi rättfärdighet. Han uppstod till vår rättfärdighet.

Då uppstiger ett tack i hjärtat. Vattnet i källan vid oasen kommer i rörelse. Nåden styrker vandraren och denne känner igen att Herren är med.

Skrivet en morgon i öknen då Herren uppenbarade Nåden genom ett telefonmeddelande.

Befinner du dig i öknen så lyft din blick.

Där finns en klippa, Kristusklippan. Ur den får du fritt dricka dig otörstig. Herren är med dig. Han går vid din sida. Tänk att vi ibland inte ser honom.

Änglarnas tid

Ära vare Gud i höjden och på jorden frid, till människorna hans välbehag!

Änglasången ljöd över jorden. Frälsaren var född. Snart fick han fly till Egypten. Men ut ur Egypten kallade Gud honom.

Ondskans makter stormade mot honom. På korset bröts ondskans makt över de som tog emot hans frid.

På skyarna togs han bort och mellan molnen syns han snart komma åter. Då är änglaskaran åter med. Då börjar den eviga friden.

Gå Sion din konung att möta, Jerusalem gläds åt din Gud. Han kommer med makt att regera. Han sänds till jorden av Gud.

Herren känner de sina

Guds fasta grund består och har detta sigill: Herren känner de sina och: Var och en som nämner Herrens namn skall hålla sig borta från orättfärdigheten.

Vi firar uppbrottets söndag och tillika firar vi också fars dag. I en av dagens texter läser vi: Israel, bered dig att möta din Gud.

Idag är det gott att samlas i Guds hus, inför den himmelske Faderns ansikte. Han känner de sina. Med en evig kärlek har han älskat dem. Idag vill han ingjuta trons olja i sina barns hjärtan.

Guds folk är samlade på hedmarken utanför det himmelska Jerusalem. Staden syns i fjärran. Kallelsen till den himmelska bröllopsfesten har gått ut.

Bröllopsgästerna är iklädda vita skinande kläder. Herren Gud har i sin kärlek iklätt dem i den dräkten som duger vid Lammets bröllop.

Klockan närmar sig midnatt och sömnen  tynger. Rösten har redan ljudit: Se brudgummen kommer. De oförståndiga irrar omkring och söker platser där olja ännu kan sökas. Lamporna slocknar.

De som stod färdiga ser brudgummen komma. De sista stegen tillsammans med brudgummen påbörjas. Porten öppnas och segersången ljuder: Frälsningen tillhör vår Gud, honom som sitter på tronen, och Lammet.

Tacksamhet fyller hjärtat. Med fröjd tas de sista stegen. Trons lampa lyser klart. Brudgummen går med dem.

Blixtar dån och åska

Och människorna står rådvilla vid havets och bränningarnas dån. Mina vägar är inte dina vägar säger Herren Gud.

I himmelen sitter på tronen en Gud som sätter gränser för konungar och riken. Men inför tronen finns ett glashav av kristall.

På nådens glashav får du i tron vila tryggt under Guds beskydd. Där får du bereda dig att möta din Gud.

Daniel ser en syn där de fyra vindarna blåser mot det stora havet. Han ser till sist ett sista värdsrike formas som är olik alla andra.

Och medan han ser på rikena som liknas vid olika djur ser han troner sättas fram. Och han ser en som liknar en människoson komma på himmelens skyar.

Jesus kommer snart. Och Anden och bruden säger kom Herre, dig har vi väntat på.

Himlaporten

Jag har den här helgen tänkt på himlaporten. På den dag då jag får gå in genom porten till det himmelska Jerusalem.

Dit får du och jag komma en dag. Jo det stämmer. Din tro får vara en visshet. Därför att Jesus är vägen sanningen och livet.

Jesus är vägen. Tror du på honom och följer Hans Andes ledning bevaras du på Jesusvägen som leder till Himmelens Jerusalem.

Jesus är sanning. Jo han har lovat att du som tror på honom når fram till Jerusalem där ovan.

Jesus är livet. Den som tror på honom skall aldrig dö. Själen når en gång den andra stranden. Redan då ser din odödliga själ himlaporten.

Vid basunens ljud förenas själen med den nya himmelska kroppen. Med fröjd tågar vi in genom porten. Tänk att Jesus också är den öppna dörren till himmelen.

Med trons ögon kan vi se att det är blod på dörrkarmen. Jesu blod som tvättat mig och dig ren. Ren som snö. När vi går in genom den blodiga porten. Då vet vi att vi är hemma.

Jesus, Människosonen var den första människan som besegrade döden och fördes fram inför Fadern. Med glädje visar han dig och för dig fram inför Fadern.

Min vän, orkar du inte tro, Se då på porten. Den är blodbestänkt för din skull. Ödmjuka ditt hjärta och låt Jesu blod tvätta bort din synd.

Vit och ren får du förJesu skull gå in genom den blodbestrukna porten. Då börjar det eviga livet, redan här nere. Då är det gott att vänta på basunens ljud.

Sanning eller sken

Idag har det varit en solig vinterdag. Solen har strålat klart på himmelen. För en troende är Kristus solen som lyser upp livet och vandringen mot det nya hemlandet.

Herren Jesus har alltid lett sin kyrka. Genom tiderna har det alltid funnits falska profeter som lyft något annat före eller jämsides med Jesus Kristus.

Det falska kan också ha ett sken av godhet och Jesu kraft. Men ändå kan det vara en falsk kopia.

Ofta känner man igen det falska av att människan lyfts upp jämsides med Gud och Guds ord. Idag vet vi ju så mycket bättre osv. Det och det är tidsbundet säger man.

Vad säger Jesus? Älska Herren Gud av hela ditt hjärta och din nästa som dig själv. Må detta vara en kristens rättesnöre. Då ställer man sig inte över Guds ord.

Som på Noas tid

Idag lever vi som på Noas tid. De orden använde jag i en predikan igår. Hur såg det månne ut på den tiden. Hur många såg arken som profeten byggde. Hur många förstod vad arken betydde. Hur predikade Noa.

Bibeln säger egentligen inte så mycket. Vi vet att Noa gick in i arken när den var färdig. Vi vet att Gud stängde arken en tid efter att Noa gått in. Det verkar som om det inte väckte så stor uppmärksamhet att arken nu var färdig och att profetens röst hade tystnat. Man hade ju ändå inte lyssnat på honom.

Mänskligt sett lever vi i dag i exakt samma situation som efter att Noas predikan tystnat och dörren håller på att stängas av Guds mäktiga hand. Endast Gud vet ändå hur det riktigt förhåller sig. Han ser, hör och för sin frälsningsplan till slut.

I Arken finns idag folk från alla folkslag och tungomål. Dessutom finns det hundratals kopior av Arken. De är byggda av paff men människorna tror att båten håller. Största delen av människorna ligger ändå bildligt talat och solar på stranden. De inbillar sig att de njuter av solen, fast den redan gått ner. De tror att solen ännu värmer fast klockan närmar sig midnatt. De ligger lugnt på stranden fast den vredgade vågen finns inom synhåll. De ser inte. Tidsandans Gud har gjort dem blinda.

Gud vare tack att Jesus närmar sig arken. Tack Gud att den snart lyfter från de vredgade vågorna. Gode Gud tala du till dem i paffbåtarna och de på stranden. Räck ut din hand och låt evangeliet dra in dem genom springan i dörren som håller på att stängas.

Gode Gud bevara de som är inne i arken att de inte lockas ut av den larmande hopen utanför. Gud du ser alla dem som just lockats ut. Dra in dem genom din mäktiga hand förrän de går för långt.

Tack Gud för att du sitter på tronen och för att Lammet leder händelserna då himmel och jord förgås. I dina goda händer insluter vi oss alla. Jesus håll oss vakna så att vi ser att din ankomst närmar sig. Jesus dig väntar vi på. Jesus giv oss kraft att vaka, vänta och verka tills vi ser dig på Himmelens skyar.

Tidens aftonskymning

I tidens aftonskymning bland skuggorna jag står och ser de sista strålar från sol som nedergår.

Man bygger ooch planterar, till köpenskap man går, och sorglös hop ej aktar den dom som förestår.

I tidens aftonskymning till krig det rustas vilt och många tusen redan sitt blod på marken spilt.

I tidens aftonskymning tungt sömnen faller på och många brudetärnor med släckta lampor stå.