Det är intressant att läsa om vägrödjaren Johannes döparen. Om vad som sker där i gränslandet mellan gamla och nya testamentet.
Johannes döper och även Jesu lärjungar döper. Vi har alltså Johannes dop till bättring och även Jesus låter sig döpas om än han är syndfri.
I Jesu dop finner vi grunden för det kristna dopet i Faderns, Sonens och den Helige Andes Namn.
I det kristna dopet som sker på Jesu befallning fattas inget. Det är ett livslångt förbund och det behöver inte upprepas.
I dopet föds vi också på nytt. Det behöver vi inte tvivla på.
Vi möter Guds förnyande, nyfödande nåd.
Vi får leva i ett nådens förbund där Jesus bär vår synd. Jesus tar bort vår och hela världens synd.
Trots våra synder och brister sjunger vi i sången. Synden och synder byts mot nåd. Här i detta syndens land blir vi inte bättre från vår egen sida.
Således får vi begråta vår syndfullhet. Och vi får leva iklädda Jesu Kristi rättfärdighet genom tron.
När vi tror på Jesus har vi den och då fattas det oss inget.
Visst är det kristna dopet ett mäktig förbund. Dagligen byts synden mot nåd. Blicken får vila på Lammet.
Han för oss till den andra stranden. Jesus leder oss och bär oss.
Vi får äga Jesu Kristi rättfärdighet genom tron. Även idag.
"Gud, din vilja, din väg ger trygghet, blott sorg på min väg jag ju fann. Tron och kärleken vill ju blott digna, med eld kan du lampan välsigna, endast du mig hjälpa kan."

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar