Gyllene porten

 "På bröllop jag bjudits av urtidens Gud i himmelens sköna palats i dräkt, o så vit, med blodtvagen svit jag skyndar att inta min plats.

Håll gyllene porten på glänt, att den som dej älskat och känt må lyckligt nå fram, o Jesus, Guds Lamm, håll gyllene porten på glänt!

Min synd, den var mycken, men allt han förlät i blodet, vars kraft jag nu känt. Han viskade ömt: jag aldrig dej glömt, se gyllene porten på glänt.

Det kommer från jorden en skara så stor, en skara, som solen har bränt. Snart helas vart sår, snart torkas var tår. Håll gyllene porten på glänt.

O tänk vilket jubel, o tänk vilken sång, den brusar likt svallande flod. Ty slut är all nöd, ej mer någon död för dem som han löst med sitt blod.

Ur stora bedrövelsen kommer de då, en skara som världen ej känt. O tanke så skön!  Till dess blir min bön: Håll gyllene porten på glänt."

Sången är skriven, eller utgiven av Fredrik Arvid Bloom 1919.

I en annan sång skriver han om pärleporten. Jesus uppmanar oss att gå in genom den trånga porten.

I Matteus 7:13-14 uppmanar Jesus:

"Gå in genom den trånga porten. Den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den."

Lukas återger Jesus ord i 13:24:

"Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Många, säger jag er, ska försöka komma in men inte lyckas."

Porten till himmelen står öppen genom att Jesus öppnat dörren. Jesus är den som håller dörren på glänt. 

Jesus är Guds kallelse. Alla människor får kallelsen. Jesus säger: Följ mig!

Jesus uppmanar oss att kämpa för att komma in. Kampen blir då att finna den trånga porten som är Jesus.

Jesus, den gode Herden säger: "Jag är porten. Den som går in genom mig ska bli frälst."

Rosenius en av 1800-talets väckelseledare vittnar om att människan samtidigt är syndare och rättfärdig.

Paulus säger det samma: "Jag arma människa! Vem ska rädda mig från denna dödens kropp? - Gud vare tack, genom Jesus Kristus, vår Herre!"

Gud föder människor till sina barn i Jesus Kristus, genom evangelium, det glada budskapet om Jesus. Han som frälser sitt folk från deras synder.

Jag är en syndare. Men jag är benådad av Gud i Kristus Jesus. Han öppnade porten och håller den på glänt.

Så att jag kan komma in. För Gud är ingenting omöjligt. Därför skall vi inte kämpa en fåfäng kamp genom att försöka skapa en egen rättfärdighet. Den duger ända aldrig.

Nej, iklädda Kristi rättfärdighet genom tron på Honom går vi in i himmelen.

Stor är Guds nåd. 

Tiden är kort

Tiden är kort predikade CO Rosenius på Lina Sandells bröllop i maj 1867. Det är märkliga år. Även i Stockholm kommer det snö i maj.

Under åren 1866 - 1869 dör ungefär 10 procent av Finlands folk. Om sin egen bröllopsresa skriver Lina att det vars som på Israels barns ökenvandring. Stundom var det som i Elim och stundom som i Mara.

1868 skriver Topelius massor av psalmer. Han är då 50 år och med i psalmbokskommitten. I februari 1868 dör Rosenius. Hans tjänstgöringstid här nere tar slut.

I en av sina sånger skriver han: "Följ mig, huldaste uppstungna hjärta, på den väg jag genom öknen går. Låt min tro i glädje och i smärta, finna vila städs vid dina sår. Låt mig somna i ditt hulda sköte, låt mig uppstå, klädd uti din skrud."

Igår vattnade regnet mötesplatsen. Många händer knäpptes i bön. Mina tankar gick till en vardagskväll i maj då vi var samlade till sångstund i bönehuset.

Genom fönstren såg jag traktorn som bearbetade åkrarna runt bönehuset, som vid sommarmötet fungerar som parkering.

Kompletterande frön sattes i jorden. Här nere sår vi. Gud vattnar. Gud sår och skördar. Hans ord går aldrig fåfängt ut. Guds barns böner stiger upp till himmelens tron.

Tiden här nere är kort. Evigheten är lång.

I sången sjunger vi: "Kerran saapuu Jesus päälle maan" - En gång skall han komma igen.

Vi lever i speciella tider. Vi vet inte vad som väntar världen och vårt folk. Men vi vet att en dag syns Jesus på himmelens skyar.

Då börjar de sommarmöten där alla saliga är med..

Mat från himlen

"Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna förstod inte att det var han. Jesus sade till dem: "Mina barn, har ni inget att äta?" (Johannes 21:4)

Lärjungarna hade fiskat. Petrus hade begivit sig ut för att fiska och de andra lärjungarna hade följt med..

Men de hade inte fått någon fisk. På Jesu fråga svarar de nej. Och Jesus griper in. Och nu får de mycket fisk.

På ett jordiskt sommarmöte behövs det mycket mat. Både naturlig mat och himmelsk mat. Gud vet att vi behöver bådadera.

Inför ett sommarmöte är det många trådar i luften. Det behövs många händer. Både händer som griper in och händer som knäpps i bön.

Men framför allt behöver vi Jesus och vi behöver hans ord och hans Ande.

Jesus vet hurudan mat vi behöver. Och den mat han ger rustar oss för den fortsatta vandringen mot himlen.

I en gammal sångvers som jag hittade i arkivet står det skrivet: "O så skyndar jag glad mot det härliga land där min Frälsare evigt jag ser."

När målet för vår livsresa är himlen får vi vara glada. Guds ord ger också glädje. Sann glädje som rustar för himlen.

Möten i Nykarleby

Lina Sandell berättar i sina brev om bröllopsresan till Finland sommaren 1867. Bland annat i Kristinestad får de höra lekmän predika evangeliet.

Sedan kommer man också till Jakobstad och som jag förstått det besöker man också Lysarholmen där man umgås med kristna. Tillsammans läser de Rosenius utläggningar över Romarbrevet 7.

En dag hälsar man på hos Zacharias Topelius i Nykarleby: Lina skriver: Han tycktes vara  mycket berörd av kristendomens sanningar, även om det inte ännu hade blivit ett utgående från världen.

1868 skriver Topelius psalmen 289. Psalmen avslutas med orden: " Pris ske hans namn, att han vill i sin famn alla med Kristus förena."

Vi får tro att det var himmelska gäster som besökte skalden i hans hem..

Ett ovanligt bröllopstal

"Men det säger jag, bröder: Tiden är kort. Nu måste även de som har hustru leva som om de inte hade det, och de som gråter som om de inte grät, de som är glada som om de inte var det, de som köper något som om de inte fick behålla det, och de som brukar den här världen som om de inte brukade den. 

Den här världens ordning går nämligen mot sin undergång."

Gösta Imberg berättar i sin serie om Lina Sandells liv hur Rosenius höll tal vid Linas och Oscar Bergs bröllopsfest i maj 1867 utgående från verserna ovan.

Själva talet känner jag inte till.

Men de nygiftas bröllopsresa till Finland blir något försenad på grund av att Lina insjuknade en tid efter bröllopet.

Den oerjörda förtröstan och tillit som Lina har till Guds ledning och som framgår ur hennes brev berör..

Himlens glada melodi

"Då ska månen blygas och solen skämmas, för Herren Sebaot ska då vara kung på Sions berg och i Jerusalem och inför sina äldste, i härlighet. (Jesaja 24:23)

I bibelläsningen från Jesaja finner vi en härlig vers. Men har du tänkt på hur svårt det är att beskriva det som ögat inte sett?

När Gud genom profeten vill beskriva vad som komma skall använder han de ting som finns i den här skapelsen.

Men även det mest centrala här på jorden måste blekna mot det som väntar i härligheten. Månen blygs. Solen skäms. 

De himlakroppar som gett glädje i det jordiska Jerusalem är endast en skuggbild av det himmelska Jerusalems strålglans.

Herren Sebaot är kung inför sina äldste. I Jerusalem. 

År 1745, en kort tid före sin tragiska ett år senare vid blott 25 års ålder skriver den unge Johan Kahl sin mäktiga psalm. 

Nedan sista versen i en litet äldre version:

"Den nya visan där, den sjungs till Lammets ära, och gammal och utsjungen kan den aldrig bli.

Den vill jag redan här så gott jag kan mig lära och stämma in i himlens glada melodi:

Guds Lamm ske ära, som kom oss nära och som på korset återlöst oss med sitt blod!

Det värdigt är all makt, kraft, rikedom och prakt, lov, starkhet, ära, pris och tack båd först och sist!

Och himlen svarar: Amen, det är sant och visst!"

Till vår Gud

"Men gå till mina bröder och säg till dem att jag stiger upp till min Far och er Far, till min Gud och er Gud." (Johannes 20:17)

Vid mötet med den uppståndne Jesus får Maria ett uppdrag att vittna för lärjungarna om att Jesus stiger upp till den himmelske Fadern och vår Gud.

Lärjungarna fick se den uppståndne, men till Thomas säger Jesus: "Saliga är de som inte har sett men ändå tror."

Det är saligt att tro. I en sångvers sjunger vi: "Det är saligt att tro fast vi än ej fått skåda vår frälsare kär, men en dag skall han komma igen vi får se honom såsom han är."

Jesus allena

"För vad säger Skriften? Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet.

Den som har gärningar får sin lön, inte av nåd utan som förtjänst. 

Men den som utan gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, han får sin tro tillräknad som rättfärdighet." (Romarbrevet 4:3-5)

Det är intressant att begrunda vad Skriften säger om tron. Hur den frälsande tron till 100 procent är beroende av Jesus, av hans verk, av hans fullkomliga gärning.

Tron är ingen prestation. Tron är ingen gärning. Tron är att gripa tag i Herren Jesus. Att gripa tag i Guds vittnesbörd om frälsningen i Kristus Jesus.

I Jesu liknelse om vinträdet och grenarna läser vi: "Jag är den sanna vinstocken, och min Far är vinodlaren. 

Varje gren i mig som inte bär frukt tar han bort, och varje gren som bär frukt rensar han så att den bär mer frukt.

Ni är redan nu rena i kraft av ordet som jag har talat till er.

Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det om ni inte förblir i mig. 

Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, så bär han rik frukt. Utan mig kan ni ingenting göra. 

Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och vissnar. Sådana grenar samlar man ihop och kastar i elden, och de bränns upp." (Johannes 15:1-7)

Vinstocken 

Jeesuksen luona

"Kaikkein todellisin maailma on edessä ja se on Jeesuksen luona."

Den allra verkligaste världen är framför och den är hos Jesus. Orden kommer från en ung messiansk judinna som är född i Ryssland, men bott ett par år i Israel och nu besöker Finland.

Nog är den tro som Gud ger fast förankrad. Fast förankrad i ett land där Jesus bor (himlen) och där han vill att vi också en gång skall få vara.

En sådan tro håller i liv och död. Hebreerbrevets författare skriver: "Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om ting som man inte ser."

Ljus - ett annat ljus

"Gud sade: ”Varde ljus!” Och det blev ljus. Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret." (Första Moseboken 1:3-4)

Kristi förklaringsdag påminner också oss om ljuset som inte är av den här världen. Det ljus som Gud äger och som våra jordiska ögon inte klarar av att se.

På förklaringsberget får lärjungarna ett ögonblick se Jesu himmelska ljus och härlighet. Petrus skulle ha velat stanna där.

En tid därefter förnekar Petrus ändå Jesus. Dagens bibelläsning påminner oss om det.

Ljus och mörker. Kontrasten är stor. Det himmelska ljuset ger ändå glädje redan i vår jordiska vardag. I vardag och helg.

Söndagsfriden och stunder i Guds hus är något som vi verkligen behöver här nere. Tack gode Gud för ditt ords ljus. Låt det skina klart även idag.. 

Vi känner Gud och Jesus

"Du har gett honom makt över alla människor, för att han ska ge evigt liv åt alla dem som du har gett honom. 

Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus."

Orden är ur Jesu översteprästerliga förbön i Johannes 17.

Jesus ger liv. Ett liv som håller i döden. Den rättfärdige, den som förklarats rättfärdig, d.v.s. duglig inför Gud lever av tro.

Vi känner Gud och Jesus tack vare hans ord. Vi känner tack vare den Helige Ande. 

Guds Ande som födde liv i Jungfru Marias liv ger också tro och upprätthåller tron.

Tron bär. Tron griper vi tag i. 

Själarnas vårdare

"Han bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten.

Genom hans sår är ni helade. Ni var som vilsna får, men nu har ni vänt om till era själars herde och vårdare."

(Första Petrusbrevet 2:14-15)

Petrus lyfter fram en viktig aspekt vid omvändelsen. Det är Jesus vi vänder om till.

Jesus bar våra synder i sin kropp. Vem satte synderna dit?

Jo det gjorde Gud. Frälsningen är hans och han beredde den för människors barn.

Jesus bar våra synder för att vi skulle dö bort från synderna. Vi skall inte bära dem själva för Jesus har burit dem.

Vi är kallade till frihet från synden - till att leva för rättfärdigheten.

Evangelium är att Jesus burit synderna. Vi får lägga bort dem. Synden har nämligen alltid en plats. Jesus är den enda rätta platsen för synden.

Ingen annan förmår nämligen bära dem. Synden skall inte vi bära. Syndens plats är inte vårt samvete utan Jesus är den rätta platsen.

I gårdagens andakt av Nissen möter vi ett fritt evangelium. Gud är god. Jesus frälsar från synden.

Livet har vi i Jesus

""Ty den som finner mig finner livet

och får nåd från Herren"

Versen finner vi i Ordspråksboken och det är Visheten som talar.

Livet finner vi i Kristus Jesus. Där finns ett liv som varken synden, döden, lagen eller vårt eget kött kan beröva oss.

Tänkvärda ord. Kristen tro är att finna Jesus. Att bli funnen av Honom och i Honom.

Förbli i Jesus

"Förbli i mig, så förblir jag i er." I dagens bibelläsning från Johannes 15 läser vi dessa Jesu ord.

Om vi förblir i Jesus förblir han i oss. När vi förblir i Jesu ord förblir han i oss: "Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek.  Om ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud och förblir i hans kärlek." (Vers 9-10) 

I dagens andakt i andaktsboken "ett är nödvändigt" talas det om nåd, nåd och nåd.

Med andra ord Jesus, Jesus, Jesus..

Tillbaka till paradiset

 "Herren Gud planterade en lustgård i Eden, österut, och satte där människan som han hade format. 

Och Herren Gud lät alla slags träd som var ljuvliga att se på och goda att äta av växa upp ur marken. 

Livets träd liksom trädet med kunskap om gott och ont satte han mitt i lustgården.

Från Eden gick en flod ut som vattnade lustgården och som sedan delade sig i fyra huvudgrenar."

På stranden igårkväll blev Guds goda vilja påtaglig. De ljumma vindarna förde tankarna till paradiset och den frid och harmoni som rådde innan syndafallet.

Paulus vittnar om syndafallet i Romarbrevets femte kapitel då han talar om Adam och Kristus: "Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla hade syndat. "(vers 12)

Nog är det en fantastiskt tydlig bild som den Helige Ande i Ordet här lyftar fram:  Synden och fallet genom upproret mot Gud och hans vilja är så total och genomgripande att det mänskligt sett inte går att åtgärda. Allt hopp är ute om Gud inte ingriper.

Och Gud ingriper genom Kristus som människan är skapad genom. 

I Kristus börjar Guds verk på nytt. I Kristus föds människan på nytt ovanifrån.

Upproret mot Gud bryts. Friden återställs. Kristus Jesus är den enda vägen tillbaka till den Gudsgemenskap som rådde i Eden.

Nedan återger jag delar av Bo Giertz förklaringar angående syndafallet:

"Genom Adams fall fick alltså Guds fiende en inteckning i människonaturen, och hela människosläktet kom under den dom, som vilar över synden. 

Men nu har det skett ett nytt ingripande, som påverkar människornas ställning till Gud på ett sätt, som övergår allt vad som hände vid syndafallet. 

Paulus måste gång på gång medge att bilden haltar. Det går inte att jämföra Kristi gärning med något annat, inte heller med Adam och syndafallet. 

Genom Adams fall kom synden till herravälde. Synden ”blev konung”, kunde man också översätta. Men den ”nådegåva” som Kristus ger, har fört oss till herravälde, gjort oss till konungar, så att vi nu kan vara herrar också över döden. 

När Adam öppnade sig för synden och trodde på Ormen mer än på Gud, då förgiftades människonaturen. 

Alla har fått del i fallet och olydnaden. Men när Kristus var lydig intill döden och uppfyllde all rättfärdighet och samtidigt dog för de orättfärdiga, då gjorde han det möjligt för oss orättfärdiga att få del i hans rättfärdighet och på det viset bli rättfärdiga inför Gud."

Bo Giertz ord om att vi nu kan vara herrar också över döden behöver kanske förtydligas. Det är Kristus som är Herre. Men genom tron på Honom blir vi delaktig i hans seger..

Jesus öppnar vägen till frid med Gud. Han är vår frid. 

Delning av Israel

En dag som denna är det kanske bra att läsa vilken inställning Gud har till det land som han med ed lovade åt Abraham och hans efterkommande.

finlands utrikesminister har nu offentligt fört in Finland i en koalition av 15 länder som kräver ett delande av Israel och ett erkännande av staten Palestina.

Profeten Joel skriver i sitt tredje kapitel. "Ty se, i de dagarna och på den tiden, när jag gör slut på Judas och Jerusalems fångenskap, skall jag samla alla hednafolk och föra dem ner till Josafats dal.

Där skall jag hålla dom över dem för mitt folks, min arvedel Israels, skull, som de har förskingrat bland hednafolken.

De har delat mitt land"

Hur förstår vi detta Guds ord. Kan vi ta lätt på det då Gud säger att det är hans land.

Det är inte gott att strida mot Gud och hans vilja. 

Bibelns profetior uppfylls alltid. Hur de sedan uppfylls i detalj visar sig sedan..

(En talande karta)

Trons barn

"Eftersom nu barnen hade fått del av kött och blod, fick han på liknande sätt del av kött och blod, för att han genom sin död skulle göra den maktlös som hade döden i sitt våld, det vill säga djävulen, och befria alla dem som av fruktan för döden hade levt i slaveri hela sitt liv. 

Det är ju inte änglar utan Abrahams barn han tar sig an. 

Därför måste han i allt bli lik sina bröder för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och sona folkets synder.

Eftersom han själv har lidit och blivit frestad, kan han hjälpa dem som frestas." (Hebreerbrevet 2: 14-18)

Döden var i djävulens våld skriver Hebreerbrevets författare. Jesus blev människa för att befria Guds barn från fruktan för döden.

Döden har makt över människans jordiska kropp i enlighet med Guds ord. Men djävulen har inte mera döden i sitt våld.

Därför kan ingenting hota ett Guds barns själ i döden. Änglarna för själen till vila i ett medvetet tillstånd hos Gud i väntan på uppståndelsens morgon som randas vid Jesu återkomst.

För en människa som förkastat Jesus är döden förskräcklig. Den osaliga själen har endast en plågsam väntan på domen som också sker vid Jesu återkomst.

När synden är försonad av Jesus inför Gud får vi leva varje dag i tro och förtröstan på en treenig Gud och hans livgivande ord.

Sommarmötet närmar sig

Sommarmötet närmar sig. Om Gud så vill reses tälten nästa onsdagskväll. Mötestillfällena börjar på fredagskväll klockan 18.

Kallade gästpredikanter i år är pastor Ville Väkeväinen från Torneå, predikanterna Sven-Erik Olsen från Sattajärvi och Vidar Langås från Luleå i Sverige, samt Matti Gädda, predikant från Helsingfors.

På sommarmötet predikar också predikanter från Esse, Jakobstad, Näs, Bosund och Karleby, Kokkola, samt arrangörsföreningen i Kållby.

På ett sommarmöte är Guds ord i centrum. Gud kallar, vårdar och leder genom sitt Ord. Vi sjunger psalmer och sånger. Det ordnas två olika sångstunder på fredagkväll och lördagkväll, samt högmässa på söndag kl. 10.

Ungdomssamling på fredag och lördag kväll. Barnens sångstund på lördag och söndagsskola på söndag.

Allt program sänds också via Radio LFF och LFF Youtube.

På sommarmötet möts kristna från olika orter, församlingar och väckelserörelser. Vi får glädjas över att vara lemmar i Kristi världsvida Kyrka.

Kallade av Gud i Kristus Jesus och på vandring mot Himmelens härlighet.

"Vår Gud är oss en väldig borg, han är vår sköld och värja. Han hjälper oss ur nöd och sorg och allt som vill oss snärja. Nu mörkrets furste vred han vill oss trampa ned. Stor makt och mycken list hans rustning är förvisst. Likväl vi må ej frukta."

Ett ljuvligt ok, en lätt börda

"Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila. 

Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. 

Då ska ni finna ro för era själar, för mitt ok är milt och min börda är lätt." (Matteus 11:28-30)

Jesu ord passar bra som avslutning för några studier om den kristnes förhållande till synden och lagen.

Gud är god. Hans lag är god. Men den ställning som Gud ger en kristen är förunderlig - vilan i nåden, en mild Herre och en god och nyttig fostran genom nåden.

Gud ger också ett nytt hjärta och en ny lag, Kristi lag. 

När Jesus bär både syndens och lagens börda får vandraren vila i nåden.

Herren Jesus själv för striden mot synden i en kristens liv. 

Ett milt ok och en lätt börda är en försmak av himlen. Den gamla åsnan, köttet är inte förnöjt och strätar emot. Men den delen är ju inte heller på väg till himlen.

Den delen vill förverkliga sig själv här på jorden och fogar sig inte under Guds vilja. Därför vittnar också aposteln om att Anden strider mot köttet och köttet mot Anden. 

Men Kristus segrar. Han har redan segrat och de sina för han till seger. 

"Aldrig kan hans lov jag sjunga för den kärlek som jag fann, ty en styv och jordisk tunga himmelskt språk ej tolka kan."

Synden, lagen, nåden

"Synden ska inte vara herre över er, för ni står inte under lagen utan under nåden."(Romarbrevet 6:14)

Av Paulus undervisning i Romarbrevets 6. och 7. kapitel märker vi att människan antingen står under lagen, eller under nåden.

En människa som står under nåden har en ny Herre. Jesus, Guds utlovade Frälsare, Guds egen som, sann Gud och sann människa som frälser sitt folk från synden, från all synd.

Lagen ger ingen frid, ingen glädje, ingen nåd. Nåden finner vi i Kristus Jesus.

Ett nytt bud

"Ett nytt bud ger jag er: att ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er ska också ni älska varandra. Om ni har kärlek till varandra ska alla förstå att ni är mina lärjungar." (Johannes 13:13-14)

Ett kristet liv är ett nytt liv där vi leds av Jesus och den Helige Ande och är inlemmad i Kristi kropp.

Och nu ger Jesus ett nytt bud som ett tecken för världen. Ett tecken som visar att här är Jesu lärjungar.

I kapitel 14 säger Jesus: "Om ni älskar mig håller ni fast vid mina bud. 

Och jag ska be Fadern, och han ska ge er en annan Hjälpare som ska vara hos er för alltid: sanningens Ande. 

Världen kan inte ta emot honom, för världen ser honom inte och känner honom inte. 

Ni känner honom, för han förblir hos er och ska vara i er."

Genom tron på Jesus har vi en hjälpare, Sanningens Ande. Han lämnar inte Jesu lärjungar. 

En helt ny väg

Igår stannade vi litet upp inför den nya väg till himlen som öppnades genom Jesu uppståndelse. Paradisets genom syndafallet stängda port stod nu helt öppen. Himmelens dörr står öppen.

Gamla testamentets heliga levde i tro på att den öppnas i enlighet med Guds löften. Vi får leva i tro på ett i Kristus Jesus fullbordat löfte.

Bibeln talar om två olika berg. Sinais berg med töcken och dunder och Sions berg där Jesu blod talar så milt: - Idag skall du vara med mig i Paradiset.

Nedan delar av Bo Giertz förklaring över Romarbrevet 7. Vi kan notera att Bo Giertz lyfter fram dopets löften. 

Det stämmer med Guds ord och jag tror att den gamle biskopen förstått saken rätt. 

Bo Giertz skriver: "Det genomgripande som sker, när man inlemmas i Kristus, är inte bara detta, att man dör bort från synden för att leva för Gud. Man dör också bort från lagen. Även detta sker genom att dö med Kristus i dopet."

Den döden har samma verkan som den fysiska döden, säger Paulus. Lagen upphör att gälla när döden kommer emellan." citatet slut!

Paulus hävdar att lagen inte leder till ett nytt liv. För en kristen är det inte alltså fråga om att följa lagen med ny iver och bättre framgång, utan om ett alldeles nytt sätt att leva. - I Kristus.

När människan följer sin fördärvade natur ”köttet” bär hon frukt åt döden”. Om hon följer Jesus är hon på livets väg.

Då vi är i Kristus kan lagen inte längre konstatera att vi för våra synders skull är skyldiga till döden.

Jag citerar Giertz:  "Lagen avgör inte längre om vi får vara Guds barn eller inte. 

Nu är vi lemmar i Kristus och lever ett alldeles nytt liv. 

Här menas ett alldeles nytt sätt att leva, där den drivande kraften är livet från Kristus och den Helige Ande. 

Motsatsen till denna ”nyhet” uttrycker Paulus med två ord, som ordagrant betyder ”bokstavens gammalhet”. 

Han menar det gamla sättet att leva, som präglades av ”bokstaven”. 

Och därmed menar Paulus lagens krav på punktlig efterlevnad som ett villkor för frälsningen. 

Han menar den vanliga moralistiska uppfattningen, att Bibeln innehåller en lagbok med alla de paragrafer som anger villkoren för saligheten."

Av orden nedan förstår vi ändå att Bo Giertz tar avstånd från liberalteorins tankar:

Jag citerar: Man missförstår Paulus alldeles, om man tror att han menar lagens bokstavliga betydelse, så att det nya sättet att leva skulle vara ett ”friare” sätt att förstå lagens bestämmelser, medan man alltjämt låter dem vara vägvisare till Gud. 

Kristus har inte mildrat lagen, så att det blir lättare att komma till Gud på lagens väg. 

Han har öppnat en helt ny väg för oss."

- - -

Således kan vi konstatera att vi som kristna skall högakta Guds lag. Den avslöjar synden. Och vi får tacka Gud för att Jesus burit syndens straff och att vi med gott mod får fortsätta vår vandring mot himlen..

"Lammet är värdigt, ja, Lammet är värdigt, 

du som blev slaktad och köpte mej fri! 

Äran och lovsången tillhör dej, Jesus, 

målet är du, vi hos dej ska förbli!"

Inlemmad i Kristus

Enligt Bo Giertz översättning lyder Romarbrevet 7:4 så här: "mina bröder: också ni har blivit dödade bort ifrån lagen, genom att inlemmas i Kristi kropp, för att överlämnas åt en annan — åt honom som blev uppväckt från de döda."

När människan inlemmas i Kristus bryts lagens makt att döda. Kristus föder liv och frälser från både synd och död.

Då Kristus uppstått och lever, så lever alla lemmar i Honom. Bo Giertz översätter vidare: " Ty så länge vi följde vår fördärvade natur, var de syndiga begär, som lagen väckte, verksamma i våra lemmar så att vi bar frukt åt döden. Men nu har vi blivit lösta från lagen genom att dö bort från det som höll oss fångna, så att vi kan tjäna i Anden på ett alldeles nytt sätt, inte på det gamla viset enligt lagboken."

Andens tjänst är annorlunda. Visst bär vi vårt fördärvade kött med oss ända till graven, men då människan följer Kristus - Då hon är en lem i Honom som hålls vid liv genom Kristi blod som utgavs på jorden och bars fram i himlen bryts lagens förbannelse. 

Kristus tog ju den på sig..

Att tillhöra Jesus

"Så har också ni, mina bröder, genom Kristi kropp blivit dödade från lagen, så att ni tillhör en annan, honom som har uppstått från de döda, för att vi skall bära frukt åt Gud."

Romarbrevets sjunde kapitel är ett mäktigt kapitel. I den fjärde versen vittnar Herrens apostel hur ett Guds barn genom Kristi kropp blir dödad från lagen. 

Folkbibeln 15 talar om "dödats från lagen". Så har också ni, mina bröder, genom Kristi kropp dödats från lagen så att ni tillhör en annan, honom som har uppstått från de döda, för att vi ska bära frukt åt Gud. 

Här finner vi något mycket intressant och viktigt. Genom Kristi kropp. Genom Jesus som gav sitt liv till lösen för många (underförstått alla) dödas eller frigörs människan från Guds lag som dödar.

Människan frigörs från lagen för att tillhöra Jesus, han som uppstått från de döda. 

Och vidare: För att tillhöra Gud.

Märk, för att tillhöra Gud. Genom sin egen älskade Son föder Gud barn åt sig.

Barn som är födda i och genom den fullkomliga avbilden Jesus. 

Födda till att bära frukt åt Gud. Födda till evigt liv i Jesus Kristus.

Tänk vilken Gud vi har. Tänk vilken Kärlek. Tänk vilket Hopp. Tänk vilken Framtid.

Tänk vilken Himmel! Där synden och döden för evigt är borta...

Blicken fäst vid Jesus

"Och Herren Gud lät alla slags träd som var ljuvliga att se på och goda att äta av växa upp ur marken. Livets träd liksom trädet med kunskap om gott och ont satte han mitt i lustgården." (Moseboken 2:9)

Guds ord om de två träden mitt i Lustgården är talande Guds ord som vi gång på gång får återkomma till.

Döden är en realitet, som för syndens skull finns i den här tidsåldern. Vi kommer inte undan den. 

Guds ord är ändå ett motgift mot döden. I dödens skugga är Guds ord det enda som bär. Guds ord med sanning och nåd, lag och evangelium, synd och nåd.

Vad händer med en människa som dör under ett brott? Frågan ställdes igår kväll. Svaret är ändå litet oväntat. 

Vi dör alla som brottslingar. Vi har brutit mot Guds Heliga vilja. Vi syndar dagligen i tankar, ord och gärningar.

Det relevanta är då huruvida vi dör i en levande tro. Om vi tror på Herren Jesus och genom tron äger syndernas förlåtelse.

Här har vi det motgift mot döden som Lina Sandell skriver om.

Jesus ger oss att äta av Livets träd. Och den frukten som egentligen är Jesu försoningsdöd och uppståndelse flyttar ett Guds barn hem till Gud, då döden tar det jordiska livet.

Här nere lever vi i dödens skugga, men med blicken fäst på Jesus.

Gud är god. I Jesus Kristus möter vi hans Godhet. Skulle vi då inte sjunga om Honom. Vittna om Honom och tro på Honom..

Jesus uppväcker från döden

"Sex dagar före påsk kom Jesus till Betania, där Lasarus bodde, han som Jesus hade uppväckt från de döda. 

De ordnade där en festmåltid för honom. Marta passade upp, och Lasarus var en av dem som låg till bords med honom. 

Då tog Maria en flaska dyrbar äkta nardusolja, och smorde Jesu fötter och torkade dem med sitt hår, och huset fylldes av doften från oljan." (Johannes 12:1-3)

Dagens bibelläsning vittnar om hur Jesus uppväcker från döden. Gud är Herre över liv och död, om än syndens lön är döden.

Redan profeten Jesaja skriver: "Han skall för alltid göra döden om intet. Herren Herren skall torka bort tårarna från alla ansikten, sitt folks vanära skall han ta bort från hela jorden. Ty Herren har talat.

När vi kom till bönehuset igår spelade kantorn sången "hemma i himlen." Där finns ingen död.

Vi minns att Jesus grät vid Lasarus grav. Jesus är Herre över döden. Han gav sitt liv för att sedan ta det tillbaka. "Fadern älskar mig därför att jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka. Ingen tar det ifrån mig, utan jag ger det av fri vilja. Jag har makt att ge det, och jag har makt att ta det tillbaka."

Med Jesus, tack vare Jesus finns det hopp i döden. Lina Sandell skriver: "Jesus, ditt namn är ett fäste i nöden, Vår käpp och vår stav och vårt bergfasta slott, Ditt namn är det säkraste motgift mot döden, Ack visste, ack visste all världen det blott!"

Herren med dig! - Om än vägen är smal

"Herren med dig!" Orden blinkar till i telefonen. När Herren är med oss är det inte ute med oss.

När Herren är med är också hans nåd med. Den är varje morgon ny. När Herren är med är hans Sanning där.

Herren lämnar aldrig sin Sanning. Han är full av den. Och i hans Sanning finns det rum för Hans Nåd.

Herrens nåd och sanning vandrar hand i hand. De är sammanflätade med varandra. Men ändå finner vi nåden i sanningen och sanning i nåden.

Vi får glädjas över att ha funnit Kristus och blivit funnen i Honom.

Aposteln skriver:

"Men allt det som var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull.

 Ja, jag räknar allt som förlust, därför att jag har funnit det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. 

För hans skull har jag förlorat allt och räknar det som avskräde för att jag skall vinna Kristus och bli funnen i honom, inte med min egen rättfärdighet, den som kommer av lagen, utan med den som kommer genom tro på Kristus, rättfärdigheten från Gud genom tron.

Då känner jag Kristus och kraften från hans uppståndelse och delar hans lidanden genom att bli lik honom i en död med honom, i hoppet om att nå fram till uppståndelsen från de döda."

"Om blott Jesus, vår Herre, går med oss till strid, ej vi fruktar för fiendens ränker. Söker hatet vår död, ej det kommer oss vid när sitt skydd vår försvarare skänker.

Om än vägen är smal här i dödsskuggans dal, Herren Jesus, vår sköld, icke sviker. Därför modigt vi går och i troskampen står.

Från vår heliga väg vi ej viker." (Psalmboken 161)

Nåd och sanning - helgdagsfrid

"Ty din nåd är inför mina ögon, jag vandrar i din sanning." (Psaltaren 26:13)

Psaltarpsalmen 26 är skriven av konung David. Konungen fick se Guds nåd. Han vandrade i Guds sanning.

Guds nåd förändrar aldrig Guds sanning. Herren Jesus var full av nåd och sanning. "Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning."

Jesus är nåd och sanning. I Honom finner vi Guds nåd som är grunden för vår frälsning.

I Jesus finner vi Guds Sanning. Människan har fallit i synd och det behövs någon som frälser från synden.

Jesus är denne. Nåd och Sanning i ett paket. Nåd och Sanning i en person. 

Kärlekens lag och Kristi lag. Det handlar om Jesus. Han allena. 

Kärlekens lag och Kristi lag. Även denna konungsliga lag avklär oss. Ja avklär men driver oss till Kristus Jesus

Där finner vi en klädnad som räcker. Som håller. Som ger mod och heldagsfrid.

Så får vi även idag en helgdagsfrid. En glädje i att gå till Herrens hus i förtröstan på att Jesus där möter oss.

Gud är god. Stor är hans trofasthet..

Kristi lag, kärlekens lag

 Galaterbrevet 6:2: – Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag.

Vad innebär det att Krist lag blir uppfylld?

Luther skriver i sina kommentarer till Galaterbrevet. Jag citerar:

"Det är ett verkligt kärleksfullt bud, som aposteln allvarligt vill lägga oss på hjärtat med den tillagda satsen, som innebär en direkt vädjan: »Så uppfyller ni Kristi lag.» Kristi lag är kärlekens lag. 

Sedan Kristus återlöst och förnyat oss och gjort oss till sin kyrka, giver han oss ingen annan lag än budet om den inbördes kärleken, Joh. 13, 34 f.: »Ett nytt bud ger jag er, att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Om ni har kärlek till varandra, skall alla förstå att ni är mina lärjungar.» 

Men att älska är icke, såsom sofisterna prata, att vilja någon väl, utan det är att bära den andres bördor, d.v.s. att hava fördrag med det som irriterar dig och som du icke gärna finner dig i. 

En kristen måste alltså hava starka axlar och en kraftig rygg för att kunna bära brödernas kött, d.v.s. deras svaghet, ty Paulus säger här, att de hava besvärliga bördor. Kärleken är alltså mild, vänlig och tålig, och den består icke i att taga utan i att giva, ty den tvingas att fördraga och bära mycket. 

I församlingen se fromma lärare många villfarelser och synder, som de tvingas att bära. 

I det borgerliga livet svarar aldrig undersåtarnas lydnad mot överhetens lagar. Om därför icke överheten förstår att se genom fingrarna, duger den icke till att styra samhället. 

I varje hushåll sker mycket, som misshagar husfadern. Men om vi utmärkt väl kunna bära och överse med våra egna laster och synder, som vi dagligen begå i mängd, böra vi också bära de andras, enligt ordet här: »Bär varandras bördor», och enligt budet: »Du skall älska din nästa såsom dig själv.»

Emedan det sålunda hos alla människor i alla stånd finnes fel, ställer Paulus för de kristna fram Kristi lag, i det han uppmanar dem att bära varandras bördor. 

De som icke göra detta, de visa tydligt, att de icke förstå en bokstav av Kristi lag, som är kärlekens lag. 

Och kärleken, skriver Paulus, l Kor. 13, 7, tror allting, den hoppas allting, och den bär brödernas alla bördor, dock alltid under förutsättning att lagens första tavla om tron icke trädes för när. 

Ty den som bryter mot den, överträder icke Kristi lag, som är kärleken, han förorättar icke nästan utan Kristus och det rike, som han med sitt eget blod förvärvat. Detta rike bevaras icke genom kärlekens lag utan genom Ordet, tron och Anden. 

Detta bud om att bära andras bördor sträcker sig alltså icke till sådana som förneka Kristus, som icke blott vägra erkänna utan t.o.m. försvara sin synd, och icke heller till dem som framhärda i synd, ty även de förneka till en del Kristus. 

De skola lämnas åt sitt öde för att vi icke må bliva delaktiga i deras onda gärningar.

De däremot, som tro och gärna höra Ordet och likväl mot sin vilja falla i synd och vid tillsägelse icke blott lyda utan även själva avsky synden och sträva att bättra sig, de äro sådana som råkat falla, och det är deras bördor som Paulus befaller oss att bära. 

Då skola vi icke vara hårda och stränga, utan vi skola hava fördrag med och bära dem, enligt Kristi föredöme, ty han har fördrag med och bär sådana. 

Om han icke straffar sådana som han dock hade rätt att straffa, skola vi mycket mindre göra det."

Så långt Luther. Vi kan alltså sanmanfatta att kärlekens lag eller Kristi lag handlar om kärlek till medkristna. Om fördragsamhet och tålamod. 

Att vi älskar varandra såsom Kristus vill.

 

Kristi rättfärdighet

"Låt oss vara glada och jubla och ge honom äran. Ty Lammets bröllop har kommit, och hans brud har gjort sig redo.

Åt henne har givits att klä sig i skinande, rent linnetyg.

Linnetyget är de heligas rättfärdighet."

" (Uppenbarelseboken 19:7-8)

På sommarmötet uppe i norr talade den åldrige brodern om Kristi rättfärdighet. Den enda rättfärdighet som duger inför Gud.

Det hänvisades också till prostens ord om att egenrättfärdigheten är den största synden inför Gud.

Vi förstår att Kristi brud har blivit given Kristi egen rättfärdighet. En klädnad som tas emot i tro, men avvisas genom otro.

I en annan predikan frågades det om vi har en tro som håller, eller duger inför Gud.

Gud förmår ge svar på sådana frågor. - Det gäller alltså att inte börja bygga frälsningen på något annat än Kristi rättfärdighet, som ges av nåd och tas emot i tro.

Egenrättfärdigheten är en styggelse som alltid behöver bekämpas och huggas av, för den för oss bort från Guds frälsning i Kristus Jesus.

Liksom regnet friskar upp det som vissnat i sommarhettan är det då Kristi lära förkunnas i församlingen.

Även Kristi helighet är Kristi bruds egendom.

Det var vinter

Johannes evangelium är god läsning både sommar och vinter. I dagens läsning möter vi Jesus om vintern:

"Nu inföll tempelinvigningens högtid i Jerusalem. Det var vinter, och Jesus gick omkring i Salomos pelarhall i templet. 

Då samlades judarna omkring honom och frågade: "Hur länge vill du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg det öppet till oss!" 

Jesus svarade: "Jag har sagt er det, och ni tror det inte. 

Gärningarna som jag gör i min Faders namn vittnar om mig. Men ni tror inte, därför att ni inte hör till mina får. 

Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå förlorade, och ingen skall rycka dem ur min hand. 

Vad min Fader har gett mig är större än allt, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand. Jag och Fadern är ett."

Jesu ord vittnar om att det finns två slags får. Jesu får och andra får.

På Jesu befallning är hans får döpta i Jesu namn, i den treenige Gudens namn.

Apostlarna lydde Jesu ord och gick ut. Innan Jesus synligt lämnade den jord som hans Fader skapat i hans namn säger han:

"Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: "Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut."

Vi lever i en sen tid då det ibland hörs märklig förkunnelse. När vi hör människoläror om t.ex. att Jesus och frälsningen inte skulle vara med i dopet är det inte den gode Herdens röst vi hör.

Tiden är sen och kort. Som kristna behöver vi inte syssla med fåfängliga ordstrider utan vi får hålla oss till Ordet.

Fadern och Jesus är ett. Och när vi gått in genom dörren Jesus står den alltid öppen.

"Därefter såg jag, och se, en dörr stod öppen i himlen."

Dörren till fåren

"Då sade Jesus än en gång: "Amen, amen säger jag er: Jag är dörren till fåren. 

Alla som har kommit före mig är tjuvar och rövare, men fåren har inte lyssnat till dem. 

Jag är dörren. Den som går in genom mig skall bli frälst, och han skall gå in och gå ut och finna bete. 

Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd." (Johannes 10:7-10)

Jesus är dörren. Den som går in genom honom skall bli frälst. Vi människor har en tendens att sätta gränser och krav för frälsningen.

Tror vi på Jesus eller på människoord? Visst tror vi på Jesus.

Tack Herre för att vi fått träda in och smaka hur du är god.

När kvällen svalkar

I bakgrunden hörs vågornas rogivande brus när de slår mot klipporna. I profeten Jesajas boks första kapitel läser vi de välkända orden: 

"Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger Herren.

Om era synder än är blodröda, skall de bli snövita, om de än är röda som scharlakan, skall de bli vita som ull."

Herren håller rättegång och skipar rätt genom nåden han erbjuder.

Herren går till rätta och dömer med sin nåd. Han kallar milt -kom!

Profeten får se fram emot Golgata kors. Mot Guds Sons röst: Det är fullbordat!

Varför skulle någon bli borta när Herren kallar..

I sommarhettan

"Hör någon säger: "Predika!" Och en annan svarar: Vad skall jag predika? 

"Allt kött är gräs och all dess härlighet är som blomster på marken.

Gräs torkar, blomster vissnar, när Herrens Ande blåser på det. Ja, folket är gräs!

Gräs torkar bort, blomster vissnar, men vår Guds ord förblir i evighet." (Jesaja 40:6-8)

Guds ord förblir i sommarhettan, ja i evighet. Men blomster vissnar när Herrens Ande blåser på det. Blomstret är beroende av sin skapare.

På samma sätt är människan beroende av sin skapare. Hon behöver Guds ord. Och då hon inte tror är hon redan dömd.

I psaltarpsalmen 32 skriver David: "Dag och natt var din hand tung över mig, min livskraft försvann som av sommarhetta. Sela.

Då uppenbarade jag min synd för dig, jag dolde inte min missgärning. Jag sade: "Jag vill bekänna mina överträdelser för Herren."

Då förlät du mig min syndaskuld. Sela."

Utan Guds förlåtelse kan människan inte bestå. Herren Jesus är ett levande hopp.

Slut är striden

"Helgonen har funnit friden. Slut är striden som de troget utstod här. De får nu med helgad tunga lovsjunga. Herren deras glädje är." (Finlandssvenska psalmboken 133)

Gud förmår helga tungan. Även så att vi med våra ord förmår befrämja friden. Jesus ger frid.

Även den heliga striden upphör en gång. Vad är då en helig strid? Guds ord för en strid mot våra fiender. Mot synden, djävulen och världen.

Jag tror att vi får längta efter frid. Guds ord i stället för hårda ord. En frid som Jesus och hans ord ger. 

Guds frid!

 "Saliga är de som skapar frid, de skall kallas Guds barn." (Matteus 5:9)

Jag lyssnade till en engelsk predikan igår som utgick från Jesu i inledningen av bergspredikan.

Jesus skapar frid. I Johannes 14:27 läser vi om Jesu frid: "Frid lämnar jag efter mig åt er. Min frid ger jag er. Inte ger jag er en sådan frid som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och var inte modlösa."

Jesus lämnar frid efter sig. Han lämnar sin egen frid. Och det är en frid som världen inte kan ge.

Som Jesu efterföljare borde vi skapa frid. Men gör vi det? Vi lever i en fridlös tid och det påverkar även oss. 

I världen finner vi ingen frid idag. Finner vi frid bland Guds folk? Är jag ett Guds barn som skapar frid?

Guds ord är kraftigt. Även då det predikas på ett annat språk. Ordet fyllde mig med frid, men också med sorg.

I andra Korintierbrevet 7:11 skriver aposteln: "Se, just detta att ni greps av sorg efter Guds vilja, vilken hängivenhet har inte det fört med sig bland er, vilka ursäkter, vilken upprördhet, vilken fruktan, vilken längtan, vilken iver och vilken bestraffning! På allt sätt har ni visat att ni är oskyldiga i den här saken."

Tyvärr så är friden söndrad även bland Guds folk. Mitt i det stora avfall som sker i vår tid råder det också strider bland de som vill kalla sig bibeltroende.

Saliga är de som skapar frid. Vi behöver göra bättring och omvända oss från all stridslust. Vi får omvända oss till Herren Jesus och hans frid.

Jesu frid ger mod. Jesu frid ger glädje. Jesu frid vill och kan förändra oss. Jesus gör allting nytt..

Guds frid!

Det goda segrar

"Men är din fiende hungrig, ge honom att äta; är han törstig, ge honom att dricka. Då samlar du glödande kol på hans huvud. Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda."

Så skriver Paulus till romarna. 

"Bemöt alla lika och håll er inte för goda att umgås med dem som är ringa."

Det finns människor som är utmanande och skapar problem. Men även för dessa har Jesus gett sitt liv. 

"Löna inte ont med ont. Tänk på vad som är riktigt för alla människor. Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och kommer an på er."

När problemen hopas och syns oöverkomliga har Gud sina möjligheter. Gud hör bön..

Jesus uppfyller lagen (2)

Jesus har inte kommit för att upphäva lagen utan för att uppfylla den.

I föregående skrev jag visst något om himmelrikets normer. I himmelriket bygger människans salighet på en fattighet i anden.som gör oss helt beroende av Jesus.

 - Han är vår frid. 

Aposteln skriver: "Guds rike består inte i mat och dryck utan i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande."

Angående hur Jesus uppfyller lagen skriver Bo Giertz:

"Att ”uppfylla” betyder här att fullborda och ge uttryck åt det, som är lagens verkliga mening och syfte. 

Hela Gamla Testamentet var ju en förebild och en förutsägelse, som pekade framåt.

 Allting, också lagen, hade en djupare syftning, som skulle bli uppenbar, när Messias framträdde. 

När Messias fullbordar allt, ger han också den rätta tolkningen av lagens innebörd. 

Samtidigt lägger han en annan grund för frälsningen än lagen. 

Det är genom tron på Messias som man blir Guds barn. Men lagens krav står kvar.

 Jesus öppnar inte vägen till Gud genom att slå av på kraven, så att de kan uppfyllas med litet god vilja. 

Tvärtom skärper han dem. Det nya som har kommit med honom är inte en moderniserad lag, avpassad efter vår förmåga. 

Utan det är en ny väg till Gud, genom tron på Kristus." (citatet slut)

Tänk att vi också i dag får vandra på den nya vägen. I tro på Jesus. Iklädda Kristi rättfärdighet, i frid med Gud.

Och med glädje i den Helige Ande. Då kan vi också tacka Gud för äktenskapets gåva. Jesus välsignar äktenskapet. Han ger oss nåden att se att varje ny dag där är en Guds gåva.

I salig förväntan på Lammets stora bröllopsfest i himlen.

Äktenskapet - helgens texter (1)

"Ni har hört att det är sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. Jag säger er: Var och en som med begär ser på en kvinna har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta."

I nästa söndags evangelietext behandlar Jesus brott mot äktenskapet. Vi får ta del av himmelrikets normer.

Har vi dessa himmelrikets normer? Eller ser vi på äktenskapet som här i världen.

Här i tiden, i världen hör vi ofta att allt är tillåtet så länge det inte skadar någon. Men vi märker att Gud har ett annat förhållningssätt. 

Den som med begär ser på en kvinna begår äktenskapsbrott med henne i hjärtat. I äktenskapet sammanfogar Gud en man och en kvinna till ett.

Då förstår vi att begär till något utanför äktenskapet skadar det som Gud gjort. 

Äktenskapet är för den här tiden. Men eftersom det är instiftat av Gud så bär det himmelrikets normer.

Jesus frälser sitt folk från deras synder. Han  vill också vårda sina egnas hjärtan. Att skadan inte skulle ske ens i hjärtat.

Den här världen föder begär. Den här världen upphöjer begären. Den frossar i dem. 

Jesu syn på äktenskapet, som också är Guds syn är mäktig. Den är annorlunda än den i synd fallna människans syn. Jesu syn är hel och ren. 

Människor har hårda hjärtan. Synden gör människans hjärtan hårda. Synden skadar hjärtat. 

Men Jesus gör allting nytt. Därför står Guds ord fast och orubbligt. Det som Jesus säger om äktenskapet är Guds sanning.

Vi får ta orden till oss och förundras och minnas att i himlen står en dörr öppen. Jesus höll detta bud. Också det som vi kunde kalla för tillägget, men som ändå är Guds tanke.

Det som står skrivet står skrivet. Vi skall aldrig börja diskutera Guds ord och bud med djävulen.

När vi nu redan i Jesus är frälsta från synden så förstår vi Guds vilja och den är god.

Inför utdraget ur evangelietexten kan ingen Jesu efterföljare vara kaxig. 

Stenarna faller ur handen och blicken lyfts mot Jesus.

Vid pånyttfödelsen

"Jesus sade till dem: "Amen säger jag er: Vid pånyttfödelsen, när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då skall också ni som har följt mig sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar. 

Och var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar, han kommer att få hundrafalt igen och skall ärva evigt liv.

Men många som är de första skall bli de sista, och många som är de sista skall bli de första." (Matteus 19:28-30)

Lärjungarna hade blivit förskräckta över Jesu ord hur svårt det är för en rik att komma in i Guds rike.

Jesus säger: "För människor är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt."

Gud frälser en människa i Kristus Jesus. Gud är också den som pånyttföder människan. Den människa som lev i tro på Herren Jesus är pånyttfödd.

Med Jesus kom Guds rike till jorden, in i tiden. Gud blev människa här i tiden för att frälsa sitt folk från deras synder.

Jag tycker om uttrycket att Jesus frälser från synden. Frälsningen sker alltså utanför oss i Kristus. Och då förändras en människas liv.

Gud gör något nytt. I Kristus är synden försonad och förlåten.

Vid pånyttfödelsen då Jesus sätter sig på sin härlighets tron finns synden inte mera. Den är bakom Guds rygg. 

Lärjungarna fick höra att de skulle ärva evigt liv. Jesus ger evigt liv. Människans kropp förvandlas när Jesus sätter sig på sin härlighets tron.

Tid blir evighet. Gud bor bland sitt folk. Och även skapelsen är född på nytt. Inget förgängligt eller tidsbundet finns mera.

Ett liv där vi följer Jesus är ett nytt liv. Frälst från synden. Fri från synden. Redan här i jordiskt land..

Vem har jag i himlen?

I Psaltaren 73, en psalm av Asaf ställs frågan?

"Vem har jag i himlen utom dig! När jag har dig frågar jag inte efter något på jorden. Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.

Ty de som är fjärran från dig går under, du förgör alla som trolöst sviker dig.

Att vara i Guds närhet är lycka för mig. Jag tar min tillflykt till Herren, Herren, för att kunna tala om alla dina gärningar."

Gud var Asafs hjärtas klippa. Han är också ditt och mitt hjärtas klippa. Han är min del för evigt. Himlens dörr, vägen till Gud öppnas i Kristus Jesus.

Vem har jag i himlen? En himmelsk Fader och Jesus min Herre och en stor skara trons vittnen som redan fått se det det himmelska Jerusalem..

Barndomens somrar

"O, led mig med enkla och trygga ord var dag i ditt rike in, och lär mig att minnas att denna jord, och icke blott himlen, är din, att här skall det prövas, som värde fått, allt efter din stränghets lag. Men mät mig, Gud, med din mildhets mått en gång på uppståndelsens dag." (Psalm 468)

I psalmen sjunger vi också: "så prisa din Gud, du min kropp, i dag för vägens och bördornas skull. Och vidare: "Den bördas tyngd som gör ryggen rak, du skördarnas Herre, mig giv."

Jag betraktade ett foto på bordet hos mor igår. Ett foto som lyfte fram många minnen.

- Bromsarna och flugorna som irriterade på höängen.

- Åskan som går och ger en stunds vila.

- Värmen i bönehuset. 

- Tron som får spira och växa för himmelen..

- Farfar som flyttar hem mitt i höbärgningen den 17. juli. En annorlunda vecka som följer. Sången som ljuder över kyrkbacken.

"Till det härliga land ovan skyn vi i tron skådar upp redan här, ty ett hem, fast fördolt för vår syn, han vår Jesus berett åt oss där."

Barndomens somrar, hemmet och hemmet i himlen. Vackra och ljusa minnen. Orden som såddes. Färdkosten som gavs. Skaran som rustades för himlen.

- Färden som fortsätter en kort liten tid. Glädjen, friden och fröjden som väntar. Gud är god!

"I barndomens lyckliga leende dar´ han vårdar oss kärleksfullt, ömt som en far. I blomman, i gräset, i daggen, i allt vi skådar vår Faders gestalt."

Ordet var Gud

"I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till. I honom var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det." (Johannes 1: 1-5)

Under gårdagens sammankomst öppnades det något för mig vilken tillflyktsort Guds Ord är. Evangelisten Johannes beskriver Jesus som Guds ord. 

I Jesus var livet. Det liv som människan lockades att överge vid syndafallet. Men Gud sänder sitt Ord för att rädda människan, för att föra hem människan 

Så länge vi äger Jesus genom tron har vi allt.  Utan Honom är vi förlorade. Paulus lyfter fram hur den här tron som kommer från himlen ändå är en dårskap för världen.

"Jo, eftersom världen i sin visdom inte lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap som vi predikar frälsa dem som tror. Ty judarna begär tecken och grekerna söker visdom. Men vi predikar Kristus som korsfäst, för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap. Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet."

Världen, djävulen och köttet samverkar för att få bort dig och mig från Guds Ord, från Jesus som vi ännu idag finner i Guds nedskrivna ord. Och också från Skriften, Guds nedskrivna ord som är ledstjärnan för vårt kristna liv.

Vi har fått en ny dag med ny nåd. Och vi finner att Guds ord står fast lika klart. Så vi griper tag i Ordet, i Herren Jesus.

Människans lott här på jorden är att äta sitt bröd i sitt anletes svett. Men Guds Ord hämtar oss hem till himlen. 

Guds ord består

När det här jorden och den himmel vi ser en gång har gått under består Guds ord.

Vad betyder det?

Din frälsning grundar sig på detta ord. 

Om du då fått nåden att sätta tro till Guds levande ord Herren Jesus. Då för Ordet dig till himlen.

Nog är det stort..

Helga klockors ljud

"När tacksamhet vårt hjärta andas, den tröttes börda lyftes av. I sorgens kalk den glädje blandas som Kristus åt de sina gav. En hjärtlig blick, ett tacksamt ord välsignar brödet på vårt bord" (Psalm 482, vers 2)

Ett tacksamt hjärta fast sinnet är trött. Glädjen som Jesus ger kan inte ersättas av något här på jorden.

Vi får vara tacksamma över en vilodag. Tacksamma över att Guds ord går ut. Att vi varje dag får söka tröst och ledning i Ordet.

Ingenting kan ersätta Guds ord på en söndag. 

"Sabbatsmorgon stilla gryr i Herrens frid. Jordens oro tystnar med dess jäkt och strid. Hör, hur när och fjärran helga klockors ljud kallar trötta hjärtan, bjuder frid från Gud."

(Söndag utanför Jerusalem, oktober 2022)

Tacksamhet - en nyckel

"Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung med tacksamhet Guds lov i era hjärtan. Och allt vad ni gör i ord eller handling, gör det i Herren Jesu namn och tacka Gud, Fadern, genom honom. (Kolosserbrevet 3:16-17)

Äkta tacksamhet är ofta en bristvara i vårt liv. Istället för tacksamhet mot Gud fylls vårt hjärta ofta av missmod, bekymmer, ängslan och oro.

Jag är övertygad om att vi har all orsak att vara tacksam idag. Speciellt får vi tacka Gud för att vi får vandra mot himmelen.

Tackar du Gud genom Jesus som aposteln skriver? Tacka Fadern genom Sonen. Vi visar tacksamhet mot Gud genom att leva i den gemenskap med Jesus som han berett för oss.

En klippa där jag kan bo

 "Var en klippa för mig där jag kan bo, dit jag alltid kan komma, du som givit befallning om min frälsning, du mitt bergfäste och min borg."

Psaltarpsalmen 71 har överskriften "Bön om hjälp i ålderdomen." Jag vet inte vem som skrivit psalmen. Men alla som får leva kommer en gång in i ålderdomen.

Ofta blir det ensamma dagar. Krafterna avtar. Men Klippan står fast. Gud är en klippa där människan finner ro. - Där hon kan bo.

Gud har givit befallning om min frälsning skriver psalmisten. Frälsningen finns i Klippan, i Kristus.

Mitt bergfäste, min borg!

Psalmisten fortsätter: "Du har varit mitt stöd ända från moderlivet,du har förlöst mig ur min moders liv, dig gäller alltid mitt lov.

ag har blivit ett tecken för många, och du är min starka tillflykt. Låt min mun vara full av ditt lov, hela dagen av din ära.

Förkasta mig inte när jag blir gammal, överge mig inte när min kraft tynar bort!"

Klipporna mellan Storsand och Lillsand en sommareftermiddag. 

Blicken mot Guds rike

"Jesus svarade: "Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike." 

Nikodemus sade: "Hur kan en människa födas när hon är gammal? Inte kan hon väl komma in i moderlivet och födas en gång till?" (Johannes 3:3-4)

I dagens bibelläsning som idag blev först på eftermiddagen och här uppe på klippan vittnar Jesus om att människan behöver bli född på nytt (ovanifrån) för att kunna se Guds rike.

Människan behöver få se Guds rike, himmelriket, platsen där Gud regerar och det rikets oförgängliga skatter.

Den som fått se Guds rike och funnit sin frid där behöver inget annat. 

På stranden är det varmt. På klippan vid skogskanten svalkar det skönt. Hur skönt månne det inte ha varit i Eden där solen inte brände och allt var gott.