En av synden renad själ

 "Se det finns här än en hälsoflod som din själ från synden ren kan göra. Rena dig i Jesu dyra blod så skall Gud din själ till himlen föra."

Nog har dessa gamla väckelsesånger ett dyrbart innehåll. 

1. Jesu blod renar själen för himmelen. 

2. Vid Jesu återkomst får vi en ny uppståndelsekropp. En egen för dig skapad kropp som aldrig känner någon nöd. Inte heller behöver den bära sorg.  

Den nya kroppen fäller inga tårar. Den finner blott glädje.

Jesus bär vår nöd. Han läker hjärtats sorg. Han är vår sanna glädje.

Tänk hur underbart det blir när alla av Jesu blod renade själar förenas med sina uppståndelsekroppar.

Och jorden och himlen är ny. Synden som bryter ner finns aldrig där..

Igår hörde jag om hur vi kan försöka rädda den här planeten som föredragshållaren kallade den enda.

Det finns faktiskt en annan. Gud skapar nya himlar och en ny jord. För våra ögon ser vi idag hur den här jorden nöts ut som en klädnad. Gud har mycket noggrannt fastställt jordens tid.

Gud förvandlar himlarna och jorden på samma sätt som Jesu egnas kroppar förvandlas.

Evangeliets kraft renar själen. Guds ord skapar nytt. 

Och se! Allt är mycket, mycket gott!

Rena dig i Jesu dyra blod!

"Människosonen ska sända ut sina änglar, och de ska samla ihop ur hans rike allt som förleder och alla som gör orätt och kasta dem i den brinnande ugnen. Där ska man gråta och gnissla tänder." (Matteus 13:41)

Jesu ord ovan har varit i mina tankar en tid. Jesus vittnar om vad han kommer att göra. 

Allting som förleder samlas ihop.

Alla som gör orätt blir ihopsamlade och kastade i den brinnande ugnen.

Jesus har ett rike och han kommer att återupprätta det vid tidens slut. Allt smutsigt, allting som den onde fört in tas bort. 

I tankarna kommer en sång där det talas om syndens smitta: "O jag vet ett land där Herren Gud har berett en stad åt sina kära, och hans änglar skyndar på hans bud ned till jorden för att hem dem bära. Ingen nöd blir det där, ingen sorg skall hjärtat hinna, inga tårar mer i himlens land; nej, vi skall ju där blott glädje finna.

Men där får ej någon komma in som ej renad är från syndens smitta. Säg, o själ, skall himlen väl bli din och skall du dess härlighet besitta? 

Se det finns här än en hälsoflod som din själ från synden ren kan göra. Rena dig i Jesu dyra blod så skall Gud din själ till himlen föra. 

Ljuva tanke att mitt hem är där och att jag, fast ringa, dit får komma! O jag längtar till min Jesu kär, kom, o kom att hämta dina fromma! 

Ingen nöd blir det där, ingen sorg skall hjärtat hinna, inga tårar mer i himlens land; nej, vi skall ju där blott glädje finna."

Fridens Gud, strömmen genom Guds stad

"Fridens Gud har i kraft av ett evigt förbunds blod fört fårens store herde, vår Herre Jesus, upp från de döda. 

Må han fullkomna er i allt gott så att ni gör hans vilja, och må han verka i oss det som behagar honom genom Jesus Kristus. Hans är äran i evigheters evighet. Amen." (Hebreerbrevet 13)

I mitt arbete möter jag så ofta fåfänga strider. Grannar, bybor och släktingar strider med varandra.

I Guds ord läser vi om hur även Guds folk för fåfänga strider. 

Kan vi delta i fåfänga strider när vi vi vill tjäna Fridens Gud? 

Jesu blod stillar strider. Guds ord uppmanar oss att leva i försoning med varandra.

Den Helige Ande stillar strider. I psaltarpsalmen 46 läser vi: 

"En ström går fram med flöden som ger glädje åt Guds stad, den Högstes heliga boning.

Gud bor där inne, den vacklar inte. Gud hjälper den när morgonen gryr.

Folken larmar, riken vacklar, han höjer sin röst –då smälter jorden.

Herren Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. Sela. Kom och se Herrens verk, häpnadsväckande saker gör han på jorden.

Han stillar strider över hela jorden, han bryter bågen och bräcker spjutet, bränner upp vagnarna i eld.

"Bli stilla och besinna att jag är Gud, upphöjd bland folken, upphöjd på jorden."

Gör upp med din motpart

" Ni har hört att det är sagt till fäderna: Du ska inte mörda, och Den som mördar är skyldig inför domstolen.

Jag säger er: Den som blir vred på sin broder är skyldig inför domstolen, och den som säger ’idiot’ till sin broder är skyldig inför Rådet, och den som säger ’dåre’ är skyldig och döms till det brinnande Gehenna.

Därför, om du bär fram din gåva till altaret och där kommer ihåg att din broder har något emot dig, så lämna din gåva framför altaret och gå först och försona dig med din broder. Kom sedan och bär fram din gåva.

Skynda dig att göra upp med din motpart medan du är med honom på vägen."

Orden är Jesu egna och står skrivna i Matteus 5. 

När jag läser Jakobs brev märker jag hur han förmedlar Jesu egna ord. Guds ord har Ordets skärpa, men visar Jesu sårmärkta händer.

Guds ord uppmanar oss att inte kivas, att inte gräla på vägen hem. Nog är det fåfängt om vi tvistar om t.ex. dopet och nattvarden. 

Om vi med dåligt valda ord skadar eller "dödar" Jesu efterföljare.

Nej, vi skall inte strida fåfängt. I nåd och Sanning får vi vittna om Herren Jesu nåd och lyfta fram vad ordet säger. 

I Ordet finner vi Sanningen. Jesus är full av Nåd och Sanning..

Ett vänligt ord eller en fåfäng gudstjänst

"Om någon menar sig tjäna Gud men inte tyglar sin tunga utan bedrar sitt hjärta, då är hans gudstjänst ingenting värd."

Jakob uppmanar oss att tygla vår tunga. Om vi inte gör det bedrar vi vårt hjärta. Då är också vår gudstjänst fåfäng.

Vad vi säger i skrift och tal har verkligen betydelse. Det har också betydelse hur vi säger orden. Ett vänligt ord gör under. Ett vänligt ord är en hälsning från Gud.

 

Sanningens ord - att få se Jesus

"I kraft av sin vilja har han fött oss på nytt genom sanningens ord till att vara en förstlingsfrukt bland dem han har skapat."

Jakob lyfter fram pånyttfödelsens nödvändighet. Jakob hade levt i otro så länge Jesus levde. Efter Jesu död och uppståndelse kom han till tro.

Han hade fått bli pånyttfödd genom Sanningenns ord, genom Jesus. 

Paulus vittnar i Korinterbrevet hur Jesus visade sig för sin broder Jakob: "Bröder, jag vill påminna er om evangeliet som jag predikade för er, som ni tog emot och som ni står fasta i. 

Genom evangeliet blir ni frälsta, om ni håller fast vid ordet som jag förkunnade. Annars var det ingen mening med att ni kom till tro.

Jag förde vidare till er det allra viktigaste, vad jag själv har tagit emot: att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv. 

Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder på samma gång. De flesta av dem lever än, även om några har insomnat. 

Sedan visade han sig för Jakob och därefter för alla apostlarna."

 Vi som lever idag får se Jesus i order. Där visar sig den Uppståndne för oss. 

Paulus skriver också om detta Sanningens ord: "I honom har vi också fått vårt arv, förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin viljas beslut, för att vi som först har satt vårt hopp till Kristus ska bli till hans ära och pris. 

I honom har också ni, när ni hörde sanningens ord, evangeliet om er frälsning, i honom har också ni, när ni kom till tro, fått den utlovade helige Ande som ett sigill."

Vad skall vi alltså säga? Sanningens ord, Jesus vår Frälsare. Ordet och Anden.

Jesus som vi ser och möter i ordet skall vi också få se ansikte mot ansikte. Det blir en härlig och sällsam dag då vi får skåda Jesus.

Jakob, Guds och Herren Jesu tjänare

"Från Jakob, Guds och Herren Jesu Kristi tjänare. Hälsningar till de tolv stammarna i förskingringen"

I Bibelläsningen har vi kommit till Jakobs brev. Gud hade gett Jakob en stor uppgift. Att leda den första församlingen i Jerusalem.

Jakob hade fått leva nära intill Jesus. Han var Jesu köttsliga broder. Men om jag förstått det rätt kom han till tro på Jesus först efter uppståndelsen.

Då fick han nåden att tro på Jesus och sedan ville han tjäna Honom.

Det var inte så lätt för judarna som så länge levt i väntan på en frälsare att nu fatta allt vad frälsningen innebar.

Nu fick man börja finna Jesus i Skrifterna. Och utmaningarna var många. Många drogs tillbaka under lagens ok.

Men Jesus lät Jakob bli ett redskap. 

Och Jakob skriver om glädje i prövningen:"Räkna det som ren glädje, mina bröder, när ni råkar ut för olika slags prövningar. 

Ni vet ju att när er tro prövas ger det uthållighet. Och låt uthålligheten leda till fulländad gärning, så att ni är fullkomliga och hela, utan brist på något sätt.

Ibland blir det prövningar. Ibland får vi känna glädje och tacksamhet. Gud, han är god och vi får leva som hans friköpta barn.

I utmaningar och prövningar får vi känna förtröstan. 

Blåser det upp till storm får vi söka oss närmare Jesus.

Har vi olika åsikter och det blir oro i församlingen får vi diskutera. 

Vi får lyssna till varandra. Vi får be om Andens ledning.

Vi får be om vishet och ödmjukhet. 

Vi får också vara glada över att vi snart är hemma i himlen.

I Andens enhet, sammanlänkade med fridens band får vi tacka och prisa Herren att vi av nåd får vara hans barn.

"Snart hos Jesus i himmelen står vi på hemlandets sälla strand, snart hemma i himmelen går vi långt borta från mödans land. Då skall vi ej tänka tillbaka på strider i sorgens dal där ofta man hörde oss klaga, men nu har vi fröjd utan tal."

Vita blir de svarta fåren

"När nu Jesus öppnar såren, visar för sin Fader kär, vita blir då svarta fåren, Herren Gud fullt blidkad är." (ss 3)

I tankarna finns ännu gårdagens bibelstudier och den glädje som beskedet från apostlamötet väckte i Antiokia: 

"De skickades nu i väg och kom ner till Antiokia, där de sammankallade församlingen och överlämnade brevet. 

Bröderna läste det och blev glada över denna uppmuntran. 

Judas och Silas, som själva var profeter, uppmuntrade och styrkte bröderna med många ord. 

När de hade varit där en tid lät bröderna dem vända tillbaka med fridshälsningar till dem som hade sänt ut dem."

Vi har en god Gud. Genom Jesu Nåd, genom Jesu sår blir även de svarta fåren vita..

Minnen från barndomens bönehus

Sången ljuder: "Barn av nåden här på jorden, lägg bort synd och otro all! Frälsningen är sanning vorden uti Betlehems låga stall."

Sången hade önskats. Jag lyssnade till orden och förstod att han som önskade sången var lycklig över att få vara ett nådens barn.

Han stod under Nåden. Lycklig och salig, frälst av Jesu nåd. Han var Guds barn och frälst. Inte för att återgå till eller leva ett liv i synd, i olydnad mot Guds ord eller i otro.

Han stod under nådens fostran. Han ville följa Jesus. Sången fortsätter:

"Han har burit all vår sveda, sönderbrutit plågarns stav. Och på korset har han sedan friat oss från lagens krav.

Gud minns inte dina synder, genom Jesus han dig ser. Borta är nu lagens tyngder, du är inte svart nu mer.

Lagen kan oss inte fälla invid Herrens domarbord. Dina synder intet gälla, du är fullt rättfärdiggjord.

Alla våra fel och brister dränktes uti glömskans hav. Och av nåd Guds hjärta brister, ty förlåtelse han gav."

Sången hade nummer 1 i den gamla sångboken.

Det är gott att få ha goda minnen. Att få växa i nåden. Att genom tron på Jesus få vara fullt rättfärdiggjord.

Den Helige Ande och vi

"Den helige Ande och vi har beslutat att inte lägga på er någon mer börda förutom följande nödvändiga regler" (Apg 15:28)

Formuleringen är unik. Vi finner den inte med samma ord på övriga ställen i bibeln.

Apostlamötet i Jerusalem år 49 e. Kr, det första kyrkomötet var unikt. Problemen med en öppen konflikt mellan judekristna och hednakristna var stora och hotade evangeliets framfart.

Men den Helige Ande är inte rådlös. Han står alltid på Ordets grund. Han förhärligar ingen annan än Kristus.

Problemet är människorna. Av naturen vill man inte ställa sig under Kristi ledning. Man vill inte ställa sig under Ordets ledning.

Mellan Kristus och Ordet däremot finns ingen konflikt. Ordet leder till Kristus och Ordet är Kristus.

Då den Helige Ande får leda går det aldrig fel. När människor ställer sig under den Helige Andes ledning. När den Helige Ande och vi får fatta beslut blir det rätt.

Märk! Den Helige Ande och vi. Inte vi och den Helige Ande.

Skillnaden är stor. I kristna sammanhang fattas också beslut som inte har den Helige Andes sigill på sig.

Människans roll blir för stor. Människan springer före. Man orkar inte invänta Andens röst. Hans stilla maning.

Läsningen av Apg 15 har varit givande. Martin Luther var också ett redskap i Andens tjänst. Hans bibelförklaringar är oftast mycket goda. Det får vi tacka Gud för.

Det är gott att få kalla sig kristen. Det är nåd att få vara Apostolisk- Luthersk kristen.

Jag tackar Gud för det väckelsearv jag fått växa upp i. Det gör mig till en Apostolisk- luthersk väckelsekristen.

Vill jag vara ännu exaktare: En apostolisk-luthersk laestadiankristen som tror och förtröstar på Herren Jesus och hans frälsande Nåd.

Jesu Kristi nåd är det enda som räcker. Det enda som håller. Med tacksamhet och ödmjukhet får vi bära det kristna namnet.

I Himmelen samlas en stor skara ur alla folkslag och stammar. En skara som letts ända fram till målet genom Andens ledning.

Där vid Guds och Lammets tron får vi en gång stå av Jesu Kristi nåd.

Den Helige Ande och vi - Tänk om det alltid skulle få vara så. I dina goda händer Herre lämnar vi denna dag i bön om Andens ledning.

När, om, då Jesus får förklara Skrifterna är det gott. Om vi då får vara med får vi tacka Herren..

Sions berg

Sinais berg och Sions berg. Av Guds stora nåd har vi fått komma till Sions berg. Det sköna berg där Jesus öppnar himlens dörr för oss:

"På Sions berg har Herren Gud berett ett härligt gästabud av feta rätter, klarat vin vars droppar glänser som rubin.

Där står ett kors på bergets topp, dit vandrar stora skaror opp, och dagen gryr kring bergets kam och röster jublar: Se, Guds Lamm!"

Apostlamötet- Frälsningen genom Jesu nåd.

 "Orsaken var, att hedningar, som hade blivit omvända av Barnabas och Paulus hade fått den helige Ande genom evangeliet alldeles som judarna, och ändå stod de inte under lagen som judarna. 

Då insisterade judarna mycket kraftigt på att hedningarna skulle omskäras och befallas att hålla Mose lag, annars kunde de inte bli saliga. 

Det var hårda, skarpa och tunga ord – inte kunna bli salig utan Mose lag och omskärelse. 

Och detta drev framför allt de fariseer som kommit till tro på Kristus, enligt Apg. 15 [:5].

 Därpå träffades apostlarna och de äldste för att diskutera denna sak, och efter att de grälat länge och skarpt, trädde Petrus upp och höll den mäktiga och sköna predikan i Apg. 15 [:7–11]: (Luthers förklaring, källa Logosmappen)

"Efter en lång diskussion reste sig Petrus och sade till dem: "Bröder, ni vet att Gud för länge sedan bestämde att hedningarna skulle få höra evangeliets ord genom min mun och komma till tro. 

Och Gud, som känner hjärtat, har vittnat för dem genom att ge den helige Ande till dem likaväl som till oss. 

Han gjorde ingen skillnad mellan oss och dem när han väl renat deras hjärtan genom tron. 

Varför vill ni då utmana Gud och lägga ett ok på lärjungarnas axlar som varken våra fäder eller vi själva har kunnat bära? 

Nej, vi tror att det är genom Herren Jesu nåd vi blir frälsta, vi på samma sätt som de."

Vi tror på en frälsning genom Herren Jesu nåd. Det är kärnan i Petrus sköna predikan.

Alla människors frälsning sker genom Herren Jesu nåd. 

Vi förstår att lagen är helig och god. Men frälsningen är genom Jesu nåd. Han som uppfyllde lagen i vårt ställe är vår Herre.

Lag och evangelium får inte blandas. Men det sker så lätt. Det sker hela tiden.

Också i våra dagar..

Apostlamötet -1: Inga tillägg till evangeliet

" Jag är förvånad att ni så fort överger honom som har kallat er genom Kristi nåd och vänder er till ett annat evangelium, fast det inte finns något annat. 

Det är bara några som skapar förvirring bland er och vill förvränga Kristi evangelium. 

Men även om vi själva eller en ängel från himlen skulle ge er ett annat evangelium än det vi har predikat, så ska han vara under förbannelse.

Det vi redan har sagt säger jag nu igen: om någon ger er ett annat evangelium än det ni har tagit emot, så ska han vara under förbannelse." (Galaterbrevet 1)

Om Gud så vill får vi imorgon studera beslutet vid apostlamötet i Jerusalem. 

De första kristna hade fått problem med självutnämnda lärare som predikade ett annat evangelium. Ett evangelium med mänskliga tillägg. 

Paulus var en kämpe för Guds evangelium. Och han är mycket tydlig. Det finns inget annat evangelium.

Ett evangelium med tillägg är inget evangelium.

Vid apostlamötet i Jerusalem gjordes inga tillägg till evangelium, om än det vid en första läsning kan tyckas så.

Luther har en mycket tydlig utläggning över apostlamötets beslut.

Fri från synd och skuld

"Ej vill jag vandra fjärran

till mörker bort från dag.

Mitt ljus, det är av Herran,

min sol uppsöker jag.

Inför hans anlet klara

vill i hans hus jag bo.

Där är mig gott att vara,

där har mitt hjärta ro."

Psalmen ljuder i radion då jag kör över slätten i Forsby. Himmelens färger är vackra och solens strålar lyser upp den mörka och våta asfalten.

I kyrkan i Purmo lyser solens strålar in genom fönstren. Jag betraktar hur människorna samlas till gudstjänst. En del bekanta, några nya ansikten.

Jesus från Nasaret går här fram sjunger vi. Predikan handlar om Jesus. Brodern vittnar om hur vi finner Honom på bibelns alla blad.

Vi firar Ordets gudstjänst. Jag tackar Gud för ordet. Synden är försonad. Skulden är betald.

Allt detta finner vi hos Jesus. Han som också välsignar hemmen..

Tiden är så kort!

"Jesusnamnet dyrast är, kraft det alltid oss beskär. Vi i Jesu namn och blod: synderna förlåtna tror."

Medan sångens ord tonar i mitt inre tänker jag på patriarken Jakob och den gamle Simeon.

I förtröstan på Guds frälsning. I tro och förtröstan på sin Frälsare, Guds utvalde Messias sluter de sina ögon.

En morgon öppnar de sina ögon och i tro ser de Honom ansikte mot ansikte. 

Så går det från tro till tro. 

I sången sjunger vi: "Förbida Herren, tiden är så kort! Är resan stormig – o, hur skön är hamnen! Förbida morgonen och skåda bort, nej, skåda hemåt: Jesus öppnar famnen!"

Johannes 4:35 "Säger ni inte att det ännu är fyra månader kvar till skörden? Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd."

Israels tröst, din frälsning!

"På den tiden fanns i Jerusalem en man som hette Simeon. Han var rättfärdig och gudfruktig och väntade på Israels tröst, och den helige Ande var över honom. 

Och av den helige Ande hade han fått den uppenbarelsen att han inte skulle se döden, förrän han hade sett Herrens Smorde.

Ledd av Anden kom han till templet, och när föräldrarna bar in barnet Jesus för att göra med honom som det var sed enligt lagen, tog han honom i sina armar och prisade Gud och sade:

"Herre, nu låter du din tjänare sluta sina dagar i frid, så som du har lovat. Ty mina ögon har sett din frälsning."

Läsningen ur Moseboken om min frälsning för tankarna till Lukas vittnesbörd om den gamle Simeon. Den fromme mannen som ledd av Anden kom till templet och fick ta Jesusbarnet i sina händer.

Simeons ögon fick se Herrens frälsning. När vi läser Guds ord får våra ögon se orden som beskriver Honom.

Vi leds av Anden och bekänner att vi behöver en Frälsare. Och ingen annan Frälsare än Herren Jesus finns.

Han är den ende. Han är den rätte. Inför Honom vill vi också böja knä: Herre fräls! Herre förbarma dig!

Herre tack för din frälsning. Tack för namnet Jesus. Tack för räddningen i Jesu blod..

Herre, jag väntar på din frälsning!

"Herre, jag väntar på din frälsning!" (Första Moseboken 49:18)

I dagens bibelläsning möter vi en oväntad vers. Den gamle Jakob välsignar sina söner. De söner som överlag var allt annat än några helgon.

Vi läser om Dan som är en orm som slingrar sig på vägen. Och så plötsligt möter vi Faderns längtan: Herre jag väntar på din frälsning!

Herre jag väntar på din frälsning! Det får vara dagens bön. I förtröstan på att Gud hör bön ber vi i Jesu, vår Frälsares namn:

Herre jag väntar på din frälsning!

Se upp för bedragare!

"Jesus svarade dem: "Se till att ingen bedrar er. "

I dagens bibelläsning från Matteus 24 finner vi en mycket viktig vers. Vi får komma ihåg uppmaningen och minnas vem som kommer med den.

Jesus säger: "Se till att ingen bedrar er". Han som säger detta är själv Sanningen. Han är också vägen. Han är Livet.

Han är huvudet för sin kyrka. Åt oss lämnar då att se till att vi inte blir brdragna. 

Till församlingen i Fildelfia säger Jesus: "Jag kommer snart. Håll fast vid det du har så att ingen tar din krona."

Vi kristna uppmanas att hålla ut en liten tid. Jesus själv kommer snart. Han gör då slut på bedragarna.

Vi möter många olika röster idag. Vi borde göra si och så. Vi måste lämna det och det. Vi måste böja oss under av människor fastställda ordningar. Vi måste böja oss under människotankar.

Jesus däremot säger: Se till att ingen bedrar er. Håll fast vid det du har. Det finns många som vill ta din krona.

Gud är trofast. Stor är hans makt att bevara då vi lämnar våra liv i hans goda händer..

Gud vårdar själen

"Han ger liv åt min själ". En annan översättning: Han återför, omvänder min själ.

I en annan psaltarpsalm läser vi: "De ska tacka Herren för hans nåd och hans under mot människors barn, för han mättar den längtande själen och fyller den hungrande själen med sitt goda."

Aposteln Petrus skriver om vad som är målet för tron: -själens frälsning.

Och vidare: "Ni var som vilsna får, men nu har ni vänt om till era själars herde och vårdare."

Gud vårdar själen. I Ordspråksboken läser vi: " Milda ord är som rinnande honung, ljuva för själen och en läkedom för kroppen."

Jesus säger i Matteus 28: "Var inte rädda för dem som dödar kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan fördärva både själ och kropp i Gehenna."

Hebreerbrevets författare skriver: "Detta hopp har vi som ett tryggt och säkert själens ankare som når innanför förhänget. Dit gick Jesus in och öppnade vägen för oss, när han blev överstepräst för evigt, på samma sätt som Melkisedek."

Och vidare: "Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och genomtränger tills det skiljer själ och ande, led och märg, och det dömer över hjärtats uppsåt och tankar. Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och blottat för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars."

Gud ger liv åt min själ. Han omvänder själen och vårdar den genom sitt ord och sin Ande.

Gud är god! Stor är hans trofasthet..

På rätta vägar

"Herren är min herde, mig skall intet fattas. Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro.

Han vederkvicker min själ, han leder mig på rätta vägar för sitt namns skull. Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig. Din käpp och stav, de tröstar mig.

Du dukar för mig ett bord i mina ovänners åsyn. Du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över.

Idel godhet och nåd skall följa mig i alla mina livsdagar, och jag skall bo i Herrens hus evinnerligen."

i herdepsalmen möter vi Davids förtröstan på Herren. Vi får ha samma förtröstan till Jesus. Idel godhet och nåd möter vi från Herrens sida.

Under alla livsdagar och i Evighet..

Köpmannen

 

Liknelsen om köpmannen som fann pärlan har också en annan tolkning som är mycket talande. Då ser man Herren Jesus som köpmannen.

Jesus ser en fattig, eländig och hopplöst förlorad syndare. Men han ser där en av Fadern älskad och mycket värdefull människa, som också en gång skapats till Guds avbild.

Jesus överger allt han har. Han lämnar sin himmel och låter sig födas till jorden där han uttömmer sitt blod till sista droppen för att friköpa, helga och rena pärlan som gömts bland all smuts och synd.

Tolkningen tilltalade mig för den beskriver vad Jesus gör. När Jesus finner en människa så får hon vila ut under hans vingar.

Han rentvättar, förvandlar och bereder henne för den himmelska festen.

Vid Stilla Havets kust

"Himmelriket är också som en köpman, som sökte efter fina pärlor. 

När han fann en mycket dyrbar pärla gick han och sålde allt han ägde och köpte den."

(Matteus 13: 45-46)

Liknelsen målar en bild av hur en människa kan fängslas av himmelriket, när hon finner det.

När människan av Guds nåd får inse vad hon äger genom tron på Jesus Kristus blir allt annat billigt och ringa.

Det finns en väldig kraft i evangeliet som också kan omforma människans liv.

I guldgrävarsången, en gammal väckelsesång finner vi en beskrivning på denna förvandling. Jag citerar:

"En gång i fjärran väst vid Stilla Havets kust. Jag fann mej själv en sommardag mitt hjärta slog med lust. Och snart med mod på land jag stod.

Jag tänkte gräva guld bli rik och få betjänt. Men mina planer gick omkull och jag fick ej en cent. Men aldrig förr mej bättre hänt. 

För jag blev frälst ja härligt frälst. Och jordens skatter får vem som helst. Jag ger ej bort den skatt jag fått. För millioner jag mår så gott.

Att vinna ära här det aktar jag ej stort. Mitt namn i himlen skrivet är och genom himlens port. En gång jag går och kronan får.

Betyder inget här om kassan ej är full. Att vara himlens miljonär är mera värt än gull. Ty banken där går ej omkull.

För jag blev frälst ja härligt frälst. Och jordens skatter får vem som helst. Jag ger ej bort den skatt jag fått. För millioner jag mår så gott."

Ordet som sås ut.

Matteus 13 är ett intressant och talande kapitel. Där möter vi också såningsmannen som sår den goda säden.

Ordet som sås ut är inte enbart sanningar om Gud, inte heller moraliska lärdomar. Det är den glada nyheten att himmelriket är nära. 

Ordet som sås ut är bjudningen till det stora bröllopet. Somliga fattar inte vad det är fråga om. Djävulen plockar bort inbjudningen. Den lämnar inte ens ett spår efter sig. 

Andra tar emot inbjudan med glädje. Men sen gör de den upptäckten, att man drar på sig världens ovilja, om man går till den store Konungens fest. Och då får det vara. 

Andra vill gärna vara med, men det kommer så mycket annat emellan. De hör nog Ordet, men det kvävs av allt det andra, som växer fortare, som skymmer himlen och tar bort ljuset och suger all kraft ur marken. 

Tyvärr så märker vi att i vårt eget hjärta finns olika jordmåner. Ibland förmår vi inte ta ordet till oss.

Herre gör oss öppna för ditt livgivande ord..

Jag undrar vilka tankar konstnären hade då han målade tavlan. Jag tror att många böner steg upp till himmelens Gud.

Ogräs bland vetet

"Den som sår den goda säden är Människosonen. Åkern är världen. Den goda säden är rikets barn, ogräset är den ondes barn. 

Fienden som sådde det är djävulen. Skörden är tidens slut, och skördemännen är änglar. 

Som när ogräset samlas ihop och bränns upp i eld ska det bli vid tidens slut. 

Människosonen ska sända ut sina änglar, och de ska samla ihop ur hans rike allt som förleder och alla som gör orätt och kasta dem i den brinnande ugnen. 

Där ska man gråta och gnissla tänder. Då ska de rättfärdiga lysa som solen i sin Fars rike.

Hör, du som har öron!" (Matteus 13)

Ovan Jesu egen förklaring över liknelsen om ogräset och vetet. Det är kraftiga och tydliga ord.

I liknelsen vittnar Jesus om att tjänarna inte får börja rensa bort ogräset. Jesus säger:  "Låt båda växa tillsammans fram till skörden. När skördetiden är inne, ska jag säga till skördemännen: Samla först ihop ogräset och bind det i knippen för att brännas. Men vetet ska ni samla in i min lada."

En gång sänder Jesus ut sina änglar för att avlägsna alla som gör orätt och förleder ur sitt rike. Då görs inga misstag. 

Då visar det sig vad som är sanning och sken. Tills dess får vi hålla fast vid sanningen, vid tron på Jesus och Guds ord..

Även i kyrkan mognar två slags växter till skörd. Människor vandrar som Jesu efterföljare mot himlen. En del förföljer Jesus med bundna ögon och blir eldens rov.

Sången som sjungs sällan

"O ljuva lott som Kristus åt mig vunnit, o dyra lösen för min arma själ! Igenom tron jag liv i honom funnit och genom honom skall det gå mig väl." (ss 344, vers 3)

Tron ser framåt med förtröstan. Tron blickar mot målet. Tron griper tag i Guds ords löften i förvissning om att Ordet går i uppfyllelse.

I bönehuset visades en ganska okänd sång åt mig. En sång som inte sjungits ofta. "O tänk en gång när även jag skall skina mer klart än solen i min Faders hus. Jag är Guds barn, han vårdar än de sina och hjälper mig från denna jordens grus."

Tron bygger sin tillförsikt på klippan Kristus. Fötterna nöter denna jordens grus.

Sången är skriven av Anders Nilsson. Melodin är vacker.

Himlen är nära.

Himlen är nära där Guds ord förkunnas. Himlen är nära där den Helige Ande bekräftar ordet med sitt "Amen".

Amen är ett hebreiskt ord som betyder: "säker, pålitlig, förvisso, sannerligen, må så ske."

Den här helgen hade vi helgsammankomster där vi kunde urskilja budskapet att "Han kommer snart."

Förvisso kommer Jesus snart. Budskapet från himlen är säkert och pålitlig. Sannerligen kommer Jesus snart. Plötsligt och oväntat för världen, medan Guds folk ser att så må det ske.

Samma budskap har forna heliga levt med och dött på. Sannerligen har vi ett levande hopp i Kristus Jesus.

Den himmelske brudgummen

I Efesierbrevet läser vi om Jesus som den himmelske brudgummen. Hur vi i Jesus Kristus är utvalda till evigt liv. Ett liv som börjar redan här i tiden:  

"Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Far, som i Kristus har välsignat oss med all andlig välsignelse i himlen! 

Han har utvalt oss i honom före världens skapelse till att vara heliga och fläckfria inför honom. 

I kärlek har han förutbestämt oss till barnaskap hos honom genom Jesus Kristus, efter sin goda viljas beslut, till ära och pris för den nåd som han har skänkt oss i den Älskade. 

I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder, tack vare den rika nåd som han lät flöda över oss med all vishet och insikt." (Efesierbrevet 1:3-8)

Gud har alltså en livslång plan för dig och mig. Här nere får vi leva som friköpta från synd och olydnad. Ja vi får söka hans goda heliga vilja.

Vi får kallas Guds barn och leva som barn till Gud. I en psalm sjunger vi om hur livet får vara helt för Gud.

När och där vi misslyckas får vi börja om. Hans nåd är stor. Nåden fostrar..

Jesus om äktenskapet

"Det finns de som inte kan gifta sig för att de är födda sådana, och de som inte kan det för att människor har gjort dem sådana.

Och det finns andra som väljer att inte gifta sig för himmelrikets skull. Den som kan förstå detta bör ta det till sig." (Matteus 19:12-14)

Jesus undervisar om äktenskapet. Om hur Skaparen från början gjorde människan till man och kvinna.

Vidare skall en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru och de två skall bli ett kött.

Men Jesus lyfter också fram hur människor kan vara födda sådana att de inte kan gifta sig. Sedan finns det också människor som inte kan gifta sig för att andra människor gjort dem sådana.

Ett liv i äktenskap är Guds goda vila för man och kvinna. 

Men det finns människor som väljer att inte gifta sig för himmelrikets skull. För vissa blir himmelriket eller Guds rike ett större kall. 

Här i Matteus 19 finner vi ett unikt, men mycket tydligt budskap om människans liv i en fallen värld. 

Ett liv i äktenskap är Skaparens goda vilja för man och kvinna här på jorden. Men himmelriket räcker bortom jordelivet.

Jesus som var sann Gud och sann människa skulle naturligtvis inte gifta sig. Men sitt första under gjorde han på bröllopet i Kana.

För människan lönar det sig alltid att ta Jesu undervisning till sig..

Världens sinne och Guds sinne

"Och liksom Mose upphöjde ormen i öknen, så måste Människosonen bli upphöjd, för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv. 

Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv." (Johannes 3: 14-16)

Uti lägret hade det kommit giftiga ormar. Egentligen var ormarna sända av Herren, efter att folket hade knorrat och talat mot Gud och mot Mose.

De giftiga ormarna bet folket och många i Israel dog. "Då kom folket till Mose och sade: "Vi har syndat genom att vi talade mot Herren och mot dig. Bed till Herren att han tar bort dessa ormar från oss.

Och Mose bad för folket. 

Herren sade till Mose: "Gör dig en orm och sätt upp den på en påle. Den som har blivit ormbiten och ser på den skall leva." 

Mose gjorde då en kopparorm och satte upp den på en påle. 

Om någon blev biten av en orm, fäste han blicken på kopparormen och fick leva."

Nog är det en mäktig berättelse som Johannes hänvisar till. Vi lever ännu i en värld full av giftiga ormar.

Människor blir bitna och Jesus är det enda motgiftet. 

Jag lyfter fram ett exempel:

Den fallna kyrkan erbjuder samkönade äktenskap, men Kristi kyrka visar på Herren Jesus.

Vi behöver inte tvivla på vad som är den rätta medicinen i en söndrig värld. 

Vi tänker på situationen på Golgata kulle. Den ene rövaren kräver att Jesus skall frälsa sig själv och dem. Den andre rövaren ser upp på den upphängde Jesus och ber endast om en tanke. 

Matteus skriver att båda rövarna hånade Jesus. Markus att de smädade honom.

Den ene blir inte bortvisad. Han är idag med Jesus i paradiset.

När vi möter söndriga och sargade människor får vi ställa oss själva frågan: Har vi världens sinne eller Guds sinne? Vilket motgift visar vi på?

Till sist läser vi Lukas klargörande redogörelse över hur olika de båda rövarna var och hur olika deras slut blev:

"En av brottslingarna som var upphängda där hånade honom och sade: "Är inte du Messias? Fräls då dig själv, och oss också!" 

Men den andre tillrättavisade honom och sade: "Fruktar du inte ens Gud, du som är under samma dom? 

Vår dom är rättvis, vi får vad vi förtjänar för det vi gjort. 

Men han har inte gjort något ont." 

Och han sade: "Jesus, tänk på mig när du kommer till ditt rike.

Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: I dag ska du vara med mig i paradiset."

Vi skall inte håna Jesus. Vi får bekänna vår synd och be om nåd och förlåtelse, om en tanke i tro att hos Jesus finns vår frälsning..

Världen som förför

I dagens bibelläsning från Matteus 18 läser vi om världen som förför. Jesus säger:

"Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han sänktes i havets djup. 

Ve över världen som förför. 

Förförelser måste komma, men ve den människa genom vilken förförelsen kommer. 

Om din hand eller din fot förleder dig till synd, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att gå in i livet stympad eller halt än att ha båda händerna och båda fötterna i behåll och kastas i den eviga elden."

Den gudsfrånvända världen förleder och förför. Och människor kan ställa sig i världens tjänst som redskap för förförelsen.

Hur börjar då förförelse? - genom att ifrågasätta och förkasta Guds ord.

När Jesus utropar ett ve över människan och världen är det orsak att stanna upp. Att stanna upp och vända om från en väg som leder till den eviga elden..

Hos Jesus finner den söndriga, den förledda och förförda en fristad. Han läker och binder såren. I värdshuset finns det en plats som är färdigt betald.

Guds kraft

"Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken.

Rättfärdighet från Gud uppenbaras i evangelium, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige skall leva av tro." (Romarbrevet 1:16-17)

Evangelium är en Guds kraft till frälsning skriver aposteln. Evangelium är en Guds kraft som frälser var och en som tror.

När vi i tro tar emot det budskap som Gud för fram genom evangelie predikan frälser Gud.

Jesus Kristus är Guds frälsning. Guds ord står fast då allt mänskligt vacklar och ramlar samman.

Gud är god. Stor är hans trofasthet!

Den fallna kyrkan (stenarna talar)

Ibland noterar även YLE hur märklig situationen är i många församlingar inom den Evangelisk lutherska kyrkan. 

Översatt till svenska skriver man: "Församlingar i hela Finland gör beslut som strider mot kyrkans linje." 

Knappast finns det många organisationer där sådant skulle beivras. En stor del av biskoparna däremot uppmuntrar till olydnaden. 

Bland upprorsmakarna finns nog ingen täckning mera för orden: evangelisk, luthersk och kyrka.

(Skärmklipp YLE)

Hur annorlunda var det inte under kyrkans första tid. I Apostlagärningarna läser vi: "De höll troget fast vid apostlarnas lära och gemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna. 

Och fruktan kom över alla, och många under och tecken gjordes genom apostlarna. 

Alla troende var tillsammans och hade allting gemensamt. 

De sålde sina egendomar och allt vad de ägde och delade ut till alla, efter vad var och en behövde. 

Varje dag var de endräktigt tillsammans i templet, och i hemmen bröt de bröd och höll måltid med varandra i jublande, innerlig glädje. 

De prisade Gud och var omtyckta av allt folket. Och Herren ökade var dag skaran med dem som blev frälsta."

När laglösheten tilltar svalnar kärleken. Den jublande innerliga glädjen över frälsningen byts mot olydnad inför Guds ord.

Ödmjukheten inför Guds ord byts mot högmod och upprorsanda.

Mot det himmelska Kanaan

 "Här under korset vandra jag får, och en gång lyckligt hemlandet når när vandringsstaven i tåredalen lämna jag får.

Där är en evig fröjd, sabbatsfrid och jubelår, ty slut är all strid. Tron mig nu säger att jag då äger seger till sist!" (ur Sions sånger 151)

Ett liv med blicken fäst på Jesus är ett liv i korsets närhet. Korset först och kronan sedan. 

Jesu kors är tomt. Han vann en evig seger över synd och död. En kristens seger är i Jesu blod. Vi känner sorg över synden och gläds över nåden, vår Herre Jesu Kristi nåd.

Passande bibelverser för oxveckorna är apostelns bekännelse: "Ty jag kan inte fatta att jag handlar som jag gör. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag hatar, det gör jag.

Om jag nu gör det jag inte vill, samtycker jag till lagen och säger att den är god. 

Men då är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig. 

Ty jag vet att i mig, det vill säga i mitt kött, bor inte något gott. Viljan finns hos mig, men att göra det goda förmår jag inte. 

Ja, det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. 

Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig." (Romarbrevet 7:15-20)

Synden bor ännu i en kristen människas kött. Vägen till det himmelska Kanaan går genom fiendeland. Sångförfattaren skriver: 

"Vägen dit upp till det himmelska Kanaan går genom öknar och fiendeland, men om jag följer den blodröda fanan skall jag en gång nå den gyllene strand.

Med den Osynlige här för mitt öga vill jag likt Mose i tron härda ut. Tidens bedrövelser aktar jag föga emot den glädje som aldrig tar slut."

Morgonstjärnan lyser. Natten måste vika..

Oxveckor med smältande snö

"Medan han ännu talade, se, då sänkte sig ett lysande moln ner över dem. Och en röst ur molnet sade: "Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje. Lyssna till honom!" (Matteus 17:5)

Vi har kommit till den tid på året som kallas för oxveckorna. De stora helgerna är förbi och vardagen har tagit över.

Vi lever i en vardag under oroliga tider med rykten om krig och ofärd. Ja på många sätt är det dystra tider.

Men ändå har vi en stor glädje mitt ibland oss. I Jesus Kristus har Gud sin glädje. Herren Jesus vill också vara din och min glädje.

I en sång sjunger vi: "Fäst dina ögon på Jesus se in i verkligheten själv.

Alla ting runt omkring smälter bort som snöi ljuset av Hans ära och makt.

Se upp till Hans kors och du ser Hans triumf i den död som blev livet för dig."

Himlens tecken

"Fariseerna och sadduceerna kom fram och ville snärja Jesus och begärde att han skulle visa dem ett tecken från himlen. 

Men han svarade dem: "På kvällen säger ni: Det blir vackert väder, för himlen är röd, och på morgonen: I dag blir det oväder, för himlen är röd och mulen. 

Himlens utseende förstår ni att tyda, men tidernas tecken kan ni inte tyda." (Matteus 16:1-4)

Ett ont och trolöst släkte begär tecken säger Jesus. Inget annat tecken skall ges än Jonas tecken.

Vid ett annat tillfälle förklarade Jesus vad som menas med Jonas tecken: "Ty liksom Jona var i den stora fiskens buk i tre dagar och tre nätter, så skall Människosonen vara i jordens inre i tre dagar och tre nätter."

Bo Giertz skriver att Jesus påminner om att det går att bli övertygad enbart av Ordets inneboende kraft.

De orden får vi ta till oss och begrunda..

Guds bud och människors stadgar

I bibelläsningen från Matteus 15 vittnar Jesus om hur människan genom sina nedärvda stadgar kan sätta sig över Guds ord.

"Han svarade dem: "Varför bryter ni mot Guds bud för era stadgars skull?"

Jesus lyfter fram vad som finns i människans hjärta och lyfter fram förbindelsen mellan munnen och hjärtat.

"Men det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det gör människan oren. Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser. Sådant orenar människan."

Ett andra 91-årskalas

Idag har jag förmånen att en andra gång få delta i en 91-årsfest. Jag inser att det inte är alla förunnat.

Profeten Jesaja skriver: "Ända till er ålderdom är jag Denne, och till dess ni blir grå skall jag bära er.

Så har jag hittills gjort, och även i fortsättningen skall jag stödja er, jag skall bära och rädda er."(Jesaja 46:4)

(Konstnärens målning av barndomens lyckliga leende dar)

14.01.2025

"Allt förmår jag i honom som ger mig kraft."

(Filipperbrevet 4:13)

Bön mot splittring

I kyrkans förbön bad vi idag om att Guds barn inte skall splittras. Det är en mäktig bön som vi alltid får stämma in.

Gud och Guds ord splittrar inte Guds folk. Djävulen däremot är den som splittrar. Den ondes namn vittnar också om att han är splittraren.

Bön mot splittring är en mäktig bön. Om du kan, så be den gärna den bönen framför spegeln. Samtidigt påminns vi om att Gud ser mycket mera än en spegel.

Gud kan öppna även de mest förhärdade och hårda hjärtan.. 

Gud är god. Han vill oss väl.. 

Dopets nådesförbund

 "Gud, vår Far. I dopet blev vi dina barn. Du förde oss från mörker till ljus och tog oss in i ditt rike.

Men vi har inte levat så som dina barn borde.

Vi har inte lyssnat till din röst och inte följt din vilja.

Gud, förbarma dig över oss för din Sons Jesu Kristi skull.

Rena oss och förlåt oss våra synder, och hjälp oss att ta emot Hjälparen, den heliga Anden."

Så ljöd syndabekännelsens ord i Gudstjänsten idag. När Paulus i fängelset i Rom skriver till kolosserna om Kristus som trons grund skriver han.

"Se till att ingen rövar bort er med sin tomma och bedrägliga filosofi, byggd på mänskliga traditioner och stadgar och inte på Kristus. 

Ty i honom bor gudomens hela fullhet i kroppslig gestalt, och i honom är ni uppfyllda, han som är huvudet över alla makter och väldigheter. 

I honom blev också ni omskurna, inte med människohand, utan med Kristi omskärelse, då ni avkläddes er syndiga natur och begravdes med honom genom dopet. 

I dopet blev ni också uppväckta med honom genom tron på Guds kraft, han som har uppväckt honom från de döda. 

Ni som var döda på grund av era överträdelser och er oomskurna natur, också er har han gjort levande med Kristus. 

Han har förlåtit oss alla överträdelser och strukit ut det skuldebrev som med sina krav vittnade mot oss."

Genom sitt eget dop instiftade Jesus dopets sakrament. Gud använder dopet som sitt redskap i vår frälsning.

Det är gott att få vara ett Guds barn och levandegjord med Kristus. Dopets nådesförbund är ett livslångt förbund som vi får leva i under vandringen till Livets land.

Dopet är inte en "frälsningsautomat" hör vi I Gudstjänsten. Som döpta får vi följa Jesus ända in i himlen..

Det finns ingen konflikt mellan dopet och Guds ord. Vi döper på Jesu Kristi befallning..

Barn till Gud

"Han kom till sitt eget, och hans egna tog inte emot honom. 

Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. 

De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja utan av Gud."

Igår kväll fick vi lyssna till predikan utgående från Johannes 1. Det Ord som går tillbaka till Evighetens dagar.

Vi hörde hur Fader, Son och Den Helige Ande var närvarande då Gud skapade världen.

På samma sätt föder Gud ännu människor för den nya världen, för den nya himmelen och jorden. 

Gud föder barn genom sitt ord, genom evangeliet om Kristus Jesus. Ibland säger vi att Gud föder barn genom dopet. Där är Ordet med. Där är Jesu namn med.

Gud föder barn i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn.

Guds ord återvänder aldrig fåfängt. Det föder barn åt Gud eller binder, förhärdar.

Här på jorden finns Guds barn och djävulens barn. Det kan låta kraftigt, men det är så.

Även till djävulens barn, de människor som är bundna av synd och otro står dörren till Guds rike öppen. 

Evangelium om Kristus Jesus, om syndernas förlåtelse i Jesu namn och blod är Guds kraft till frälsning, till barnaskap åt Gud, till himmel och salighet.

Vi har ett mäktigt Guds Ord..

Kött och blod

"Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning. (Johannes 1:14)

Visst är det en innehållsrik vers. Guds ord blir människa. 

I bibeln finner vi en intressant beskrivning av människan: "kött och blod"

I Hebreerbrevets andra kapitel vers 14-15 läser vi om hur Jesus blev människa: "Eftersom nu barnen hade fått del av kött och blod, fick han på liknande sätt del av kött och blod, för att han genom sin död skulle göra den maktlös som hade döden i sitt våld, det vill säga djävulen, och befria alla dem som av fruktan för döden hade levt i slaveri hela sitt liv."

Guds ord blir kött. Jesus blir människa. Han bodde som människa hos oss en kort liten tid.

Jesus är ännu människa. Sann Gud och sann människa. I hans uppståndelsekropp finns ännu märkena av spikarna. 

Men den nya människan är inte av kött och blod. Paulus skriver: "Men det säger jag er, bröder, att kött och blod inte kan ärva Guds rike. Inte heller ärver det förgängliga det oförgängliga."

Vi väntar alltså på en förvandling- att bli Herren lik.

Det är gott att vänta på Herren. Att sätta tro till löftena att få se Honom ansikte mot ansikte.

Att bli Herren lik..

(Sommarminnen från Nyslott)

Löftena står kvar

Löftena står kvar. Igår hade vi en kort andaktstund på hemmet. Man var trötta idag sade vårdaren.

Men det blev en mäktig sångstånd. Mannen från kyrkbyn hade en mäktig sångröst. När han ibland mindes orden gick sången mäktigt ut i korridoren.

Med Abraham blickade vi mot himlen. Vi kunde inte räkna stjärnorna, men fann Herren Jesus.

Sången fanns kvar. Jesus fanns kvar. Nästan allt annat hade försvunnit.

"Himmel och jord må brinna, Höjder och berg försvinna, Men den som tror skall finna, Löftena de stå kvar."

För mig blev det en oförglömlig sångstånd. En påminnelse om Guds godhet och att Jesus går med.

Nog blir den himmelska sången mäktig när den tonar ut i Evigheten med många olika stämmor. Till Guds och Lammets ära..

Att hålla fast och inte överge

" Bröder, i kraft av Jesu blod kan vi därför frimodigt gå in i det allra heligaste på den nya och levande väg som han öppnat för oss genom förhänget, det vill säga sin kropp. 

Vi har en stor överstepräst över Guds hus.

Låt oss därför gå fram med ärligt hjärta i trons fulla visshet, med hjärtat renat från ont samvete och med kroppen badad i rent vatten. 

Låt oss orubbligt hålla fast vid hoppets bekännelse, för han som har gett oss löftet är trofast. 

Låt oss ge akt på varandra och sporra varandra till kärlek och goda gärningar. 

Och låt oss inte överge våra sammankomster, så som några brukar göra, utan i stället uppmuntra varandra, och det så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig." (Hebreerbrevet 10)

Bibelordet som talar om att hålla fast vid det som vi har och inte överge våra sammankomster är ett ord som varit i mina tankar.

Att hålla fast vid det goda, det som håller att bygga på. Att inte överge gudstjänstgemenskapen, de sammanhang där Gud verkat och vi fått växa i nåden och sanningen.

Gud är mäktig att bevara. Oberoende av vad som sker får vi förtrösta på Herren. Han allena vet vad morgondagen för med sig.

Det är gott att i dag få sätta tro till hans ord, till evangeliets glada budskap. Att ha en Frälsare som frälsar sitt folk från deras synder.

Gud är god!

En delad Evangelisk-Luthersk kyrka ?

"Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, ljuger vi och handlar inte efter sanningen." (Johannes första brev 1:6)

Under de senaste månaderna har vi ganska tydligt kunnat notera hur folkkyrkan går mot en delning.

Majoriteten där också de flesta biskopar finns håller på att gå över en gräns, som leder till att kyrkan splittras.

Till exempel biskoparnas förslag om två helt olika äktenskapssyner är helt ohållbar. 

V kan jämföra med Luthers tid då en ny kyrka började växa fram inom den gamla. 

Guds ord delar. Sanning och lögn kan inte förenas. En halvsanning är också en lögn.

Vi kan inte ha gemenskap med Jesus och vandra i mörkret i konflikt med Gud och hans ord. 

Guds folk vill hålla fast vid sanningen, vid Herren Jesus och Guds ords sanningar om synd och nåd.

Om Herren dröjer. Om Gud inte ger nåd till omvändelse också bland den majoritet som är på väg bort från sanningen och därigenom också från Herren Jesus kommer den kyrkliga kartan att ritas om.

Herren Jesus är huvudet för sin kyrka. Han beskyddar och bevarar de sina. Därför behöver vi inte frukta för morgondagen.

Vi får förtrösta på Herren och hålla fast vid hans ord. Gud är trofast. Jesus är Vägen. Guds tankar är högre än våra tankar.

Utdrag ur ett utlåtande till kyrkomötets lagutskott angående biskoparnas utkast till två olika äktenskapssyner (Lausunto piispainkokouksen avioliittoesitykseen kirkolliskokouksen lakivaliokunnalle)

Syndens straff

"Därför måste vi så mycket mer ta vara på det vi har hört, så att vi inte driver bort med strömmen. 

För om redan det ord som gavs genom änglar stod fast och varje överträdelse och olydnad fick sitt rättvisa straff, hur ska då vi komma undan om vi inte bryr oss om en sådan frälsning?"(Hebreerbrevet 2:1-3)

Hebreerbrevets författare lyfter fram den verklighet vi som människor lever i. Guds lag fördömer synden. 

Syndens straff eller lön är döden skriver aposteln i Romarbrevet 6: "När ni var slavar under synden var ni fria från rättfärdigheten. 

Men vad fick ni då för frukt? Sådant som ni nu skäms över, eftersom det slutar i döden. 

Men nu när ni är befriade från synden och slavar hos Gud, får ni helgelse som frukt och till slut evigt liv. 

Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre."

Gud sände en Frälsare. Och Frälsaren räddar från straffet. Han tar straffet på sig själv. 

Därför får Guds folk bekänna synden och hos Gud finns förlåtelse för all synd.

Aposteln Johannes skriver i sitt första brev:

 "Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, ljuger vi och handlar inte efter sanningen. 

Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd. 

Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. 

Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. 

Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare och hans ord finns inte i oss."

Rättfärdig genom tro

"Och Abram trodde på Herren, och han räknade honom det till rättfärdighet." (Första Moseboken 15:6)

Abram trodde. Han trodde på Herren. Tror jag? Tror jag på Herren?

Vad tror jag på? Vad tror du på?

Abram trodde på Herren. Han var rättfärdig inför Gud genom denna tro.

Det är alltså skillnad hur vi tror. Tron på Herren, tron på Herren Jesus räknas av Gud till rättfärdighet.

"Gör såsom Abraham gjorde, Blicka mot himlen opp! Medan du stjärnorna räknar, Växer din tro, ditt hopp."

Fridens evangelium

"Stå alltså fasta, med sanningen som bälte runt höfterna och klädda i rättfärdighetens pansar. 

Bär som skor på era fötter den beredskap som fridens evangelium ger. 

Ta dessutom trons sköld, med den kan ni släcka den ondes alla brinnande pilar. 

Ta emot frälsningens hjälm och Andens svärd, som är Guds ord. 

Gör detta under ständig bön och åkallan och be alltid i Anden.

Var därför vakna och håll ut i bön för alla de heliga. 

Be också för mig, att ordet ges mig när jag öppnar min mun, så att jag frimodigt förkunnar evangeliets hemlighet för vilket jag är en ambassadör i bojor. Be att jag talar så öppet och fritt som jag bör."

Så skriver aposteln i Efesierbrevet 6. Han skriver om fridens evangelium. 

Om Fridsfursten Herren Jesus som är Församlingens Herre.

Hans ord får vi ta med oss ut i vardagen. Han själv går med..

Vise män, men kungar?

Var de vise männen också kungar, som ibland antyds. Kanske, kanske inte. Vad säger Ordet?

I profeten Jesajas bok läser vi: "Stå upp, var ljus,ty ditt ljus kommer, och Herrens härlighet går upp över dig.

Se, mörker skall övertäcka jorden och töcken folken, men över dig skall Herren gå upp, hans härlighet skall uppenbaras över dig.

Hednafolk skall vandra i ditt ljus och kungar i glansen som går upp över dig.

Lyft dina ögon och se dig omkring: Alla samlas och kommer till dig. Dina söner kommer fjärran ifrån, dina döttrar bärs fram på armen.

Då skall du se det och stråla av fröjd, ditt hjärta skall bäva och vidga sig. Ty havets rikedomar skall föras till dig folkens skatter skall tillfalla dig.

Skaror av kameler skall övertäcka dig, unga kameler från Midjan och Efa. Från Saba skall de alla komma, guld och rökelse skall de bära.

De skall förkunna Herrens lov" (Jesaja 60, Sions kommande härlighet)

Var de vise männen, eller en del av dem kungar eller sitt folks furstar. Guds ord ger vissa antydningar därom. I den kristna traditionen talas det ibland om kungar. Vissa teologer anser att de var persiska furstar.

Utgående från dagens evangelietext kan vi ändå inte direkt hävda det. Men de knäböjde inför Konungen. 

De gav sin ära åt Jesus. De gav av sina skatter. 

Matteus skriver: "Då föll de ner och tillbad honom, och de öppnade sina skattkistor och bar fram gåvor till honom: guld, rökelse och myrra."

De hade skattkistor som kungar ofta har.  Och de öppnade dem och gav åt barnet i krubban. Gåvorna behövde den fattiga familjen säkert under flykten till Egypten.

Var de kungar? Det vet vi inte. Men de fick se Jesus och tillbe Honom. Den glädjen får vi dela med de vise.

Må Jesus Kristus bli ensam kvar. Honom får vi tacka, prisa och lova för hans trofasthet.

Sions kommande härlighet

"Stå upp, var ljus, ty ditt ljus kommer, och Herrens härlighet går upp över dig.

Se, mörker skall övertäcka jorden och töcken folken,men över dig skall Herren gå upp, hans härlighet skall uppenbaras över dig." (Jesaja 60)

Martin Luther skriver om orden: "Dessa ord är en uppmaning till tron och en förkunnelse om evangelium, hur det skall predikas i hela världen." (citatet slut)

Ljuset kommer. Dess ursprung är himlen. Det lyser upp jordens mörka dalar och återvänder till ljusets källa, Guds och Lammets tron. Ljuset återvänder inte fåfängt. Det samlar en skara för den himmelska festen i Ljusets land..

"Sabbatsmorgon stilla gryr i Herrens frid.

Jordens oro tystnar med dess jäkt och strid.

Hör, hur när och fjärran helga klockors ljud

kallar trötta hjärtan, bjuder frid från Gud."

I Herrens gårdar

 "En dag i dina gårdar är bättre än tusen andra. Jag vill hellre vakta dörren i min Guds hus än vistas i de ogudaktigas boningar." (Psaltaren 84)

Psalmen är en psalm av Koras söner: "Saliga är de som bor i ditt hus, de lovar dig ständigt. Sela.

Saliga är de människor som har sin styrka i dig, de som har dina vägar i sitt hjärta.

När de vandrar genom tåredalen gör de den rik på källor, och höstregnet höljer den med välsignelser.

De går från kraft till kraft, de träder fram inför Gud på Sion."

En ljus framtid

 Inkommande söndags episteltext (Hebr. 3:1-6) 

"Därför, heliga bröder, ni som har fått del av en himmelsk kallelse, se på Jesus, den apostel och överstepräst som vi bekänner oss till. 

Han var betrodd av den som hade insatt honom, liksom Mose var betrodd i hela Guds hus. 

Men Jesus är värd mycket större ära än Mose, liksom byggmästaren är värd större heder än själva huset. 

Varje hus är byggt av någon, men Gud är den som har byggt allt. Mose var betrodd som tjänare i hela Guds hus för att vittna om det som senare skulle förkunnas. 

Men Kristus är betrodd som Son att råda över Guds hus, och hans hus är vi, när vi håller fast vid vår frimodighet och vårt hopp som vi berömmer oss av."

När vi fått del av en himmelsk kallelse så uppmanas vi att se på Jesus. Den himmelska kallelsen eller som aposteln skriver "Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus är vår viktigaste kallelse här i livet.

När vår blick vilar på Jesus blir himlen vårt livs mål. Jesus är också den här söndagens huvudperson då temat är "I Guds hus"

Här läser vi också att vi är Guds hus då vi håller fast vid vår frimodighet och vårt hopp. 

Tänk att Gud vill bo i dig och mig. Han vill hålla måltid med oss.

Till församlingen i Laodicea, den sista tidens församling vill han också komma in. Jesus säger själv: "Var därför ivrig och omvänd dig. Se, jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig."

Tänk vilka löften Gud ger. Han låter sin röst höras. Han vill komma in och helga kyrkan. 

Jesus skriver inte ut sig ur kyrkan. Han vill komma in även där han blivit utslängd. 

Om än Jesus blivit utslängd ur många församlingar där man förkastar hans ord är han med där två eller tre samlas i hans namn.

Han dukar sitt bord när vi släpper in Honom. Om och där Jesus får vara med och som en församlings Herre blir det välsignat.

Om Gud så vill får jag i morgon fira måltid med Herren i Åvist. 

I mina tankar kommer sångens ord:

"På Sions berg har Herren Gud berett ett härligt gästabud av feta rätter, klarat vin vars droppar glänser som rubin.

Där står ett kors på bergets topp, dit vandrar stora skaror opp, och dagen gryr kring bergets kam och röster jublar: Se, Guds Lamm!

Och bojorna på syndens slav de löses upp och faller av. Förlåtet, glömt är allt som flytt och håg och sinne blir helt nytt.

Och prydd i sina helga sår Försonarn bland sitt husfolk går och fröjdas åt sin mödas lön och sluter alla i sin bön."

Medan glöden slocknar

Den torra björkveden ger mycket värme. Medan glöden slocknar tänker jag på helgerna som går mot sitt slut.

Jag noterar att himlen varit i fokus några dagar. På himlen lyser en stjärna. Himlaljuset strålar. 

De vise männen ser hans stjärna gå upp i öster. "När de såg stjärnan, uppfylldes de av mycket stor glädje."

Livet vinner. Dess namn är Jesus. H.E. Nissen skriver i sin andakt för den här dagen: "När du fostras av Gud kan han ta mycket ifrån dig. Men han tar aldrig sitt ord från dig."

För dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa. På nåt vis tror jag att det bibelordet fyller oss med värme, tacksamhet och glädje i himlen.

I himlen regerar Gud. Där är idel ljus och glädje. Där ser vi Herren Jesus. Han bär ännu märken av spikarna i sin kropp.

När vi håller oss till Guds ord härdar vi ut.